Martinus Thomsen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Martinus (1950)

Martinus Thomsen, kallad Martinus, född 11 augusti 1890 i byn Sindal i Hjørrings kommun, Nordjyllands amt och död 8 mars 1981, var en dansk författare och mystiker. Hans skrifter, sammanfattade i Tredje Testamentet, har karakteriserats som gaiafilosofi.



Innehåll

[redigera] Martinus liv och arbete

Martinus Thomsen var en dansk mejeriarbetare som vid trettio års ålder genomgick starka mentala ljus- och visionsupplevelser. Dessa upplevelser medförde en permanent förändring av hans medvetande. Han upplevde att han hade fått tillgång till ett kunskapsmaterial som var kosmiskt, i betydelsen obegränsat, och att han hade en mission att utföra. Han skulle presentera en, för mänskligheten, ny världsbild.

Under resten av sitt liv verkade Martinus huvudsakligen som författare av "Tredje Testamantet" som är titeln på hans samlade skrifter vilka omfattar cirka 8000 sidor. Huvudverket är "Livets Bog" ("Livets Bok") i sju band (ges ut i alla översättningar med den danska titeln) samt "Den Eviga Världsbilden" i fyra band, i vilka ett fyrtiotal av de cirka hundra symboler som Martinus framställt förklaras. Som författare använde Martinus sig endast av sitt förnamn. Under sitt nittioåriga liv höll Martinus även en mängd föredrag i vilka han informerade om den kosmiska världsbild som han beskrivit i sina böcker. Många av dessa föredrag finns utgivna i form av artiklar som publicerats i tidskriften "Kosmos", som utges av Martinus Institut i Köpenhamn.

Martinus såg sitt arbete som en fortsättning på, och ett fullföljande av föregående religiösa, kulturella impulser, av vilka den senaste låg till grund för de tre stora världsreligionerna: Buddhismen, Kristendomen och Islam. Han såg som sin uppgift att skapa en intellektuell grund för livets religiösa eller andliga sida och ansåg att denna del av verkligheten kan förklaras och förstås vetenskapligt, och det var detta Martinus ansåg sig göra i sitt verk i form av vad han kallade "kosmiska analyser".

Martinus betraktade sitt samlade verk som ett tredje och sista testamente och menade att hans arbete, "den andliga vetenskapen", är identisk med "Hjälparen den helige ande" som förutsades i Bibeln, vilket han menade innebär helig kunskap i meningen kunskap om den högsta verkligheten, och i linje härmed benämnde han även sitt verk som "Den Intellektualiserade Kristendomen". I "Tredje Testamentet" menade Martinus således att han gav logiska förklaringar till de andliga realiteter som döljer sig bakom de religiösa dogmerna vilka hittills endast varit föremål för tro. Framtidens världsbild och livssyn är enligt Martinus inte en fråga om tro, utan en fråga om analys, vetande och vetenskap om det levande världsalltet vars grundton han menade är allkärleken.

[redigera] Martinus verk

När Martinus vid nittio års ålder avled, lämnade han efter sig ett författarskap, som mot slutet av hans liv fick namnet Tredje Testamentet. Detta består av ett fyrtiotal böcker, inklusive huvudverket Livets Bok i sju band om cirka tre tusen sidor; det mesta finns översatt till svenska. Såsom namnet Tredje Testamentet antyder, menar Martinus att hans böcker utgör en fortsättning på den tanketradition, som kommer till uttryck genom de två testamenten som finns i Bibeln. Därmed skulle dessa tre testamenten i grunden utgöra en till varje tidsepok anpassad vägledning i moral, livsåskådning och världsbild. Tredje Testamentet är avsett för humant och vetenskapligt inställda människor, som sympatiserar med religionernas kärleksbudskap, men som inte kan inspireras av någon religion på basis av (blind) tro eller av dogmer – vare sig dessa kommer från religiöst eller naturvetenskapligt håll.

