Marmelad

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Mandarinmarmelad.

Marmelad är en fruktkonserv som framställs av vatten, socker och citrusfrukter.[1][2][3] Det förekommer också att sylt och marmelad framställs av helt andra frukter, bär och även av grönsaker, men ingen av dessa åtnjuter en skyddad ställning på det sätt som marmelad av citrusfrukter gör.[1][2][4][5][6] I de fall där fruktkonserver som inte är gjorda på citrusfrukter får säljas som marmelad kan det istället vara så att man inte gör någon formell åtskillnad mellan sylt och sådan marmelad, som fallet exempelvis är i Sverige.[5][7]

Marmelad som kokas av citrusfrukter får naturligt en geléaktig konsistens genom det pektin som finns i frukten, och särskilt i koncentrerade mängder i citrusfruktens skal.[8] I det fall andra frukter, bär eller grönsaker skall användas kan det bli nödvändigt att tillsätta pektin för att kunna få en geléaktig konsistens.[9] Sylt och marmelad kokas på samma sätt och när produkten inte är avsedd för försäljning, vilket exempelvis är fallet vid framställning för husbehov, är det upp till var och en att avgöra vad den färdiga fruktkonserven skall kallas.[10] I Sverige anses det vara en skillnad i konsistens mellan marmelad och sylt, men denna skillnad kan vara liten och det blir då istället användningsområdet som avgör vad som kan kallas marmelad eller sylt.[4][11][12] Marmelad äts ofta som pålägg eller till ost, medan sylt bland annat kan användas i maträtter och till desserter.[12]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Marmelad utbredd på en skiva bröd.

I Persien har socker länge använts i matlagning. Det användes vid ristillagning, med saffran och i många olika maträtter. Med tiden tillkom fruktsiraper och konserver med hjälp av sockret. Förkärleken till socker i matlagning spreds sedan vidare till andra delar av världen, främst till Medelhavet och därigenom Europa. Trots kännedomen om att marmelad har tillverkats länge i området, saknas recept på marmelad i en av Persiens äldsta kända kokböcker från 1226. Den första marmeladen gjordes förmodligen av kvittenfrukter som konserverades med socker. Referenser till ett sådant recept återfinns i fransmannen M. Rodinsons sammanfattning av verket "Wuşla ilā l'habīb" från 1200-talet. Denna kokbok har dock enbart sammanfattas, och en fullständig översättning finns ej.[13]

Morerna skall ha lärt portugiser att äta "marmelada" under 1500-talet. Det verkar således som att marmeladens ursprung går att finna i Mellanöstern och att den därifrån kom till Portugal. Det fanns dock liknande konserver även i Europa. I en fransk kokbok från 1394 finns ett recept där kvittenfrukter skalas och kokas i rött vin och därefter honung, samt därefter skivas, kyls och hälls upp i burkar. Ett liknande recept finns från 1400-talets Venedig. Även i Storbritannien finns ett liknande recept, men där ölvört användes istället för vin. Dessa engelska recept kan återfinnas idag. Rätten började successivt tillagas med socker istället för honung under 1440-talet. Den engelska konserven blev allt mer lik den portugisiska marmeladan. Det var förmodligen med portugisiska influenser socker började användas istället för honung. 1562 publiceras ett av de första recepten på marmelad på engelska.[13] Vid den här tiden var all marmelad hård och skivbar.[14]

Den portugisiska marmeladens spridning[redigera | redigera wikitext]

Spansk membrillo

De första beläggen på att marmelad förtärts i Storbritannien kommer från 1480, när importen blev så stor att den började bokföras i hamnarna.[15] Från Frankrike är det första belägget från 1573. All marmelad importerades förmodligen ifrån Portugal, och fick då det portugisiska ordet marmelada.[15][16] 1495 anlände flera fartyg med marmelad, alla från Portugal, utom ett som kom från Baskien. Priset sjönk gradvis, och fler länder, som Spanien och Italien, började också exportera varan, även om priset framåt slutet av 1500-talet steg något igen. Marmeladen var vid denna tid söt, och smaksatt med exempelvis muskot och rosenvatten. Den användes både för medicinska syften och för att ätas, samt var en populär vara att ge bort som gåva.[15] Den ansågs stärka magen och hjälpa matsmältningen av kött.[14]

1524 skall Henrik VII ha fått en ask med marmelad som gåva, och denna gåva tros ha varit den ursprungliga kvittenvarianten.[17] Marmeladen började göras fastare så att den gick att dela, och denna variant kom i Spanien samt andra medelhavsländer att kallas "membrillo". Varianten, gjord på kvitten, förekommer i sydeuropeiska länder än idag. På grund av fastheten användes ofta formar för att torka den, en kvarleva från den marmeladliknande vara som tillverkades i Storbritannien innan marmeladen. Under 1600-talet uppkom allt fler recept på marmelad, och man gjorde den ofta i hushållen.[15] Maria Stuart sägs ha gillat livsmedlet. 1561 skall hon ha fått marmelad för att råda bot på sjösjuka, alternativt sjukdom på land varpå hon skall ha svarat "Marmalade pour Marie malade" eller "Marmalade pour ma maladie", varför några felaktigt tillskriver henne införandet av marmelad i Storbritannien.[14]

Till en början tillverkades marmeladen genom att med en mortel stöta mjuka frukter, såsom plommon och aprikoser, till en mjuk massa.[18] Den första gången man med säkerhet vet att marmelad kom till Sverige var under mitten av 1500-talet, vilket finns dokumenterat i tullböcker.[4]

Modern marmelad[redigera | redigera wikitext]

James Kieller lyckades i slutet av 1700-talet i den skotska staden Dundee komma över last med apelsiner från den spanska staden Sevilla (engelska: Seville Oranges, egentligen pomeranser).[8] När han inte lyckades sälja den sura citrusfrukten vidare tog hans hustru Janet Kieller över och konserverade de hela frukterna inklusive skalet, som strimlades. Det familjen Kieller gjorde var att standardisera ett traditionellt skotsk syltrecept genom att använda citrusfrukter och lansera produkten kommersiellt.[19] Kiellers marmeladfabrik grundades 1797 och varan vilken blivit känd som Keiller's marmalade eller Dundee marmalade spred sig. Under 1870-talet exporterades marmelad från Dundee till brittiska kolonier som Australien, Nya Zeeland, Sydafrika, Indien men även till Kina och fortfarande idag finns det en stor fabrik kvar i Dundee.[20][21] Från 1795 började Brittiska flottan ge dagsransoner av citronjuice och färsk frukt för att bekämpa skörbjugg ombord på sina fartyg.[22] Genom industrialiseringen blev marmelad en produkt som var lätt att tillgå och kunde ersätta färsk frukt vid långresor till havs.[23][24]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Enligt språkvetaren Bo Bergman är begreppets ursprung portugisiskt. Ordet kommer från portugisiskans benämning på kvittenfrukten, marmelo, av vilken man tillverkar marmelada, "kvittensylt".[25]

Ett antal andra rykten angående ordets ursprung har dock florerat, såsom att det skulle komma från en förvrängning av franskans Marie est malade (Marie är sjuk), som då skulle åsyfta Maria Stuart, drottningen av Skottland. Hennes kock skulle ha uttryckt denna mening vid tillagandet av en sötsak som Marie gillade. En annan teori påstår att ordet härrör från mer malade på samma språk. Mer malade skulle enligt denna teori översättas med sjösjuka, en åkomma som har behandlats med en kompottcitrusfrukter. Sjösjuka heter dock mal de mer på franska, och inte mer malade som istället betyder "sjukt hav".[25]

Marmelad, definierat enligt det gällande EU-direktivet om sylt, gelé och marmelad, kallas i Sverige även för citrusmarmelad eller engelsk marmelad.[1][2][26] Det engelska ordet "marmelade" betecknar det som i Sverige kallas citrusmarmelad, och framställts ofta på pomeranser vilka naturligt innehåller höga halter av pektin som ger en fast konsistens men som också ger anrättningen en bitter smak.[20][26][27][28] Spanskans "mermelada" kan dock beteckna i stort sett vilken typ som helst av inlagda eller konserverade frukter eller grönsaker.[26][29]

Tillverkning[redigera | redigera wikitext]

Europa[redigera | redigera wikitext]

I Sverige tillämpas ett nationellt undantag från gällande EU-direktiv som ger möjlighet att tillverka och sälja marmelad av exempelvis jordgubbar, kvitten och plommon.

Vid tillverkning av marmelad inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får man enligt EU-direktiv använda fruktkött, puré, juice, vattenextrakt och skal från citrusfrukter.[1][25] Om flera olika sorters citrusfrukter använts skall det finnas uppgifter om vilka, med den frukt först som utgör störst andel av varans vikt och därefter i fallande ordning. Vid fler än tre sorter får benämningen blandad frukt användas. Frukthalten skall anges enligt formen "fruktmängd: .. g per 100 g", och enligt samma form sockerhalten. Varje kilogram färdig produkt skall innehålla minst 200 gram frukt, av vilket 75 gram skall vara skalad frukt.[1] Om marmeladen ej innehåller några olösliga ämnen, undantaget fina skal i små kvantiteter, får termen gelémarmelad användas.[30]

Frukten måste vara färsk, ej skadad, tillräckligt mogen samt ha alla ursprungliga beståndsdelar efter adekvat rengöring. Fruktköttet avser den delen av frukten som går att äta, emellanåt utan skal och kärnor. Den får ej vara mosad, utan bara skivad eller krossad. Med fruktpuré åsyftas genom passering eller på annat sätt mosad frukt, utan skal eller kärnor om så krävs. Vattenextrakt är det vatten som efter framställning innehåller alla de delar av frukten som är vattenlösliga.[30]

