Marsk

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel handlar om ämbetstitlarna marsk och riksmarsk. För flackt slättland vid kusten, se marskland.

Marsk är en ursprungligen medeltida dansk och svensk ämbetsmannatitel med karaktär av militärt överbefäl. Det är en sammandragen form av marskalk, vars ursprungliga betydelse är hästsven (hästhållare/hästskötare).

Marskämbetet omnämns för första gången i Sverige 1268 och var sannolikt en efterföljare till posten som stallare, som under 1200-talets första hälft nämns som chef för kungens hird. Ämbetet förekommer oregelbundet under medeltiden som en aristokratisk hederstitel utan bestämda tjänsteplikter. När marsken Torgils Knutsson blev rikets egentliga ledare under Birger Magnussons minderårighet på 1290-talet berodde det därför på hans personliga inflytande snarare än att han innehade marskämbetet.

Erik av Pommern utnämnde 1435 Karl Knutsson (Bonde) till rikets marsk. Ansatser gjordes samtidigt att bestämma marskens och andra höga riksämbetsmäns uppgifter och plikter. Ett förslag till unionsfördrag från 1436 stadgade att marsken skulle föra befäl över svenska hären och, tillsammans med drotsen, skipa rätt och styra landet i kungens frånvaro. I Karl Knutssons person blev marsken rikets främste man, men efter att han själv hade bestigit tronen reducerades dock ämbetet och under riksföreståndarnas tid förblev det tomt.

Under äldre vasatiden var marsken en mäktig militär ämbetsman utan bestämda befogenheter. Lars Siggesson (Sparre), som ledde Gustav Vasas arméer under Dackefejden, utnämndes till marsk genast efter kungens trontillträde 1523 och behöll värdigheten till sin död 1554. I Erik XIV:s hovordning omtalas marsken som en av kungens fyra sekreta råd, med uppgift att dels beställa krigssakerna, dels tjänstgöra i vissa ceremonier och festligheter vid hovet. Ytterligare arbetsbeskrivningar för marskämbetet gjordes under Johan III och Sigismund, dock utan att det fick några praktiska resultat.

När Jakob De la Gardie utnämndes till marsk 1620 infogas dock ämbetet slutligen i den uppväxande centrala förvaltningen. Marsken blev 1630 president i den samtidigt inrättade Krigsrätten. I samband med 1634 års regeringsform ändrades namnet till Krigsrådet, men den vanliga benämningen var Krigskollegium. Kollegiet var ett centralt ämbetsverk och flertalet ärenden rörande lantförsvaret fördes dit. Riksmarsken kan sägas motsvara en kombinerad krigsminister och överbefälhavare och var den andre i rang av de fem höga riksämbetsmännen. Riksmarskens bisittare var två krigsråd som ingick i riksrådet och hade militär bakgrund.

Riksmarskens ställning som chef för krigsförvaltningen varade något mindre än ett halvt århundrade. Jakob De la Gardie dog 1652 och efterträddes av Gustaf Horn. Efter dennes död 1657 lämnade Karl X Gustav ämbetet obesatt, tills han på sin dödsbädd utnämnde sin bror, hertig Adolf Johan av Pfalz-Zweibrücken, till riksmarsk. Utnämningen blev dock underkänd av rådet och ständerna, och dessa upphöjde i stället fältmarskalken Lars Kagg till riksmarsk. Han dog 1661 och fick först vid riksdagen 1664 en efterträdare i Carl Gustaf Wrangel, den siste riksmarsken. Under det karolinska enväldet inskränktes riksmarsken och Krigskollegiums åligganden kraftigt och omfattade därefter huvudsakligen materialfrågor och vissa ekonomiska ärenden. När Wrangel dog 1676 lämnades ämbetet obesatt och först 1697 tillsattes en ny ordinarie chef för Krigskollegium med titeln president. Till skillnad från kansler- och drotsämbetena blev marskämbetet inte återupprättat i slutet av 1700-talet.

Sveriges riksmarskar[redigera | redigera wikitext]

Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Torgils Knutsson COA family sv Tyrgils Knutsson.svg Okänt 1280-talet 6 december 1305
fängslad och avsatt av hertigarna Erik och Valdemar
10 februari 1306
avrättad
Håkan Jonsson Läma Okänt 1310 1318 Okänt
Karl Ulfsson (Sparre av Tofta) Okänt 1364 1371 17 februari 1410
(begravd detta datum)
Sten Bengtsson (Bielke) Cirka 1343 1374 1387 20 juli 1408
Karl Knutsson (Bonde) Carl-II-Sweden.jpg 1 oktober 1408 eller 1409 Oktober 1435 Oktober 1438 15 maj 1470
Nils Stensson (Natt och Dag) Nattochdagvapen1625.jpg Okänt Mars 1439 November 1439
Tord Karlsson (Bonde) Tord Karlssons sigill Okänt 1453 eller 1454 16 maj 1456
mördad
Ture Turesson (Bielke) Cirka 1425 1457
marsk under Kristian I:s regeringstid
1464 1490
Svante Nilsson (Sture) SvanteNilssonStureSigill.jpg Cirka 1460 Under kung Hans regeringstid (14971501) Någon gång mellan 1501 och 1503 31 december 1511 eller 2 januari 1512
Lars Siggesson (Sparre) Cirka 1492 Juni 1523 12 januari 1554
Svante Sture d.y. Sture, Svante i VJs julnummer 1942.jpg 1 maj 1517 1560 eller 1561 1564
drabbad av kung Erik XIV:s onåd och avsatt
24 maj 1567
anklagad av kung Erik för högförräderi och mördad i Sturemorden
Gustaf Olofsson (Stenbock) Stenbock, Gustaf i VJs julnummer 1942.jpg Någon gång mellan 1502 och 1504 1569 24 maj 1571
Clas Eriksson Fleming Cirka 1530 1590 13 april 1597
Anders Lennartsson Okänt 1600 17 september 1605
stupad i slaget vid Kirkholm
Magnus Brahe 25 september 1564 1607 1612 4 mars 1633
Axel Ryning 1552 1612 1620
Jakob De la Gardie Jacob De la Gardie 1606.jpg 20 juni 1583 1620 12 augusti 1652
Gustaf Horn GustafHorn.jpg 22 oktober 1592 1653 10 maj 1657
Adolf Johan av Pfalz-Zweibrücken Adolf Johan av Pfalz i VJs julnummer 1942.jpg 11 oktober 1629 13 februari 1660 1 maj 1660 14 oktober 1689
Lars Kagg Lars Kagg, 1623.jpg 1 maj 1595 1660 19 november 1661
Carl Gustaf Wrangel Carl Gustaf Wrangel 1662.jpg 23 december 1613 13 maj 1664 25 juni 1676
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]