[redigera] Verkets kunskapsinnehåll

Martinus kosmologi är en lära om världsalltet som helhet. Denna helhet är för Martinus levande och detsamma som det som omfattas av begreppet Gud. Således utgör allt i såväl mikro- och makrokosmos som vårt eget mellankosmos organiska delar av Guds kropp. Dessa delar kallar Martinus för "livsenheter", eftersom de var för sig representerar levande väsen. Alla levande väsen (mineraler, växter, djur inklusive dagens människor) befinner sig i evig utveckling mot allt högre former av medvetande. Denna utveckling försiggår växelvis i ett andligt eller psykiskt tillstånd, växelvis bundet i en fysisk organism, och den är synonym med Guds sätt att skapa och upprätthålla sin egen livsupplevelse, dvs Gud liv. Den andliga världen består enligt Martinus av "strålformig", icke-fysisk materia, strukturerad som den del av Guds och samtliga levande väsens organismer som hör till den andliga delen (materiellt, men icke-fysiskt vågfält). Den fysiska världen är kroppens, rummets och tidens värld, vars motstånd och besvär individen ska lära sig att övervinna – därför återfödelse (dock inte s.k. själavandring). I den fysiska världen får individen genomgå obehagliga och behagliga erfarenheter, som alla berikar dennes medvetande och gradvis stöper om dess väsen i allt fullkomligare former. Slutligen blir denne en kärleksvarelse, som till fullo förstår sin existens, handlar endast till gagn för helheten och lever i harmoni med världsalltet. En sådan gudsuppfattning som uppfattar världen som en Gud, samtidigt som denne Gud är mer än detta, brukar benämnas Panenteism. Dock är den Gud som Martinus beskriver inte opersonlig.

Världsalltets liv är således, enligt Martinus, i sig självt endast ett sammanhållet och evigt existerande levande väsen. Men i sin manifestation framträder Gud i ett oändligt spektrum av tillfälliga livsformer. Allt som sker i världsalltet utgör hårfina logiska och oumbärliga led i den ständiga evolutionen. Allt är kärleksfull skapelse och detta är existensens essens och förutsättning. Det i det fysiska universum som vi människor

  • kallar för livlöst är det, vars liv vi inte ser;
  • kallar stillhet är det, vars rörelse vi inte ser;
  • kallar för tomrum är det, vars materia vi inte ser;
  • kallar meningslöst är det vars mening vi inte ser.

I Martinus kosmologi är livets immateriella sida inte ett "intet", utan en andlig verklighet. Denna sida av livet beskriver Martinus ingående. Därför kallar han sitt verk även för en andlig vetenskap. Den andliga vetenskapen är enligt Martinus ett nödvändigt komplement till den naturvetenskap, som i nutid för många har tagit religionernas plats, som grund och inspiratör för vår syn på livet.

Världsalltet liksom individen består av tre aspekter som Martinus kallar X1, X2 och X3. Benämningen X kommer av att alla aspekter i sin slutanalys mynnar ut i oändligheten och därför blir onämnbara, utöver detta "något" som "X" representerar. De tre X:en är således i grunden inte separerade eller olika, utan utgör tre olika roller som detta "något" inkluderar. I realiteten finns alltså endast ett enda odelbart X, som i kraft av ett integrerat samspel mellan de tre olika rollerna kan framträda som ett levande väsen. X1 är den stilla punkten i det levande väsendets inre, det som det upplever som sitt Jag, och som är dess gudomliga element. X2 är individens (och alltets) skapar- och upplevelseförmåga. Det är individens eviga kropp vars talanger formas av individens erfarenheter. X3 är det manifesterades plan (skapelser och upplevelser) och här finns sex basala strukturer som är redskap för sex olika former av lika basala energier med hjälp av vilka all skapelse och upplevelse kommer till stånd. Martinus kallar dessa strukturer för grundenergikroppar. Sett ur människans perspektiv är det tre av dessa kroppar eller strukturer hos jordklotet (som levande väsen betraktad), som för oss framträder som mineral-, växt- och djurrike.

[redigera] Budskap

Kring Martinus arbete hålls föredrag och kurser runt om i Norden och i många länder därutöver, främst i Europa. Efter hans egen bestämda önskan, ska det kring hans arbete inte skapas någon form av föreningsverksamhet, samfund, sekter eller något som kräver medlemskap. Det finns inga sakrament eller ceremonier. Martinus kosmologi utgör en teoretisk vägledning för vem som helst, som finner inspiration i Tredje Testamentet. "Tag det av mitt arbete som du har nytta av och låt resten ligga", var hans paroll. Martinus ger nästan inga specifika råd om levnadssätt m.m. Var och en måste själv ta ställning till sådana frågor utifrån den erfarenhet och den värdegrund man har. Däremot förespråkar han generellt nästakärlek, förlåtelse och tolerans samt användandet av bön. Han rekommenderar en vegetarisk matkultur och att man avhåller sig från att inta alkohol och andra droger.

[redigera] Se även

[redigera] Externa länkar

Personliga verktyg
Namnrymder
Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk