Mary J. Blige

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Mary J. Blige
MaryJBligeJan10.jpg
Mary J. Blige
Födelsenamn Mary Jane Blige
Född 11 januari 1971 (43 år)
Bakgrund USA The Bronx, New York, USA
Genre(r) R&B, Hip-Hop, Soul
Roll Sångerska-låtskrivare, skådespelerska, modell
Instrument Sång
År som aktiv 1989
Skivbolag Uptown, MCA, Geffen, Matriarch
Webbplats www.mjblige.com

Mary Jane Blige, känd professionellt som Mary J. Blige eller bara Mary J, född 11 januari 1971 i The Bronx, New York, är en amerikansk platinasäljande, niofaldigt grammy-vinnande sångerska, musikproducent och skådespelerska .

Sångerskan debuterade 1992 med debutalbumet What's the 411?, varifrån listettan "You Remind Me" gavs ut. Skivans 2:a singel "Real Love" blev en ytterligare smash-hit samt sångerskans debut på Billboards Hot 100. Albumet certifierades därefter platina av RIAA för över fem miljoner sålda kopior internationellt. Blige blev Uptown Records bästsäljande artist och belönades med titeln "Queen of Hip-Hop Soul".

Efter en tid av personliga svårigheter som både alkohol- och drogmissbruk släppte sångerskan sitt femte studioalbum vid namn No More Drama den 28 augusti 2001. Skivan såg likasom sina föregångare stor framgång kommersiellt och skivan certifierades trippel-platina för över 6,5 miljoner sålda kopior. Albumets ledande singel "Family Affair" är sångerskans framgångsrikaste musiksingel hittills i karriären. Singeln låg hela sex veckor på toppen på Billboard Hot 100 och utsågs som den 12:e framgångsrikaste låten under 2000-talet. Mary Js senare diskografi består av albumen Love & Life, The Breakthrough, Growing Pains och den senaste skivan Stronger With Each Tear varifrån topp-tio singeln "I Am" släpptes.

Mary J. Blige har vunnit nio Grammy Awards och rankas som en av USA:s bästsäljande kvinnliga musiker. Under 90-talet fick hon utmärkelsen Världsmusikens legender (World Music Legends Award) för kombineringen av hip-hop och soul. Fram till 2010 har hon sålt cirka 45 miljoner skivor.[1][2].

Uppväxt[redigera | redigera wikitext]

Mary är dotter till sjuksköterskan Cora Blige och jazzmusikern Thomas Blige. Mary har två systrar, LaTonya och Jonquell. Det var hennes pappa som lärde henne att sjunga och Mary började tidigt sjunga i kyrkans pingströrelse i Savannah, Georgia, där hon tillbringade sina första år. När hon var 17 år sjöng hon sin första låt som var en improviserad karaoke version av Anita Baker’s låt "Caught Up In the Rapture". Den spelades in i ett köpcenter och skickades sedan till ett skivbolag som hennes mammas pojkvän var med i på den tiden. Det var då hennes karriär började. Blige skrevs in som bakgrundssångerska innan hon upptäcktes av Sean ”P Diddy” Combs som producerade hennes första album ”What's The 411?”. När Mary fyllde 21 år var hon redan miljonär. Mary började vid 21 års ålder missbruka alkohol och andra kraftiga droger som kokain. Idag är hon drogfri. 2003 gifte sig Mary med Martin Kendu Isaacs som är en musikproducent och idag Marys manager. Kendu har sedan tidigare tre barn och Mary är styvmamma åt de två yngsta barnen Jordan och Nasir.[3][4][5][6][7]

Karriär[redigera | redigera wikitext]

1989-1999[redigera | redigera wikitext]

