Mariestad
- För andra betydelser, se Mariestad (olika betydelser).
| Mariestad | |
| Tätort Centralort | |
 | |
| Slogan: Sjöstaden Mariestad | |
| Smeknamn: Vänerns pärla | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Västergötland |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Mariestads kommun |
| Koordinater | 58°42′N 13°49′Ö / 58.700°N 13.817°Ö |
| Area | 1 134 hektar |
| Folkmängd | 16 122 (2015)[1] |
| Befolkningstäthet | 14,22 inv./hektar |
| Grundad | 1583 |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Mariestad |
| Postnummer | 542 XX |
| Riktnummer | 0501 |
| Tätortskod | T5372 |
| Geonames | 2692613 |
  Mariestads läge i södra Sverige
| |
| Wikimedia Commons: Mariestad | |
Mariestad är en tätort i Västergötland och centralort i Mariestads kommun, Västra Götalands län. Tidigare var Mariestad residensstad i Skaraborgs län och 1583-1647 stiftsstad i Mariestads stift.
Historia
Mariestad grundades år 1583 av Gustav Vasas son, hertig Karl, senare kung Karl IX, som döpte staden efter sin hustru Maria av Pfalz. Syftet var att skapa en handels- och köpstad, strategiskt placerad i Vadsbo härad i norra Västergötland. Staden grundades vid sätesgården Tunaholm (sedermera Marieholm) och den närliggande åsen. Stadens och kommunens vapen föreställer en oxe som stiger upp ur ett vattendrag. Detta avser återge det tillfälle när Karl, enligt sägen, såg just detta vid Tidan i Mariestad.[2]
Mariestad hör tillsammans med Kalmar till de två städer i Sverige som har en domkyrka, men saknar biskop. 1583 bildades av Värmland och Vadsbo och Valle härader i Västergötland en så kallad superintendentia under ledning av en präst med titeln superintendent. Denne fick sitt säte i Mariestad. Det nya stiftet blev officiellt 1605 och Domkyrkan uppfördes mellan åren 1593-1625. Kyrkan byggdes huvudsakligen efter ritningarna till S:ta Klara kyrka i Stockholm, uppförd av Karl IX bror Johan III. År 1647 splittrades hertigdömet och Mariestad upphörde som superintendentia, Karlstads superintendentia bildades och Valle och Vadsbo återgick till Skara stift. 1772 blev superintendenten i Karlstad biskop.[2]
Mariestad har länge varit en förvaltningsstad, med såväl länsstyrelse som Skaraborgs läns landstings centralförvaltning. Kungsgården Marieholm blev redan år 1660 säte för landshövdingen i Skaraborgs län. Mariestad var sedan residensort i Skaraborgs län ända fram till 1997 då Skaraborgs län uppgick i det nybildade storlänet Västra Götalands län. I samband med bildandet av det nya länet och Västra Götalandsregionen, försvann mycket av statens och landstingets förvaltning från Mariestad.[2]
Staden totalförstördes i en brand år 1693. Endast kyrkan och viss bebyggelse i stadens norra ände klarade sig. Staden återuppbyggdes efter en stadsplan med ett rutnätliknande gatusystem. Staden drabbades återigen av en storbrand 1895, denna gång med något lindrigare konsekvenser.
Industrin har varit viktig för Mariestads tillväxt ända sedan 1700-talet. Katrinefors bruk har framställt papper sedan 1765 och är än idag en betydande arbetsgivare i kommunen. Vid bruket tillverkades under en tid den populära Unica-boxen av Aktiebolaget Tidan. Den framställdes av unicafiber.
Staden har genom åren haft flera stora industrier, såväl inom tändstickstillverkning som bryggeri. Bryggeriet köptes av Spendrups 1967 men lades sedan ned. Mariestads bryggerianor lever dock ännu kvar genom öl som av Spendrups tillverkas under varumärket Mariestads bryggeri. Länge var Electrolux fabrik en mycket stor arbetsgivare i staden men fabriken har under en tid kraftigt decimerat antalet anställda. Sommaren 2015 aviserade Electrolux att man skulle lägga ner fabriken under och flytta produktionen till Ungern.[3] Electrolux avsåg stänga fabriken våren 2017.[4]
Administrativa tillhörigheter
Mariestads stad bildades 1583 som en utbrytning ur Leksbergs socken och ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. 1952 införlivades Leksbergs socken/landskommun där redan delar av bebyggelsen funnits. 1971 uppgick stadskommunen i Mariestads kommun med Mariestad som centralort.[5]
I kyrkligt hänseende har Mariestad sedan 1584 hört till Mariestads församling med delar som hört till Leksbergs församling som 2006 uppgick i Mariestads församling.[6]
Orten ingick till 1959 i domkretsen för Mariestads rådhusrätt för att därefter till 1971 ingå i Vadsbo domsagas tingslag. Från 1971 till 2009 ingick Mariestad i Mariestads domsaga och orten ingår sedan 2009 i Skaraborgs domsaga.[7]
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Mariestad 1960–2015[8] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 10 419 | |||
| 1965 | 13 956 | |||
| 1970 | 16 637 | |||
| 1975 | 16 454 | |||
| 1980 | 15 693 | |||
| 1990 | 16 016 | 1 018 | ||
| 1995 | 15 679 | 1 060 | ||
| 2000 | 15 043 | 1 061 | ||
| 2005 | 15 448 | 1 096 | ||
| 2010 | 15 591 | 1 097 | ||
| 2015 | 16 122 | 1 134 | ||
Anm.: Sammanvuxen med Radbyn 1965.
