Martin Rikli
| Martin Rikli | |
 | |
| Född | 23 september 1868[1] Basel, Schweiz |
|---|---|
| Död | 25 januari 1951[1] (82 år) Zürich |
| Medborgare i | Schweiz |
| Sysselsättning | Universitetslärare, botaniker |
| Barn | Martin Rikli (f. 1898)[2] Erika Rikli (f. 1907)[3] |
| Redigera Wikidata | |
Martin Rikli, född 23 september 1868 i Basel, död 25 januari 1951 i Zürich, var en schweizisk botaniker.
Rikli var 1893–1904 seminarielärare, blev filosofie doktor i Basel 1895, konservator 1896, docent i botanik vid tekniska högskolan i Zürich 1900 och erhöll professors titel 1909. Han gjorde sig främst känd som växtgeograf och anordnade och ledde flera större internationella studieresor för naturforskare, bland annat till Sydeuropa, Nordafrika, Kaukasien och Alperna.
Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]
- Botanische Reisestudien von der spanischen Mittelmeerkuste (1907)
- Die Arve in der Schweiz (1909)
- Richtlinien der Pflanzengeographie (1911)
- Lebensbedingungen und Vegetationsverhältnisse der Mittelmeerländer und atlantischen Inseln (1912)
- Natur- und Kulturbilder aus den Kaukasusländern und Hocharmenien (1914)
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Rikli, Martin i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
- Dictionary of German Biography (DGB): Plett-Schmidseder. Volume 8 (2005), p. 331.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Martin Rikli, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Historische Lexikon der Schweiz, 1998, läs online, läst: 19 juni 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Historische Lexikon der Schweiz, 1998, läs online, läst: 19 juni 2021.[källa från Wikidata]