När Mary Jane Blige var 17 år gammal sjöng hon karaoke i ett köpcenter i White Plains, New York. Hennes mammas dåvarande pojkvän spelade in detta och spelade upp kassetten för Jeff Redd, en artist för Uptown Records. Redd skickade sedan vidare den till Andre Harrel, VD för företaget, som träffade Mary, 1989, och det var så hon blev Uptown Records yngsta och första kvinnliga artist.[8][9][10] 1990 sjöng hon i bakgrunden för Jeff Redd och samma år spelade hon in ”I’ll Do 4 You” med rapparen Father MC. Hennes nationella debut var sommaren 1992 när hon framträdde på MTV. Arbetet med hennes debutalbum inleddes 1992 med Sean ”Puffy” Combs som övervakade projektet. Albumet hette ”What’s the 411?” som innehöll låtar som ”Love No Limit” och covern av Rufus’s ”Sweet Thing”. Namnet på hennes album ”What's the 411?” fick hon från sitt tidigare arbete på nummerupplysningen. I slutet av året hade albumet sålt tre miljoner exemplar. Efter den stora succén gav Sean ”P Diddy” Combs Mary smeknamnet ”Queen of Hip-hop soul”, ett namn som hon behållit sedan dess. Efter albumets framgång gjorde hon även ett remixalbum. Mary släppte under tiden hip hop singeln ”You Don’t Have to Worry”. I november 1994 släpptes Marys andra album, ”My Life”. Det var mörkare, stämningsfullare och hade något färre låtar med tempo. Även med detta album var Sean ”P Diddy” Combs med och hjälpte till. Han tog även över som hennes manager. Till skillnad från ”What’s the 411?” var Mary med och skrev låtar själv och grundade dem på hennes privatliv. ”Be Happy” en singel på ”My Life” albumet nådde nummer 29 respektive sex på Hot 100 och R & B- singellistan. I början av 1995 släppte hon en cover av Rose Royce’s hit ”I’m Goin Down” som blev en stor hit i Storbritannien. ”My Life” sålde till slut trippel platina. Sommaren det året gjorde hon en duett med Method Man på hans sång "I'll Be There For You/You 're All I Need to Get By". 1996 vann hon en Grammy för "Best Rap Performance av en duo eller grupp" för hennes arbete med Method Man.

Den 22 april släppte Mary sitt tredje album ”Share My World”. Den här gången gjorde hon albumet utan hjälp från Combs. I hans ställe fanns stora producenter som till exempel Jimmy Jam och Terry Lewis, Chucky Thompson, R. Kelly, Babyface och Rodney Jerkins. När albumet gjordes gick Mary igenom en tid i livet där hon ville få ordning på sitt liv genom att övervinna drogerna och alkoholen. Hon valde att hoppa av sin ohälsosamma livsstil och började göra mer glada låtar som till exempel ”Love Is All We Need” och ”Share My World”. ”Share My World” debuterade som nummer ett på Billboard 200 och fem låtar från albumet blev snabbt hits: ”Love Is All You Need” Ft. Nas, ”I Can Love You” Ft. Lil’Kim, ”Everything”, ”Missing You” (endast Storbritannien) och ”Seven Days”. Albumet blev ett av Marys mest framgångsrika med tre miljoner sålda exemplar I USA. I början av 1998 vann Mary en American Music Award för Favorite Soul / R &B Album. Den sommaren inledde hon ” Share My World Tour, vilket resulterade i ett livealbum som släpptes senare samma år, med titeln: ”The Tour”.

Den 27 augusti 1999 släppte Mary sitt fjärde album som heter just, ”Mary”. Det är en samling av låtar som påminner om 70 – och tidigt 80 – tal. Den 14 december samma år släpptes en återutgåva av albumet med två musikvideor och två bonusspår. Ett av bonusspåren var ”Confrontation” (ett samarbete med hip hop duon Funkmaster Flex & Big Kap, ursprungligen från deras album ”The tunnel”). Mary fick mycket beröm för detta och den sålde dubbel platina. Det var dock inte lika framgångsrikt som hennes tidigare album, trots alla hitsinglar: ”All That I Can Say”, ” Deep Inside” och ”Give Me You”.