De sockerarter som får användas är, förutom de som är definierade enligt EU-direktiv 2001/111, fruktossirap, socker extraherat från frukt och brunt socker.[30][31] Allt utom sockret får upphettas, kylas och frysas, frystorkas, koncentreras samt tillsättas alla E-nummer mellan 220 och 227 så länge den maximala gränsen ej överskrids.[30]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Enligt svensk tradition kan man koka marmelad inte bara på citrusfrukter, utan även på andra sorters frukter och även på bär.[4] För att det skall vara möjligt att sälja marmelad framställt på andra råvaror än citrusfrukter kommersiellt har Sverige ett nationellt undantag från det EU-direktiv som gäller för EES-länderna. Detta har implementerats genom att Livsmedelsverket i sina föreskrifter om sylt, gelé och marmelad har skilda definitioner för "(citrus)marmelad" och för "sylt och marmelad".[2][5] Detta innebär att man vid framställning av citrusmarmelad måste följa samma regler som gäller för "marmelad" inom EES-länderna, men att det som enligt EU-direktivet definieras som "sylt" i Sverige även får säljas som marmelad.[1][7] Det finns också en variant av sylt och marmelad som i Sverige får säljas som "extra marmelad" framställd från icke-koncentrerat fruktkött.[32][33] Denna implementering innebär också att det inom reglerna för "sylt och marmelad" gäller särskilda villkor för sylt framställd av citrusfrukt.[5]

Tillämpningsområde Status Marmelad (2001/113/EG) Sylt (2001/113/EG)
EES-länderna Gemensamma regler enligt EU-direktiv
(2001/113/EG)
"Marmelad är en blandning som fått en lämplig geléartad konsistens och som består av vatten, olika former av socker och en eller flera av följande produkter som framställts av citrusfrukter: fruktkött, puré, juice, vattenextrakt och skal."[1] "Sylt är en blandning som fått en lämplig geléartad konsistens och som består av olika former av socker, fruktkött och/eller puré från en eller flera fruktsorter samt vatten. Sylt av citrusfrukt kan dock beredas av hel frukt skuren i strimlor och/eller skivor."[7]
Sverige Nationell föreskrift från Livsmedelsverket
(LIVSFS 2003:17)
"(Citrus)marmelad är en blandning som fått en lämplig geléartad konsistens och som består av vatten, olika former av socker och en eller flera av följande produkter som framställts av citrusfrukter: fruktkött, puré, juice, vattenextrakt och skal."[2] Sylt och marmelad är en blandning som fått en lämplig geléartad konsistens och som består av olika former av socker, vatten och fruktkött och/eller puré från en eller flera fruktsorter, i fråga om marmelad dock inte från citrusfrukter. Sylt av citrusfrukt får dock beredas av hel frukt som är skuren i strimlor och/eller skivor."[5]

Hushåll[redigera | redigera wikitext]

Historisk framställning[redigera | redigera wikitext]

Historiskt sett har fruktkonserver av kvitten och andra frukter tillverkats länge i hushåll, men den moderna citrusmarmeladen uppstod och spreds som en industriprodukt.[19][20] Marmelad har tillverkats längre i hushåll än i industri.[18] Vid hushållstillverkning används en mängd olika frukter. Historiskt sett har det varit mycket viktigt med högkvalitativa frukter, och på grund av olika gifter och dylikt, noggrann rengöring och rensning. För att bibehålla smak och färg har olika metoder arbetats fram, såsom det förr var brukligt att mosa frukten och koka den, för att därefter tillsätta socker.[34] Emellanåt lades frukten i kokande sockerlag, eftersom sockret då tar upp mindre av fruktens lukt och smak. Det medför att temperaturen blir högre än vad som behövs, varför vattenånga drivs ut från frukten, vilket även förtar en del av smaken och lukten.[35]

Om man använder högkvalitativa och fullmogna frukter krävs en mindre sockermängd. Vid tillverkning av marmelad på aprikoser, plommon och körsbär används ibland dess kärnor för att ge mer smak. Dessa bör dock tillsättas marmeladen när den är nästan helt färdig. I annat fall kan kärnorna få marmeladen att jäsa eller mögla. Om man i sylten tillsätter små mängder kokta äpplen ökar dess fasthet. När marmeladen är klar brukar den slås i burkar medan den fortfarande är varm, vilket får en hinna att bildas, som ökar hållbarheten. Emellertid måste även burkarna vara varma, för att de inte ska spricka.[35] Ett i hushållet vanligt sätt att testa om marmeladen var klar var att droppa marmelad på en tenntallrik. Om den gick att fåra med en kniv var den klar. Detta kallades "marmeladprovet".[34] För att få marmeladen att stelna bättre har tillsatser som agar-agar, ett gelatinerande ämne, tillsatts sedan länge.[36] Agar-agar extraheras från rödalger från Indiska oceanen, och har medfört att frukter med sämre kvalitet kan användas och ändå uppnå samma stelhetsgrad. Fruktessenser har historiskt använts tillsammans med parfymering för att dölja den sämre fruktkvaliteten som då och då används, vilket kritiseras kraftigt i Handbok i varukännedom för alla.[36]