| ||||
Stadsbild
Mariestad omges av Sveriges största insjöskärgård, de största öarna heter Torsö, Fågelö och Brommö.
Gamla stan består av träbebyggelse från 1700- och 1800-talen och är ett riksintresse som en av Sveriges bäst bevarade äldre stadskärnor. I Gamla stan ligger även den över 80 meter höga domkyrkan som dominerar hela stadsbilden.
Mariestads centrum är uppbyggt kring två torg, Gamla och Nya torget. Gamla torget används idag som parkeringsplats. Mariestad drabbades som många andra städer av en rivningshysteri och bebyggelsen runt Nya torget domineras idag av 60- och 70-talsbebyggelse där det tidigare låg vackra stenhus från sekelsskiftet.
Mariestads stationshus med dess jugendarkitektur hör till stadens byggnadsminnen sedan mars 2005[9]. Det gör byggnaden för såväl sitt samhällshistoriska som arkitektoniska värde [10]. Huset ritades för övrigt av en traktens son, Lars Kellman, och uppfördes 1909.
Kommunen anordnade under 2004 en internationell arkitekttävling för utformning av Mariestads front mot Vänern. Tävlingen mynnade ut i en fördjupad översiktsplan som antogs av kommunfullmäktige. Projektet, kallat "Sjöstaden" håller på att förändra Mariestads hamnområde och ett flertal nya attraktiva boenden har skapats.
Kommunen har på senare tid satsat stort på att erbjuda sjönära tomter. Smedjehagen är en ny stadsdel som främst består av villor, men även flerbostadshus vid Tidans mynning. Stadsdelen ansluts till gästhamnen och centrum via en cykelbro. Området Sjölyckan är det senaste området som håller på att exploateras.
Kommunikationer
Europaväg 20, E20, löper strax utanför Mariestad.
Mariestad ligger vid Kinnekullebanan och har med Kinnekulletåget direkt trafik till bland annat Lidköping, Örebro och Göteborg. Tidigare var Mariestad även ändstation för den nu nedlagda, smalspåriga Mariestad–Moholms Järnväg.
Västtrafiks bussar trafikerar Mariestad liksom Swebus.
Näringsliv
De största arbetsgivarna i Mariestad är Metsä Tissue AB (Katrinefors bruk), Electrolux, och Mariestads kommun. Andra mindre arbetsgivare är exempelvis DS Smith Packaging Sweden AB, Mann Teknik AB, RMIG Sweden AB, Karlssons Varuhus och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Till näringslivet hör också den lilla glassproducenten Kling Glace, vars stora glasstårtor säljs över hela landet.
Turismen är en viktig del av näringslivet, särskilt sommartid. Många seglare på Vänern söker sig till staden, som har goda hamnmöjligheter och är omgiven av en intressant skärgård.
Utbildning
I Mariestad finns tre högstadieskolor: de kommunala skolorna Tunaholmsskolan och Högelidsskolan samt friskolan Ekhamraskolan.
I Mariestad finns två gymnasieskolor: Vadsbogymnasiet och Vänergymnasiet. Vadsbogymnasiet är en kommunal gymnasieskola med cirka 1 000 elever. Verksamheten flyttades dit från intilliggande Tunaholmsskolan under sportlovet 1972, vid vilken tid sistnämnda skola övergick till att vara högstadium.
I Mariestad finns även utbildningar under plattformen Dacapo. Sedan 2004 är hantverksutbildningarna en del av Göteborgs universitets institution för kulturvård.
Kultur
I Mariestad, som ibland kallas ”Vänerns pärla”, finns en av Sveriges äldsta och bäst bevarade landsortsteatrar, Mariestads teater. Teatern invigdes i januari 1843 och var helt färdigbyggd först 1848. Teatern är byggnadsminnesförklarad sedan 1993. I Mariestad finns även några museer. Dessa är Vadsbo Museum, Mariestads Industrimuseum, Leksbergs Skolmuseum samt Mariestads Musikarkiv Cantus Durus. Vadsbo Museum grundades den 14 september 1918 av Vadsbo Hembygds- och Fornminnesförening. Ansvaret för verksamheten övertogs den 1 juli 1983 av Mariestads kommun.