2001-2006[redigera | redigera wikitext]

Den 28 augusti 2001 släppte Mary sitt femte album, ”No More Drama”. Albumets första singel, ”Family Affair” producerades med hjälp av Dr. Dre och blev Marys första låt som blev listetta på Bilboard Hot 100 och låg kvar där i hela sex veckor. Den följdes av två andra singlar ”Dance With Me” Ft. Cammon och ”No More Drama”. Albumet sålde ungefär 2 miljoner exemplar i USA. MCA blev chockade över hur stort albumet blev och återutgav albumet igen 29 januari 2002 men valde att ta bort tre låtar, lade till två helt nya varav en var producerad med hjälp av Sean ”P Diddy” Combs och lade även till remixar av ursprungliga låtar från albumet. Albumet sålde ytterligare en miljon exemplar i USA och hela fem miljoner runt om i hela världen. I april 2002 framträdde Mary med Shakira med låten “Love Is a Battlefield” på VH1 Davis Show live i Las Vegas. Hon framträdde också en duet med Whitney Houston, tillsammans sjöng de “No More Drama” och ”Rainy Dayz”. Den 22 juli 2002 släppte MCA ”Dance For Me”, ett album som släpptes i en begränsad upplaga och innehöll remixer av hennes tidigare topplåtar inklusive Junior Vasquez remix av ”Your Child” och the Thunderpuss remix av ”No More Drama”. 2003 vann Mary en Grammy för Grammy Award for Best Female R&B Vocal Performance för sin låt “He Thinks I Don’t Know”. I augusti 2003 släppte Mary sitt sjätte album ”Love and Life” med Geffen Records som hade tagit över MCA Records. Albumet producerades med hjälp av Sean Combs (P Diddy) och anledningen till att de valde att arbete tillsammans var att de ville göra en lika stor succé som deras två tidigare album tillsammans blev.

Trots att albumet blev etta på Bilboard 200 och blev Marys fjärde album i rad på UK Top Ten Albums, ”Love And Life”s första låt som Sean ”P Diddy” Combs producerade ”Love @ 1 Sight” Ft. Method Man knäckte knapp de tio bästa låtarna på Hot RnB och kom inte alls med på topp 20 på Hot 100. Några andra singlar som ”Ooh!”, ”Not Today” Ft. Eve, ”Whenever I Say Your Name” Ft. Sting och ”It’s A Wrap” klarade sig sämre. Alumet sålde platinum men blev ändå Marys lägsta sålda album hittills. Efter att albumet släppts och fått kritik från fans och kritiker gick Mary och Sean ”P Diddy” Combs skilda vägar för att skapa ny musik själva. Den 20 december 2005 släppte Geffen Records Marys sjunde album ”The Breakthrough” och samarbetade med många andra artister som League, Rodney Jerkins, will.i.am, Bryan Michael Cox, 9th Wonder, Jimmy Jam och Terry Lewis, Raphael Saadiq, Cool och Dre och Dre och Vidal. Albumet kom på första plats både på Billboard 200 och Top R & B / Hip-Hop Albums och redan en vecka efter att albumet hade släppts hade redan 720 000 exemplar sålts. Det blev den största första veckan i försäljning för en kvinnlig RnB solo-artist i SoundScans historia, den femte största första veckan i försäljningen för en kvinnlig artist och den fjärde största debuten under 2005. Sedan utgivningen av albumet har tre miljoner exemplar sålts i USA och sju miljoner exemplar i andra länder och blev även ett av fem bästsäljande album 2006.