Modern framställning[redigera | redigera wikitext]

Grunderna i tillverkning av marmelad är att koka frukt tillsammans med ungefär samma mängd socker i vikt.[37] På grund av frukternas pektininnehåll stelnar marmeladen, och så pass mycket frukt behövs att pektinhalten är hög nog för att den skall stelna. Mängden frukt som behövs har medfört att vissa underlättande medel har framkommit, och emellanåt används frukt av sämre kvalitet för att sänka priset. De livsmedelstillsatser som nämns ovan är fortfarande vanlig i hushållsframställning av marmelad. Pektin ökar fastheten. Samma sak gör citronsyra, som även bibehåller färgen och ändrar smaken. Askorbinsyra har samma effekt. Socker används som konserveringsmedel och smaksättare.[38] Emellanåt används substitut till fruktens fruktsyra såsom svavelsyra, fosforsyra och saltsyra.[36] Gelatin och potatismjöl är andra exempel på emellanåt använda ämnen som tillsätts marmeladen, såväl som druvsocker sötat med sackarin (som då används som ett substitut till rörsocker) samt salicylsyra som konserveringsmedel.[36]

Många metoder som kommit fram används fortfarande i hushållen. Exempel på detta är "marmeladprovet", som fortfarande brukas i hushåll.[39][40] Det underlättar för avdunstningen om en låg och vid kastrull används vid framställningen. Det medför att ångan som uppstår lättare avdunstar.[41]

Användning och varianter[redigera | redigera wikitext]

Pomeransmarmelad, ett vanligt tillbehör vid en engelsk frukost.
Rysk marmelad formade som citrusklyftor.

Sverige och övriga Norden[redigera | redigera wikitext]

Marmelad äts ofta på rostat bröd, kex eller skorpor, samt eftersom de är fastare än sylter, som fyllning till tårtor och andra bakverk.[35] Eftersom man enligt svenska traditioner kan tillverka både sylt och marmelad på vissa frukter blir det nödvändigt att skilja dem åt på något annat sätt än råvaran, exempelvis genom genom konsistens eller användningsområde.[12] Marmelad anses har tjockare konsistens än sylt. Marmelad som görs på citrusfrukter kan ofta ha en bitter eller syrlig smak, medan frukt- och bärmarmelad mer ofta har en söt smak.[42] En fastare marmelad kallas pasta, och görs på äpple, päron eller vissa bär.[43]

I Sverige skall marmelad framställd av citrusfrukt vara namngiven efter den citrussort som använts, vilket ger ordbildningar såsom apelsinmarmelad, citronmarmelad, pomeransmarmelad och så vidare.[2] I Finland gäller istället omvänt att marmelad som är framställd av någon annan råvara än citrusfrukter ska vara namngiven efter den frukt, det bär eller den grönsak som använts, vilket ger ordbildningar såsom björnbärsmarmelad, eller tomatmarmelad.[6] Danska nationella regler skiljer på citrusmarmelad och annan marmelad på samma sätt som svenska Livsmedelsverkets föreskrifter gör, men det som i Sverige kallas "sylt och marmelad" kallas i Danmark endast "marmelade". ref>”Bekendtgørelse om marmelade og frugtgelé samt kastanjecreme (BEK nr 838 af 10/10/2003)”. retsinformation.dk. Fødevareministeriet. https://www.retsinformation.dk/Forms/R0710.aspx?id=7855. Läst 10 juni 2010. ”Marmelade er en blanding med passende geléagtig konsistens af sukker, pulp og/eller puré af en eller flere frugtsorter og vand. Marmelade af citrusfrugter kan dog fremstilles af hele frugter, snittet i stykker og/eller skiver.” </ref> Danska regler har istället högre krav på fruktinnehåll i sylt (danska: syltetøj).

