Maserati 8C

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Maserati 8C
Maserati 8CM
Fabrikat Maserati
Tillverkning 1932-1950
Föregångare Maserati Tipo 26
Efterträdare Maserati A6GCM
Motor 8-cyl radmotor
Drivning Bakhjulsdrift

Maserati 8C är en serie tävlingsbilar, tillverkade av den italienska biltillverkaren Maserati mellan 1932 och 1950.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Beteckningen 8C hade använts av Maserati redan på de sena Tipo 26-bilarna, men dessa ersattes från 1932 av en ny serie bilar.

Utveckling[redigera | redigera wikitext]

8C Trazione Anteriore[redigera | redigera wikitext]

Alfieri Maserati började arbeta på en helt ny bil 1931. Prototypen kallades 8C Trazione Anteriore och förutom en ny motor, som delade mycket av komponenterna med den fyrcylindriga 4C, var den framhjulsdriven. Utvecklingen stoppades när Alfieri gick bort våren 1932, men den nya motorn levde vidare.

8CM[redigera | redigera wikitext]

Efter broderns död tog Ettore Maserati över som konstruktör och testförare. Ettores första egna bil blev 8CM, som introducerades 1933. Det var Maseratis första Monoposto, eller formelbil. Förutom motorn var även chassit mycket likt den mindre 4C. Chassit förstärktes i flera omgångar, för att hantera den starka motorn. De sista bilarna från 1935 fick individuell framvagnsupphängning.

Konkurrensen från de statsunderstödda tyska Silverpilarna blev dock för svår och trelitersbilen ersattes av den större 6C/34.

8CTF[redigera | redigera wikitext]

Bröderna Maserati hade sålt sitt företag till Adolfo Orsi 1937 och tack vare den nya finansiären kunde man ta fram en helt ny bil enligt den nya formel för Grand Prix racing som började gälla säsongen 1938.

Maserati satsade på en överladdad motor, vilket betydde en slagvolym på tre liter. Motorn hade två separata cylinderblock, monterade på ett gemensamt vevhus. Varje block hade varsin Roots-kompressor och förgasare. 8CTF hade farten som krävdes för att matcha de tyska konkurrenterna men dessvärre saknades tillförlitligheten. Bilen kom mer till sin rätt på andra sidan Atlanten, där den tog hem två vinster i Indy 500.

8CL[redigera | redigera wikitext]

Framgångarna med den fyrcylindriga 4CL med sin kortslagiga fyrventilsmotor lockade Maserati att ta fram motsvarande åttacylindriga 8CL. Bilen debuterade vid Indy 500 1940, men utvecklingen stoppades effektivt av kriget.

8CLT[redigera | redigera wikitext]

8CLT togs fram för att tävla i Indy 500 1950. Motorn hämtades från förkrigsmodellen 8CL, men bilen fick en ny rörram, liknande den hos 4CLT. Maseratis usla finanser satte stopp för deltagandet i USA och de två byggda bilarna såldes till slut till Nya Zeeland och fick aldrig tävla i internationell racing.


Tekniska data[1][redigera | redigera wikitext]

Tekniska data 8CM 8CTF 8CL 8CLT
Motor:  Frontmonterad 8-cylindrig radmotor
Cylindervolym 2991 cm³ 2982 cm³
Borrning x slaglängd:  69 x 100 mm 78 x 78 mm
Max effekt vid varvtal:  240 hk vid 5800 v/min 350 hk vid 6300 v/min 430 hk vid 6800 v/min 430 hk vid 6500 v/min
Ventilstyrning:  2 överliggande kamaxlar, 2 ventiler per cylinder 2 överliggande kamaxlar, 4 ventiler per cylinder
Kompression 6,35:1 6,5:1
Förgasare Enkel Weber 55ASI Dubbla Memini MA12 Dubbla Weber 52DCO
Överladdning Roots-kompressor Dubbla Roots-kompressorer
Växellåda 4-växlad manuell
Hjulupphängning fram:  Stel framaxel, längsgående bladfjädrar Dubbla tvärlänkar, torsionsfjädrar Dubbla tvärlänkar, skruvfjädrar
Hjulupphängning bak:  Stel bakaxel, längsgående bladfjädrar Stel bakaxel, torsionsfjädrar Stel bakaxel, längsgående bladfjädrar
Bromsar Hydrauliska trumbromsar
Chassi & kaross Lådbalksram med aluminiumkaross Fackverksram med aluminiumkaross
Hjulbas 256 cm 272 cm 279 cm 272 cm
Torrvikt 750 kg 780 kg 800 kg
Toppfart:  250 km/h 290 km/h 305 km/h 320 km/h

Tävlingsresultat[2][redigera | redigera wikitext]

Tazio Nuvolari tog den första segern med 8CM i Belgiens Grand Prix 1933. Trots hård konkurrens från de tyska konkurrenterna fortsatte modellen att ta segrar i mindre tävlingar under perioden 1934 till 1939.

8CTF hade ingen större lycka i den europeiska Grand Prix-racingen. 1939 såldes bilarna till USA, där Wilbur Shaw vann Indianapolis 500 två år i rad 1939 och 1940.

8CL hade kommit för sent för att tävla på allvar 1940. Efter kriget vann Nino Farina två segrar 1948.

Tillverkning[3][redigera | redigera wikitext]

Modell Antal
8CM 19
8CTF 3
8CL 2
8CLT 2

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Maserati Sports, Racing & GT Cars from 1926, av Richard Crump o. Rob de la Rive Box, 1983. ISBN 0-85429-302-7

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ www.maserati.com, hämtad 2009-05-02
  2. ^ The Golden Era of Grand Prix Racing, hämtad 2009-05-02
  3. ^ www.barchetta.cc, hämtad 2009-05-02

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Commons-logo.svg
Wikimedia Commons har media relaterad till Maserati 8CM.