Masha Gessen
| Masha Gessen | |
 | |
| Född | 13 januari 1967[1][2] (57 år) Moskva[2] |
|---|---|
| Medborgare i | Sovjetunionen, Ryssland[3] och USA[3] |
| Utbildad vid | Moscow State School 57  |
| Sysselsättning | Journalist[4], översättare, aktivist, författare, politisk aktivist[5] |
| Arbetsgivare | Amherst College |
| Barn | 3 |
| Föräldrar | Aleksandr Borisovitj Gessen Jelena Samuilovna Minkina |
| Utmärkelser | |
| Tucholskypriset (2013)[6][7] Wallenbergmedaljen (2015)[8] Guggenheimstipendiet (2017)[9] National Book Award för facklitteratur (2017)[10] Leipziger Buchpreis zur Europäischen Verständigung (2019) Hannah Arendt-priset (2023)[11][12] | |
| Redigera Wikidata | |
Masha Gessen (ryska: Мария Александровна Гессен, Maria Alexandrovna Gessen), född 13 januari 1967 i Moskva, är en journalist och författare verksam i USA och Ryssland, med medborgarskap i båda länderna. Hen beskriver sig själv som ickebinär och föredrar att benämnas "they" på engelska.[13] Gessen är engagerad för homosexuellas rättigheter i Ryssland, och är en stark kritiker av Vladimir Putin och Donald Trump.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Gessen föddes i en judisk familj i Moskva. Tillträde till olika utbildningar var begränsat för judar, vilket kombinerat med andra svårigheter och trakasserier bidrog till att familjen år 1981 emigrerade till USA.[14] År 1991 flyttade Gessen tillbaka till Moskva och 2013 till New York. Hen skriver på ryska och engelska och har bidragit till tidningar som The New Republic, New Statesman, Granta, Slate och Vanity Fair. Hen var även Rysslandskorrespondent för US News & World Report. År 2012 tilldelades hen svenska Stora Journalistpriset. 15 november 2013 tilldelades Gessen Tucholskypriset av Svenska PEN.
Familj[redigera | redigera wikitext]
Masha Gessen har tre barn, två pojkar och en flicka. Den äldsta pojken är född 1997 och adopterad från ett barnhem i Kaliningrad. Flickan födde hen 2001 och ännu en son 2012. 2004 gifte hen sig i USA med Svenja Generalova.
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- The Rights of Lesbians and Gay Men in the Russian Republic. International Gay & Lesbian Human Rights Comm. 1993. sid. 60. ISBN 978-1-884955-13-6
- Half a Revolution: Contemporary Fiction by Russian Women. Cleis Press. 1995. sid. 269. ISBN 978-1-57344-006-6
- Dead Again: The Russian Intelligentsia after Communism. Verso. 1997. sid. 211. ISBN 978-1-85984-147-1
- Ester and Ruzya: How My Grandmothers Survived Hitler's War and Stalin's Peace. Dial Press Trade Paperback. 2004. sid. 384. ISBN 978-0-385-33605-5 (Ester & Ruzia : vänskap genom Hitlers krig och Stalins fred, översättning Jessica Hallén, Brombergs, 2018)
- Blood Matters: From Inherited Illness to Designer Babies, How the World and I Found Ourselves in the Future of the Gene. Houghton Mifflin Harcourt. 2008. sid. 336. ISBN 978-0-15-101362-3 (a New York Times Notable Book of the year)
- Perfect Rigor: A Genius and the Mathematical Breakthrough of the Century. Houghton Mifflin Harcourt. 2009. sid. 256. ISBN 978-0-15-101406-4 (handlar om Grigorij Perelman)
- The Man Without a Face: The Unlikely Rise of Vladimir Putin. Riverhead Hardcover. 2012. sid. 304. ISBN 978-1-59448-842-9. http://books.google.com/books?id=yCuYl7WouIEC&printsec=frontcover (Mannen utan ansikte, översättning Nille Lindgren, Brombergs, 2012)
- Words Will Break Cement The Passion of Pussy Riot. Riverhead Hardcover. 2014. sid. 308. ISBN 978-1-59463-219-8. (Ord kan krossa betong : berättelsen om Pussy Riot, översättning Thomas Grundberg och Nille Lindgren, Brombergs, 2014)
- Brothers: The Road to An American Tragedy. Riverhead Hardcover. 2015. sid. 273. ISBN 978-1-59463-264-8.
- Where the Jews Aren't: The Sad and Absurd Story of Birobidzhan, Russia's Autonomous Region. Nextbook/Schocken. 2016. sid. 192. ISBN 978-0-80524-246-1.
- The Future Is History: How Totalitarianism Reclaimed Russia. Riverhead Hardcover. 2017. sid. 515. ISBN 978-1594634536. (Framtiden är historia : det totalitära Rysslands återkomst, översättning Jessica Hallén, Brombergs, 2017)
- Never Remember: Searching for Stalin's Gulags in Putin's Russia. Columbia Global Reports. 2018. sid. 158. ISBN 978-0997722963.
- Surviving Autocracy. Riverhead Books. 2020. sid. 288. ISBN 978-0593188934. (Att överleva envälde, översättning Peter Samuelsson, Brombergs, 2021)
Artiklar (urval)[redigera | redigera wikitext]
- ”Vladimir Putin: The Grey Cardinal of Russia”, Vanity Fair, oktober 2008.
- ”The Wrath of Putin”, Vanity Fair, april 2012.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Masha Gessen, 17 maj 2012.
- ^ Munzinger Personen, Masha Gessen, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Internet Movie Database, läst: 16 februari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, www.newyorker.com .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.womeninjournalism.org .[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.literaturfestival.com .[källa från Wikidata]
- ^ Tucholskypriset, Svenska PEN, läs online, läst: 26 november 2022.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, wallenberg.umich.edu , läst: 2 februari 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Guggenheim Fellows-databasen, masha-gessen.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.nationalbook.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.nw.de .[källa från Wikidata]
- ^ läst: 17 december 2023.[källa från Wikidata]
- ^ ”Masha Gessen - Tweet 2020-06-23”. Masha Gessen / Twitter. 23 juni 2020. Arkiverad från originalet den 28 september 2020. https://web.archive.org/web/20200928221349/https://twitter.com/mashagessen/status/1275529665466302466. Läst 29 oktober 2020.
- ^ Eleanor Wachtel (27 mars 2020). ”From Soviet Russia to Trump's America, Masha Gessen on the nature of power and morality”. CBC/Radio Canada. https://www.cbc.ca/radio/writersandcompany/from-soviet-russia-to-trump-s-america-masha-gessen-on-the-nature-of-power-and-morality-1.5512254.
- Bloomsbury Books
- Recension av Blood Matters, The Independent
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Se även[redigera | redigera wikitext]
- ”Putin Biography Chronicles Rise Of A ’Street Thug’”, intervju med Dave Davies på Fresh Air, National Public Radio, 1 mars 2012.
|