Markvärme
Markvärme kan vara en form av uppvärmningsenergi som utvinns ur varm jord i marknivå med hjälp av ett flytande medium som cirkulerar i ett rörsystem beläget strax under markens ytskikt, på ca 1–1,5 meters djup. Med markvärme menas även ett område (oftast gator och trottoarer) som uppvärms vintertid för att hålla dessa snö- och isfria.
Markvärme som energiform
Den uppvärmda vätskan passerar en värmeväxlare och med en värmepump koncentreras värmeenergin i en ackumulatortank eller används direkt för att värma tappvarmvatten eller byggnader.
En nackdel med markvärme är att det sker en temperatursänkning i det område där värmeenergin utvinns vilket kan påverka markens klimatzon och senarelägga eventuell tjällossning vilket leder till ändrade villkor för växtlighet och markens beskaffenhet. Feldimensionering av systemet kan leda till permafrost.
Markvärme som uppvärmningsform
En markvärmeanläggning består av en undercentral, matarledningar och slingfält förlagda en bit under gatans eller gångbanans beläggning. Genom cirkulerande temperaturreglerad vätska värms den aktuella ytan upp så att snö och is smälter. Det finns även ytor uppvärmda med direktverkande el. En markuppvärmd yta ger en komfortabel gatumiljö utan halka, snö eller slask. Konventionell snöröjning och halkbekämpning behövs inte.
Se även
| ||||||||||||||||||||||||