Musiklivet
I Mariestad har musiken stor betydelse. Centralt för detta är den kommunala musikskolan. I ungdomshuset Elvärket finns det en scen där lokala band uppträder. Klubb Kaliber som bildades 2002, har varit en betydelsefull aktör för musiklivet i Mariestad på senare år. De arrangerar stora och små konserter på restauranger, folkparken och på Mariestads Teater. Mariestad har sedan 1970 haft en egen marschorkester, Mariestads Blåsorkester och Drill.[11] Bland de artister som kommer från Mariestad finns exempelvis Henrik Sethsson, Harlequin och Sound Express.
Folkpark
Stadens folkpark ligger på Karlsholme som är ett konstgjort näs i Vänern i norra delen av Mariestad.
Sport
Speedwaylaget Örnarna har tidigare kört i Elitserien under många år och erövrat en rad svenska mästerskap. Örnarnas hemmabana, Grevby (numer kallad Canvac Arena), ligger strax norr om Hasslerör, i norra delen av kommunen. Mariestads segelklubb (MSK) har haft stora framgångar inom kappsegling, med flertalet svenska mästerskapstitlar i olika klasser. Mariestads Enduroklubb (bildad 1991) anordnar tävlingen Oxjakten Enduro som går av stapeln sista helgen i augusti varje år, en av Sveriges fem största endurotävlingar, med ca 450-500 deltagare.
Mariestad dominerade svensk innebandy i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. IBK Lockerud (Mariestad) blev de första officiella svenska mästarna för herrar 1990. Även IBK Lockeruds damer har varit framgångsrika. 2009 klev damlaget upp i Elitserien. Mariestad BOIS, Mariestads ishockeylag, spelade i Allsvenskan 2008 men slutade sist och spelar nu åter i Division 1.
Lista över några andra av Mariestads idrottsklubbar
- Elless IF, bandy
- IBK Lockerud Mariestad, innebandy
- IFK Mariestad, fotboll
- Mariestads BK, fotboll
- Mariestads BoIS: fotboll (dam), ishockey
- Mariestads FK: orientering, skidåkning
- Mariestads RK : Mariestads Ridklubb
Kända personer med anknytning till Mariestad
- Urban Ahlin, socialdemokratisk riksdagsman, talman efter riksdagsvalet 2014
- Birgitta Andersson, skådespelare
- Hanna Andersson, radiopratare
- Björn Berggren, idrottsagent och lokalpolitiker
- Emanuella Carlbeck, pionjär inom vården av utvecklingsstörda
- Thomas Högstedt, tennisspelare
- Bernt Johansson, cyklist
- Elin Kling, modebloggare, designer och tv-personlighet
- Bror Kronstrand, konstnär, porträttmålare
- Staffan Lundh, ishockeyspelare och tränare
- Harald Lückner, ishockeyspelare och tränare
- Martin Lundstedt, koncernchef, AB Volvo
- Peter Ottosson, ishockeyspelare och tränare
- Bonni Pontén, sångare i Asta Kask och Johnny Kask (tidigare Anti Cimex, Cosa Nostra)
- Jan Rippe, sångare och skådespelare i Galenskaparna/After Shave
- Ester Ringnér-Lundgren, författare som bodde i Mariestad på 1930-talet och in på 1940-talet
- Tommy Samuelsson, ishockeyspelare och tränare
- Henrik Sethsson, låtskrivare och musiker
- Dag Wennlund, spjutkastare
Se även
- Leksbergs socken
- Lista över fasta fornminnen i Mariestad (för omfattning av detta område, se Mariestads stad#Sockenkod)
Noter
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ [a b c] Göthberg (1997). ”Mariestad - liten och behaglig”. Byggnadsvårdsföreningen. Arkiverad från originalet den 22 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150522180025/http://www.byggnadsvard.se/byggnadskultur/%C3%B6vrigt/mariestad-liten-och-behaglig. Läst 22 maj 2015.
- ^ SvD 25 juni 2015: Electrolux lägger ned i Mariestad, läst 12 januari 2016
- ^ Mariestads Tidning 20 november 2015: Hysch-hysch kring Electrolux flytt, läst 12 januari 2016
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mariestads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
- ^ http://www.hallekis.com/arkiv/xx050315a.htm
- ^ Bebyggelseregistrets anläggningspresentation
- ^ Mariestads Blåsorkester och Drill Arkiverad 5 november 2012 hämtat från the Wayback Machine.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Mariestad.
Svenskspråkiga Wikivoyage om Mariestad
| ||||||||||||||||
| ||||||||||
| |||||