I Sverige har Findus sålt apelsinmarmelad sedan 1942, och på den svenska marknaden finns i dag en uppsjö av olika produkter, bland annat gjorda på hallon, jordgubbar, blåbär, päron, plommon, nypon, fikon, kvitten och körsbär.[44][45][46] Det finns också ekologiskt framställda produkter och marmeladliknande lightprodukter där sockret helt eller delvis bytts ut mot sötningsmedlet aspartam.[47][48]

Engelsk marmelad[redigera | redigera wikitext]

Till en engelsk frukost hör ofta rostat bröd med en klick pomeransmarmelad (engelska: Seville Orange Marmalade), men även andra citrusmarmelader är vanliga.[8][20] På grund av stora prisökningar på socker under 2009 ökade även de brittiska konsumentpriserna på marmelad och sylt, vilket ledde till minskad försäljning.[49] I flera recept från Skottland förekommer marmelad, såsom exempelvis i marmeladtårtor.[50] Den senaste tiden har andra användningsområden som marmeladglass, -tårtor och -puddingar tillkommit.[51] Det finns recept med marmelad som glasyr till skinka, ytterlår, lamm eller kyckling.[20]

Sylt på ingefära eller annan sylt där man tillsatt juice från pressade citroner, kallas ibland också marmelad på grund av sin bittersyrliga smak.[27][52]

Rysk marmelad[redigera | redigera wikitext]