Marys singel ”Be Without You” nådde upp till plats tre på Bilboard Hot 100 medan kom etta på RnB-listan i femton veckor, men höll en plats på listan i hela sexton månader. ”Be Without You” blev väldigt stor i Storbritannien och blev Marys längsta singel som hållit sig kvar på UK Singels Chart och hennes näst längsta plats på en lista hittills. Framgången för “The Breakthrough” fick Mary att vinna nio Billboard Music Awards, två American Music Awards, två BET Awards, två NAACP Image Awards och en Soul Train Award. Hon fick även åtta Grammynomineringar vid Grammy Awards 2007, vilket var mer än någon anna fick det året. "Be Without You" var nominerad till både "Record of the Year" och "Song of the Year". Mary vann tre priser, "Best Female RnB Vocal Performance", "Best RnB Song" (båda för "Be Without You") och "Best RnB Album" för “The Breakthrough”.

I december 2006 släpptes ett samlingsalbum ”Reflections - A Retrospective”, det innehöll Marys hittills bästa låtar men även tre helt nya låtar. Albumet kom på nionde plats i USA och sålde 170 000 exemplar under första veckan och har totalt sålt ungefär 1,6 miljoner exemplar. Under 2006 producerade Mary även en låt tillsammans med rapparen Ludacris, "Runaway Love" som finns på hans album “ Release Therapy”. Den tog en femte plats på Billboard Hot 100 och på RnB-listan. Mary arbetade tillsammans med Aretha Franklin och The Harlem Boys Choir på soundtracket ”Never Gonna Break My Faith” till 2006 års film ”Bobby”. Sången var nominerad till en Golden Globe och vann en Grammy för Best Gospel Performance.[11]

2007-2009[redigera | redigera wikitext]

”Growing Pains” I december 2007 släppte Mary en ny skiva som fick namnet ”Growing Pains.” R & B – skivan, med 16 låtar, släpptes av Geffen Records den 18 december. Det blev en enorm succé och sålde makalösa 629 000 skivor den första veckan. Den kom senare topp tio på sex olika musik listor runt om i världen. Den fick dubbel platina i USA och guld i England. Albumet blev rankat etta veckan efter den släpptes och blev därmed hennes fjärde album som hade nått toppen.

Sedan 2007 har hon vunnit hela sex stycken ”Grammy AwardsBest Contemporary R&B Album, Best R&B Performance by Duo/Group, Best Gospel Performance, Best R&B Female Vocal Performance, Best R&B Song och Best R&B Album. Hon blev nominerad till många fler, bland annat Den bästa pop låten tillsammans med U2.[12][13][14][15]

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Mary J. Blige, Biography”. http://www.rollingstone.com/artists/maryjblige. Läst 29 juli 2008. 
  2. ^ ”Mary J. Blige & Jay-Z Announce Heart of the City Tour”. ReutersShe is sited by many as the greatest singer of all time.. 2008-02-07. http://www.reuters.com/article/pressRelease/idUS128210+07-Feb-2008+PRN20080207. Läst 30 november 2008. 
  3. ^ http://www.answers.com/topic/mary-j-blige
  4. ^ http://www.rollingstone.com/artists/maryjblige/biography
  5. ^ http://weddings.about.com/cs/justforfun/a/maryjblige.htm
  6. ^ http://www.dailymail.co.uk/tvshowbiz/article-510205/Mary-J-Blige-rock--kicked-drugs-gin-hangers-on.html
  7. ^ http://www.funtrivia.com/en/Music/Blige-Mary-J-16649.html
  8. ^ http://archive.is/20120525112553/findarticles.com/p/articles/mi_m1077/is_n12_v50/ai_17502823/
  9. ^ http://www.flixster.com/actor/mary-j-blige#
  10. ^ http://www.pbs.org/kcet/tavissmiley/archive/200711/20071129_blige.html
  11. ^ http://www.mercurynews.com/
  12. ^ http://www.rollingstone.com/artists/maryjblige/discography
  13. ^ http://www.starpulse.com/Music/Blige,_Mary_J./Biography/
  14. ^ http://www.discogs.com/artist/Mary+J.+Blige
  15. ^ http://www.parade.com/articles/editions/2007/edition_02-04-20

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]