Marseille

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet "Massalia" leder hit. För asteroiden, se 20 Massalia.
Koordinater: 43°17′N 5°22′Ö / 43.283°N 5.367°Ö / 43.283; 5.367
Marseille
Marselha/Marsiho
Stad
Gamla hamnen i Marseille
Gamla hamnen i Marseille
Flag of Marseille.svg
Flagga
Blason Marseille.svg
Stadsvapen
Motto: Actibus immensis urbs fulget Massiliensis
Land  Frankrike
Region Provence-Alpes-Côte d'Azur
Departement Bouches-du-Rhône
Arrondissement Marseille
Kantoner 25
Flod Rhône
Höjdläge 10 m ö.h.
Koordinater 43°17′N 5°22′Ö / 43.283°N 5.367°Ö / 43.283; 5.367
Area 240,62 km²[1]
 - tätort 1 289,59 km²[2]
 - storstadsområde 2 830,21 km²[2]
Folkmängd 850 602 (2010-01-01)[3]
 - tätort 1 433 462 (1 januari 2007)[2][4]
 - storstadsområde 1 601 095 (1 januari 2006)[5]
Befolkningstäthet 3 535 invånare/km²
 - tätort 1 112 invånare/km²
 - storstadsområde 566 invånare/km²
Grundad 600 f.Kr.
Borgmästare Jean Claude Gaudin
Tidszon Centraleuropeisk (UTC+1)
Postnummer 13001-13016
Riktnummer 0491 / 0496
INSEE 13055
France location map.svg
Red pog.svg
Webbplats: http://www.marseille.fr/

Marseille (på provençalska Marselha eller Marsiho) är Frankrikes näst största stad. Kommunen Marseille har 850 602 invånare[3]. Storstadsområdet är med sina 1,6 miljoner invånare landets tredje folkrikaste, efter Paris och Lyon. Den ligger i departementet Bouches-du-Rhône, Provence, i sydöstra Frankrike. Den grundades under namnet Massalia / Μασσαλία av grekiska kolonisatörer från Fokaia (Jonien) på 600-talet f.Kr., och är därmed Frankrikes äldsta stad. Marseille har medelhavsklimat och här ligger Frankrikes största medelhavshamn för civilt ändamål, med färjetrafik till Nordafrika, Italien och Spanien. Invånarna kallas Marseillais.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Öster om Marseille, från den lilla fiskebyn Callelongue ligger Calanquerna , ett fjordsystem längs en taggig kustremsa. Det sträcker sig fram till Cassis och rivieran. Ytterligare österut ligger bergsryggen Saint-Baume. Norr om Marseille, efter de lägre bergen Garlaban och Etoile ligger berget Mont Sainte-Victoire. Västerut slutar Marseille i den före detta fiske- och konstnärsbyn l'Estaque. Nordväst om staden, vid Marignane, ligger stadens flygplats. Ännu längre västerut breder låglandskapet Camargue ut sig i Rhonedeltat.

Stadens huvudgata är en bred boulevard som heter Canebière. Det är den gamla repslagargatan och ordet är besläktat med cannabis eftersom repen gjordes av hampa. Den sträcker sig österut från den gamla hamnen, Vieux Port, till Réformés-kvarteren. Huvudstråket för shopping och köpcentrumet Centre Bourse korsar Canebière vid rue St Ferréol. Norr om Vieu Port ligger den nya kommersiella hamnen, öster om denna ligger gentrifierade områden uppbyggda i gamla hamnmagasin. Söder om Vieux Port ligger kullarna i sjunde arrondissementet som domineras av kyrkan Notre-Dame-de-la-Garde och ytterligare söderut Borely-parken. Marseille omgärdas av förortsområden med miljonprogramshus. Inloppet till Vieux Port flankeras av två fort; Saint-Nicolas på den södra sidan och Saint-Jean på den norra. Längre ut i Marseillebukten ligger Frioulögruppen som består av fyra öar. En av dessa är fängelseön Isle d'If, på vilken fästningen Château d'If ligger.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Marseille har medelhavsklimat med milda våta vintrar och heta torra somrar. Det är kallast i januari och februari med medeltemperaturer på 8 - 9 °C. I juli och augusti är det varmast, och då är medeltemperaturen runt 30 °C. Marseille, liksom resten av Provence, är känt för sina mistralvindar som byggs upp i Rhônedalen. Det är en stark vind som drar med sig kylig luft från Alperna och som är vanligast på vintern och våren. Mindre vanlig är siroccovinden, som är en varm vind från Saharaöknen från vilken den också tar med sig sand.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Forntiden till romartiden[redigera | redigera wikitext]

DSC 5208-MR-NotreDameDeLaGarde.jpg

Det har bott människor i och omkring Marseille i 30 000 år. I undervattensgrottor utanför Marseille har man funnit grottmålningar från paleolitikum, mellan 21 000 och 29 000 år gamla, och vid utgrävningar under järnvägsstationen fann man neolitiska bosättningar från cirka 6 000 f.Kr.