Rysk marmelad är marmelad som är så kompakt och fast att den är formbar. Ofta är de rektangulära, skurna i bitar och beströdda med socker, ofta florsocker.[37] Den ryska marmeladen är i regel dyrare och mer eftertraktad än vanlig marmelad. Den är möjlig att tillverka hemma. De görs ofta på äpple eller plommon, med skalet kvar, och kokas i lite vatten till mos samt silas eller trycks genom en så kallad passeringsmaskin. För varje kilogram passerat fruktmos tillsätts mellan 400 och 500 gram socker, kokas upp igen samt eventuellt smaksätts med exempelvis vanilj eller citronsyra. De torkas i ugn i så kallade torkollor och skärs i bitar när de är tillräckligt fasta, samt rullas i flor- eller kristallsocker.[36][53]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] ”Rådets direktiv 2001/113/EG av den 20 december 2001 om sylt, gelé och marmelad samt sötad kastanjepuré avsedda som livsmedel”. Europeiska unionens officiella tidning. Europeiska unionen. 12 juli 2004. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CONSLEG:2001L0113:20040712:SV:PDF. Läst 10 juni 2010. ”Marmelad är en blandning som fått en lämplig geléartad konsistens och som består av vatten, olika former av socker och en eller flera av följande produkter som framställts av citrusfrukter: fruktkött, puré, juice, vattenextrakt och skal.” 
  2. ^ [a b c d e f] ”Livsmedelsverkets föreskrifter om sylt, gelé och marmelad”. LIVSFS 2003:17 Bilaga 1. Livsmedelsverket. 2003. http://www.slv.se/upload/dokument/lagstiftning/2000-2005/2003_17.pdf. Läst 10 juni 2010. ”(Citrus)marmelad är en blandning som fått en lämplig geléartad konsistens och som består av vatten, olika former av socker och en eller flera av följande produkter som framställts av citrusfrukter: fruktkött, puré, juice, vattenextrakt och skal.” 
  3. ^ ”PRODUKTERNAS BENÄMNINGAR OCH DEFINITIONER”. FINLEX. http://www.finlex.fi/data/sdliite/liite/4619.pdf. Läst 10 juni 2010. ””Marmelad” är en blandning som fått en lämplig geléartad konsistens och som består av vatten, vissa former av socker och en eller flera råvaror som framställts av citrusfrukter (fruktkött, puré, juice, vattenextrakt och skal).” 
  4. ^ [a b c d] ”Marmelad”. ne.se. Nationalencyclopedin. http://www.ne.se/marmelad. Läst 10 juni 2010. ”marmela'd, frukt som kokats ihop med socker till en mer eller mindre geléartad massa.” 
  5. ^ [a b c d e] ”Livsmedelsverkets föreskrifter om sylt, gelé och marmelad”. LIVSFS 2003:17 Bilaga 1. Livsmedelsverket. 2003. http://www.slv.se/upload/dokument/lagstiftning/2000-2005/2003_17.pdf. Läst 10 juni 2010. ”Sylt och marmelad är en blandning som fått en lämplig geléartad konsistens och som består av olika former av socker, vatten och fruktkött och/eller puré från en eller flera fruktsorter, i fråga om marmelad dock inte från citrusfrukter. Sylt av citrusfrukt får dock beredas av hel frukt som är skuren i strimlor och/eller skivor.” 
  6. ^ [a b] ”PRODUKTERNAS BENÄMNINGAR OCH DEFINITIONER”. FINLEX. http://www.finlex.fi/data/sdliite/liite/4619.pdf. Läst 10 juni 2010. ”Om det, avvikande från vad som sägs ovan, har använts något annat än citrusfrukter vid tillverkningen av marmelad, skall namnet på den frukt, det bär eller den grönsak som använts nämnas i marmeladens namn.” 
  7. ^ [a b c] ”Rådets direktiv 2001/113/EG av den 20 december 2001 om sylt, gelé och marmelad samt sötad kastanjepuré avsedda som livsmedel”. EUR-Lex. Europeiska unionen. 20 december 2001. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:32001L0113:SV:NOT. Läst 10 juni 2010. ”Sylt är en blandning som fått en lämplig geléartad konsistens och som består av olika former av socker, fruktkött och/eller puré från en eller flera fruktsorter samt vatten. Sylt av citrusfrukt kan dock beredas av hel frukt skuren i strimlor och/eller skivor.” 
  8. ^ [a b c] ”Seville Orange Marmalade”. David Lebovitz - Living the Sweet Life in Paris. http://www.davidlebovitz.com/archives/2007/02/seville_orange.html. Läst 10 juni 2010. 
  9. ^ ”Tips”. Dansukker. http://www.dansukker.com/default.aspx?ID=83&ProductPage=1&ProductID=0&GroupID=147. Läst 10 juni 2010. ”Varför är marmeladen lös? Det kan bero på att bären/frukten innehållit för lite pektin eller att sockermängden inte varit tillräcklig.” 
  10. ^ ”Sylt eller marmelad?”. Syltakademien. http://aktasylt.se/syltakademien_aktasylt.html. Läst 10 juni 2010. ”Sylt och marmelad kokas på samma sätt. Marmelad är av tradition gjord på citrusfrukter med hög halt av syra och pektin, vilket gör att den blir lite fastare i konsistensen.” 
  11. ^ ”Sylt”. ne.se. Nationalencyclopedin. http://www.ne.se/sylt/1151433. Läst 10 juni 2010. ”sylt, sockerkonserverade bär eller frukter.” 
  12. ^ [a b c] ”Sylt eller marmelad?”. Syltakademien. http://aktasylt.se/syltakademien_aktasylt.html. Läst 10 juni 2010. ”I Sverige är det också skillnad i konsistens mellan sylt och marmelad. Bär som man vanligtvis gör sylt på – jordgubbar, hallon, blåbär, hjortron –, har högre vattenhalt och lägre innehåll av pektin och syror. Därför blir sylten lösare. Många gånger är skillnaden i konsistens liten och det är i första hand användnings-området som avgör om produkten kallas marmelad eller sylt. Marmelad används som pålägg och till ost. Sylt används som fyllning, som tillbehör till maträtter och till desserter.” 