Greker från Fokaia i Jonien grundade staden under namnet Massalia / Μασσαλία600-talet f.Kr. Enligt en legend hade en man vid namn Protis som uppgift att söka en västlig handelspost för Fokaia. Under sitt sökande fann han medelhavsviken Lacydon, som skyddas av två uddar med höga klippor och försörjs med färskvatten av en bergsbäck. Protis blev inbjuden till den lokala liguriska hövdingen, som höll en stor fest för att gifta bort sin dotter Gyptis till en av de inbjudna friarna. I slutet av festen erbjöd Gyptis en bägare med vin till Protis, symbolen för hans slutgiltiga val. Efter bröllopet slog sig paret ner strax norr om Lacydonviken (nuvarande Vieux Port), och från den gården utvecklades Massalia.

Staden blev snart en stor handelspunkt, och grekernas hamn var helt exceptionell. Staden var till exempel den första i hela Västeuropa med att bygga ett fungerande kloaksystem[källa behövs]. Den grekiske upptäcktsresanden Pytheas hade Massalia som hemmahamn.

Massalia var en av de första grekiska hamnarna i Västeuropa som översteg 1 000 invånare och den första staden i Frankrike som fick stadsrättigheter. När Massalia ställdes inför en motståndare bestående av en allians mellan kelter, kartager och etrusker lierade staden sig med romarriket. Förutom att det gav ett förebyggande beskydd åt staden öppnades också romarrikets marknader för Massalias invånare. En blomstringsperiod inleddes eftersom staden fungerade som en länk mellan Galliens inland och romarriket. Massalia var självständigt fram till Caesars inbördeskrig, då man ställde sig på den förlorande sidan med Pompejus och optimaterna mot Julius Caesar. Avgörande var en belägring som Caesartrogna trupper gjorde samtidigt som Massalia förlorade ett viktigt sjöslag. Under romarrikets inflytande ändrades namnet till Massilia.

Kristendomen kom tidigt till Marseille, vilket visas av katakomber och dokumenterade martyrer. Enligt en tradition var det Maria från Magdala som omvände Marseille, och hela Provence, efter att mirakulöst ha färdats med båt över Medelhavet. Båten gick enligt samma tradition i land vid Saintes-Maries-de-la-Mer, och tillsammans med Maria från Magdala var hennes bror Lasarus samt bland andra Maria Salome , Maria Klopas och Svarta Sara.

Medeltiden och renässansen[redigera | redigera wikitext]

Marseille, 1575

Efter romarrikets fall föll staden i händerna på visigoterna. De frankiska kungarna intog den på 600-talet, och staden fortsatte vara en frankisk hamn och handelsstad fram till medeltiden. Staden återtog en stor del av sin betydelse och sitt välstånd under grevarna av Provence från 1000-talet. Staden uppnådde år 1218 självstyre och revolterade 1262 mot huset Anjou. Revolten slogs ner av Karl I.

År 1347 kom pesten till Frankrike. Pesten sades komma från Marseilles hamn, och den fortsatte härifrån upp genom Frankrike. Pesten fortsatte att slå till mot staden fram till 1361, vilket gjorde att den decimerades både till folkmängd och välstånd. I slutet av 1200-talet hade Marseille 25 000 invånare, och 15 000 dog i pesten. Aragonien plundrade och skövlade staden 1423.

Marseilles befolkning och status som handelshamn hämtade sig snart. Greven av Provence, René av Anjou gjorde staden till den näst bäst befästa staden i Frankrike efter Paris. Han gav också staden stadsprivilegier och initierade dess fiskerikorporation. René av Anjou använde Marseille som strategisk bas för att återerövra Sicilien.

Marseille förenades med Provence år 1481 och blev efterföljande år en del av Frankrike. Frans I besökte staden i början av 1500-talet, för att titta på en noshörning som strandat på ön If. Noshörningen var en gåva från Portugal till Vatikanen men den hade tillfälligt satts i land på ön. Det blev startskottet till att befästa ön och Chateau d'If byggs.

I mitten på 1500-talet var Marseille flottbas för den fransk-ottomanska alliansen, och i slutet på århundradet bröt pesten ut igen, vilket ledde till grundandet av sjukhuset Hôtel-Dieu. Ytterligare ett århundrade senare byggdes forten Saint-Jean och Saint-Nicholas, komplett med örlogsbas och flotta, efter att Ludvig XIV slagit ner ett uppror mot guvernören.

1700- och 1800-talet[redigera | redigera wikitext]

Staden fortsatte befästas och behöll sin ställning som Frankrikes främsta örlogsbas i Medelhavet. År 1720 drabbades Marseille av pesten för sista gången. 100 000 människor dog i Marseille och dess omgivningar. Franska revolutionen stöddes och 500 frivilliga skickades upp till Paris för att försvara revolutionsregeringen. Under sin marsch till Paris sjöng man den av Claude Joseph Rouget de Lisle nykomponerade sången Marseljäsen, ungefär Marseillesången. Marseljäsen blev sedermera Frankrikes nationalsång.