  13. ^ [a b] Wilson, Anne C., ss. 23-28
  14. ^ [a b c] Wilson, Anne C., ss. 37-40
  15. ^ [a b c d] Wilson, Anne C., ss. 29-36
  16. ^ ”The Original Marmalade” (på engelska). BBC. 7 december 2004. http://www.bbc.co.uk/dna/h2g2/A2903681. Läst 10 april 2010. 
  17. ^ Wilson, Anne C., s. 31
  18. ^ [a b] ”Marmalade” (på engelska). BBC. Arkiverad från originalet den 2012-07-21. https://archive.is/3QuJ. Läst 10 april 2010. 
  19. ^ [a b] ”Ingredient - Seville Oranges”. Waitrose.com. http://www.waitrose.com/food/celebritiesandarticles/ingredients/0701084.aspx. Läst 10 juni 2010. 
  20. ^ [a b c d e] ”Marmalade”. bbc.co.uk. BBC. http://www.bbc.co.uk/food/marmalade. Läst 10 juni 2010. ”Marmalade is a bittersweet preserve made from citrus fruit, usually Seville oranges.” 
  21. ^ Matthew, William M. ”Marmalade” (på engelska). http://dspace.dial.pipex.com/town/drive/xmu21/. Läst 10 juni 2010. 
  22. ^ ”Case 3: Naval Medicine: The Fight Against Scurvy”. King's College London. http://www.kcl.ac.uk/depsta/iss/library/speccoll/exhibitions/skilsail/scurv.html. Läst 10 juni 2010. ”It was not until 1795, over forty years after Lind had first published his Treatise, that the daily provision of preserved lemon juice, supplemented by regular supplies of fresh fruit and vegetables whenever these were obtainable, was prescribed by the Admiralty for the prevention and cure of scurvy.” 
  23. ^ ”Orange Marmalade”. Icons of England. http://www.icons.org.uk/nom/nominations/orange-marmelade-1-2. Läst 10 juni 2010. ”Marmalade was carried on ocean-going vessels as a specific against scurvy, as well as becoming a favoured provision in the home.” 
  24. ^ ”History of Marmalade”. Tiptree conserve. http://www.tiptree.com/history_of_marmalade.php. Läst 10 juni 2010. ”Marmalade was an excellent way of providing vitamins when fresh fruit was not available and the British used it to help prevent scurvy and other illnesses on board merchant vessels and Men of War.” 
  25. ^ [a b c] Bergman, Bo (april 2010). ”Slutord > Marmelad” (på svenska). Språktidningen (Språktidningen i Sverige AB): s. 99. ISSN: 1654-5028. 
  26. ^ [a b c] ”Marmelad”. Nordisk familjebok. Projekt Runeberg. http://runeberg.org/nfbq/0538.html. Läst 10 juni 2010. ”Marmelad (fr. marmelade, sp. mermelada), ett slags géleliknande fruktkonserver, bestående af någon saftig fruktsorts kött, som skilts från kärnor och om möjligt från skal, pressats genom hårsikt och med (högst) samma vikt stött socker hopkokts till half fasthet. Marmelad göres af aprikos, pomerans, apelsin, citron, äpple, kvitten, persika, plommon, vindrufvor, körsbär, krusbär, vinbär, smultron, blåbär, rabarber, nypon, fikon o. s. v. Pasta kallas en fastare och något finare marmelad (af äpple, päron, röda vinbär, hallon). Rysk marmelad (pasta) kommer i handeln som halftums-tjocka, sockerströdda småbitar af mest rektangulär form. Engelsk marmelad (eng. marmalade) består af inkokt apelsin jämte ytterskalet skuret i fina strimlor.” 
  27. ^ [a b] ”Marmalade”. The Columbia Electronic Encyclopedia. Columbia University Press. 2004. http://www.reference.com/browse/marmalade. Läst 10 juni 2010. ”marmalade [Port.,=quince preparation], thick preserve of fruit pulp, originally made from quinces ( marmelos ) and known in England from the 15th cent. Marmalade has a jellylike consistency and a slightly bitter flavor, caused by including the rind of some tart fruit such as the Seville orange or the grapefruit. The name is also applied to various jams made tart by the addition of lemon juice or other acid ingredients.” 
  28. ^ ”Sylt eller marmelad?”. Syltakademien. http://aktasylt.se/syltakademien_aktasylt.html. Läst 10 juni 2010. ”I Storbritannien är marmelad endast gjord på citrusfrukter. Allt annat kallas ”jam”.” 
  29. ^ ”Mermelada”. Wiktionary. http://es.wiktionary.org/wiki/mermelada. Läst 10 juni 2010. ”Conserva que consiste de frutas u otros vegetales picados y mezclados con azúcar o miel.” 
  30. ^ [a b c d] ”Rådets direktiv 2001 om fruktjuice och vissa liknande produkter avsedda som livsmedel”. EUR-Lex. Europeiska unionen. 20 december 2001. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:32001L0112:SV:NOT. Läst 10 juni 2010. 
  31. ^ ”Rådets direktiv 2001/113/EG av den 20 december 2001 om sylt, gelé och marmelad samt sötad kastanjepuré avsedda som livsmedel”. EUR-Lex. Europeiska unionen. 20 december 2001. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:32001L0113:SV:NOT. Läst 10 juni 2010. ”Tillåtna former av socker är 1. de former av socker som definieras i direktiv 2001/111/EG(1), 2. fruktossirap, 3. olika former av socker extraherade ur frukt, 4. brunt socker.” 
  32. ^ ”Rådets direktiv 2001/113/EG av den 20 december 2001 om sylt, gelé och marmelad samt sötad kastanjepuré avsedda som livsmedel”. Europeiska unionens officiella tidning. Europeiska unionen. 12 juli 2004. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CONSLEG:2001L0113:20040712:SV:PDF. Läst 10 juni 2010. ”Extra sylt är en blandning som fått en lämplig geléartad konsistens och som består av olika former av socker, icke-koncentrerat fruktkött från en eller flera fruktsorter samt vatten. Extra sylt av nypon och kärnfri extra sylt av hallon, björnbär, svarta vinbär, blåbär och röda vinbär får dock helt eller delvis härröra från icke-koncentrerad puré av dessa frukter. Extra sylt av citrusfrukt kan dock beredas av hel frukt skuren i strimlor och/eller skivor. Följande fruktsorter får inte ingå i blandning med andra vid framställning av extra sylt: äpplen, päron, plommon med kärnor, meloner, vattenmeloner, vindruvor, pumpor, gurkor och tomater.” 