Under 1800-talet tog Marseille del av den industriella revolutionen. Frankrike utökades som kolonialmakt, och särskilt erövringen av Algeriet stimulerade sjöfarten tillsammans med öppnandet av Suezkanalen 1869.

1900-talet[redigera | redigera wikitext]

Flera kvarter av Vieux-Port sprängs under Räden i Marseille 1943.

Under första decennierna av 1900-talet firade Marseille sin ställning som "imperiets hamn" med utställningarna 1906 och 1922. Järnvägsstationen, med sin monumentala trappa som hyllar kolonialiseringen, är från den tiden. Alexander I av Jugoslavien mördades 1934 när han kom till Marseille för att möta den franska utrikesministern.

Under andra världskriget förstördes stora delar av staden av bombräder. Först bombades staden av tyska och italienska trupper 1940, därefter ödelades ett stort område i gamla hamnen Vieux-Port under den tyska ockupationen, november 1942 - augusti 1944 (Se artikeln Räden i Marseille 1943). 1944 bombades Marseille av allierade trupper för att förbereda befrielsen av Frankrike. Östtyskland, Västtyskland och Italien betalade stora summor i skadestånd till återuppbyggandet av Marseille efter kriget. Från 1950-talet och framåt fungerar staden som entré för över en miljon immigranter till Frankrike. Från 1962 ökade antalet immigranter från det nyligen självständiga Algeriet, inklusive 150 000 återvändande bosättare, Pied-Noir, svartfötter.

Efter oljekrisen 1973 och den följande konjunkturnedgången ökade fattigdomen och brottsligheten. Sedan 1990-talet har detta framgångsrikt bekämpats bland annat med stöd från EU och strukturella ombildningar från industri till tjänstesektorn.

Vid utgrävningar efter krigen upptäckte man mellan Quai du Port och Rue Casserie spår av den gamla hamnen, dockor och en teater.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Marseille

En stor andel av Marseilles invånare härstammar från vågorna av immigranter som anlände till hamnen under det tidiga 1800-talet. Många av invånarna är till exempel från Armenien, Spanien, Italien, Grekland, Ryssland eller Nordafrika. Inofficiell statistik säger att uppskattningsvis en fjärdedel av invånarna har nordafrikanskt ursprung, främst från Algeriet och Marocko.[källa behövs] Det judiska samhället sägs också vara det tredje största i Europa.[källa behövs]

Antalet invånare i kommunen Marseille

Referens:INSEE[6]

Referens: INSEE[7]


Transport[redigera | redigera wikitext]

Marseille har en tunnelbana, Marseilles tunnelbana, som består av två linjer representerade av färgerna orange och blått. Linje ett (blå) mellan Catellane och La Rose öppnade år 1977 och linje två (orange) mellan Sainte-Marguerite/Dromel och Bougainville öppnade mellan 1984 och 1987. En utbyggnad för linje ett från Castellane till La Timone stod färdig år 1992 och en framtida förlängning från La Timone till La Fourragère är under konstruktion. Tunnelbanan stänger klockan 23.00 på vardagar och kollektivtrafiken är ganska opålitlig jämfört med andra städer i Frankrike.[källa behövs]

Det finns också ett stort bussnät som sammankopplar staden med förorterna och ett helt nytt spårvagnsnät i de centrala och sydöstra stadsdelarna.

Staden har också en internationell flygplats, Aéroport de Marseille Provence, belägen i Marignane. Staden har också en stor järnvägsstation, Gare de Marseille Saint-Charles, som öppnades den 8 januari 1848.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Marseille är europeisk kulturhuvudstad 2013, tillsammans med Košice i Slovakien.

Kända personer[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”INSEE, Résultat du recensement de la population 2008: Évolution et structure de la population”. http://www.recensement.insee.fr/basesChiffresCles.action. Läst 2012-01-30. 
  2. ^ [a b c] Le Splaf; Site sur la Population et les Limites Administratives de la France Läst 9 januari 2010.
  3. ^ [a b] ”Populations légales 2010 pour les départements et les collectivités d’outre-mer”. www.insee.fr. Institut national de la statistique et des études économiques (Insee). December 2012. http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/recensement/populations-legales/france-departements.asp?annee=2010#departements. 
  4. ^ INSEE, Frankrike; Populations légales 2007; Département du Bouches-du-Rhône (excelfil) Läst 9 januari 2010.
  5. ^ INSEE, Frankrike; Résultats du recensement de la population – 2006, Chiffres clés Läst 9 januari 2010.
  6. ^ Chiffres clés - Évolution et structure de la population
  7. ^ Chiffres clés - Évolution et structure de la population

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]