  33. ^ ”Livsmedelsverkets föreskrifter om sylt, gelé och marmelad”. LIVSFS 2003:17 Bilaga 1. Livsmedelsverket. 2003. http://www.slv.se/upload/dokument/lagstiftning/2000-2005/2003_17.pdf. Läst 10 juni 2010. ”Extra sylt och extra marmelad är en blandning som fått en lämplig geléartad konsistens och som består av olika former av socker, vatten och icke-koncentrerat fruktkött från en eller flera fruktsorter, i fråga om extra marmelad dock inte från citrusfrukter. Extra sylt och extra marmelad av nypon och kärnfri extra sylt och extra marmelad av hallon, björnbär, svarta vinbär, blåbär och röda vinbär får dock helt eller delvis härröra från icke koncentrerad puré av dessa frukter. Extra sylt av citrusfrukt får beredas av hel frukt skuren i strimlor och/eller skivor. Följande fruktsorter får inte blandas med andra fruktsorter vid framställningen av extra sylt och extra marmelad: äpplen, päron, plommon med kärnor, meloner, vattenmeloner, vindruvor, pumpor, gurkor och tomater.” 
  34. ^ [a b] Nylander, Margharetha (1828). Handbok mid den nu brukliga Finare Matlagningen innehållande tillika Beskrivning på Confekturer, Sylter oc Glacer samt ett Bihang. Stockholm: Direct. Henrik And. Nordström 
  35. ^ [a b c] Hagdahl, Charles Emil, ss. 901-902
  36. ^ [a b c d e] Roswall, Anders (1909). Handbok i varukännedom för alla. Stockholm: Nordiska bokförlaget. sid. 165-166 
  37. ^ [a b] Marmelad i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
  38. ^ Lindgren, Annica: "Sylt och marmelad", från "Matbiten.net - den demokratiska receptinsamlingen", där källan "Spännande mat" anges. _Natriumbensoat_ kan tillsättas sylten efter kokningen för att förlänga syltens hållbarhet. 1 krm/liter sylt brukar vara lagom. Ta inte för mycket efter det kan ge en stickande bismak. _Pektin_ är ett geléämne som finns naturligt i bär och frukt. Det sväller i vatten och ger en fast konsistens. Pektin tillsätts sylt och marmelad gjord på pektinfattiga bär eller frukter. Följ anvisningarna på pektinpreparatets förpackning. _Citronsyra_ gör sylten eller marmeladen fastare. Den bevarar också fruktens färg och ger en frisk smak. _Askorbinsyra_ har samma effekt. _Socker_ används delvis som konserveringsmedel, dels som smakämne. Det gör sylten fastare och lockar fram fruktens och bärens sötma.
  39. ^ Emma Skogmalms artikel "Så gör du din egen marmelad" på Allt om mats webbplats, där källan Persson, Ingela (2008). Frukt och bär. Natur & Kultur. ISBN 9789127026551  anges.
  40. ^ Lindgren, Annica: "Sylt och marmelad", från "Matbiten.net - den demokratiska receptinsamlingen", där källan "Spännande mat" anges. För att veta när marmeladen är klar kan du göra marmeladprovet.
  41. ^ Lindgren, Annica: "Sylt och marmelad", från "Matbiten.net - den demokratiska receptinsamlingen", där källan "Spännande mat" anges. När du kokar marmelad bör du använda en låg och vid rostfrik kastrull så att vätskan kan avdunsta ordentligt.
  42. ^ ”Citrusfrukt till mer än marmelad”. Dagens Nyheter. 8 februari 2001. http://www.dn.se/nyheter/citrusfrukt-till-mer-an-marmelad-1.69178. Läst 10 juni 2010. 
  43. ^ Hagdahl, Charles Emil, s. 889
  44. ^ ”Findus apelsinmarmelad - på svenska bord sedan 1942”. Findus. http://www.findus.se/produkter/skafferivaror/marmelad/apelsin-marmelad/. Läst 10 juni 2010. 
  45. ^ - DEN GAMLE FABRIK. Marmelade, traditionel Exempel på utbud från en leverantör av industriellt framställd marmelad (danska: marmelade) från Danmark. 9 juni 2010. Kommersiell länk.
  46. ^ Procordia food Exempel på utbud från en leverantör av industriellt framställd marmelad från Sverige. 9 juni 2010. Kommersiell länk
  47. ^ ”Ekologiska leverantörer av marmelad, sylt och saft”. EkoMatCentrum. http://www.ekomatguiden.se/sokres.aspx?P=MARM. Läst 9 juni 2010. 
  48. ^ ”Näringslära del 1”. Konsumentföreningen Väst. sid. 5. http://www.konsumentforeningenvast.se/upload/Halsa/Naringslara_del1.pdf. Läst 10 april 2010. 
  49. ^ Lepard, Dan (14 januari 2010). ”Seville orange marmalade, mmm!” (på engelska). The Guardian. http://www.guardian.co.uk/lifeandstyle/2010/jan/14/make-your-own-marmalade. Läst 10 juni 2010. 
  50. ^ ”Traditional Scottish Recipes” (på engelska). Rampant Scotland. http://www.rampantscotland.com/recipes/blrecipe_marmcake.htm. Läst 11 april 2010. 
  51. ^ The Cook and the Chef (17 juni 2009). ”Marmalade Steamed Pudding” (på engelska). ABC Television. http://www.abc.net.au/tv/cookandchef/txt/s2600725.htm. Läst 10 juni 2010. 
  52. ^ ”Ginger marmalade” (på engelska). the Dinner Co-op. http://dinnercoop.cs.cmu.edu/dinnercoop/Recipes/ari/GingerMarmalade.html. Läst 10 juni 2010. 
  53. ^ Else Dahl (1914). ”Marmelad i bitar”. Skånska trädgårdföreningens tidskrift. http://www.skanskatradgardsforeningen.se/recept/rysk.htm. Läst 11 april 2010. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]