Matförgiftning

Matförgiftning är en sammanfattande benämning för mag- och tarmsjukdomar som vållats av att toxiner, bakteriegifter, som frigjorts i födoämnen till exempel på grund av olämplig förvaring. Staphylococcus aureus, Bacillus cereus och Clostridium welchii är några vanliga bakterier som ger upphov till matförgiftning. Matförgiftning visar sig relativt snabbt efter det att man intagit det bakterieförgiftade livsmedlet och symtom som diarré och kräkningar är vanliga. För att avgöra ifall besvären uppstått på grund av matförgiftning måste man göra en utredning om vilket livsmedel som orsakat smittan. Man går igenom vilka livsmedel som patienten konsumerat och därefter kontrolleras om det förekommer bakterier i det aktuella livsmedlet. Vid eventuell bakterieförekomst fastställs vilken bakterie det rör sig om. Efter det bestämmer man vilken eventuell behandling man ska ge patienten och om man behöver sätta in några andra åtgärder för att begränsa smittspridning (på till exempel restaurangen).

Det finns risk för matförgiftning i alla livsmedel om de hanteras på fel sätt men livsmedel som kyckling, ägg och griskött innebär en större riskdå de i rått skick ofta kan sprida bland annat Salmonella och Campylobacterinfektion.

Det positiva är att klassisk matförgiftning inte är smittsamt utan endast drabbar via födointag. Dessvärre finns ingen behandling som botar matförgiftning, man får i stället försöka lindra symptomen. Det gör man bland annat genom att återställa kroppens vätskebalans, vilket i allvarliga fall kan göras genom intravenös vätsketillförsel.

Exempel på andra maginfektioner/matförgiftningar

Campylobakter och salmonella är exempel på undantag från den klassiska sortens matförgiftning. Här sker smittspridningen genom att den smittade blir så kallat smittbärare och därmed kan överföra bakterierna till livsmedlen och på så vis vidare. Det vill säga att smittan kan spridas från den drabbade till livsmedel på grund av dålig hygien efter toalettbesök och kan därmed eventuellt kräva extra åtgärder.

Exempel på bakterier som förekommer i livsmedel samt symtomen de medför

Klostridiebakterie

Toxiner från klostridiebakterier förekommer vanligen i fall där fågel-, fisk- eller köttrester värmts upp på nytt. Personen som intagit födoämnet drabbas vanligen av magont och vattentunn diarré inom 8-24 timmar efter intagandet.

Stafylokocker

Stafylokocker är en väldigt vanlig hudbakterie vars bakteriegift brukar påträffas i såser, bakverk, dressing och konserverad skinka. Dessa ger upphov till diarré, illamående och kräkningar samt magont, inom 1 till 6 timmar.

Bakterien Salmonella typhimurium bland odlade människoceller

Salmonella

Salmonellabakterier förekommer vanligen i djurriket, hos till exempel gris, kyckling och nötkreatur men även via förorenade grönsaker. Sjukdomen bryter ofta ut omkring 1 till 3 dygn efter man drabbats av infektionen. De vanligaste symptomen brukar vara diarré, magont, feber samt ibland kräkningar. Förövrigt är salmonella ett av bakterievärldens undantag då den drabbade kan överföra bakterier till livsmedel via dålig hygien, speciellt efter toalettbesök.

Campylobakter

Campylobakter finns ofta hos bland annat fåglar, nötkreatur och gris. Normalt sett uppvisas symptomen inom 1 till 3 dagar efter man smittats, men inkubationstiden kan vara upp till 10 dagar. De vanliga symptomen brukar vara diarré, kräkningar, feber, illamående samt magont. Ytterligare ett symptom kan vara reaktiv artrit, ledbesvär.

Andra bakteriers förekomst i livsmedel

En släkting till kolerabakterien kan finnas i råa skaldjur respektive råa fiskar. Toxinerna från denna bakterie ger upphov till symptom som diarré blandade med blod och slem samt eventuell feber.

Att undvika matförgiftning

Vid matlagning

Då både rått kött och rå kyckling innehåller bakterier är det viktigt att de förvaras i bunke då de tinar i kylen för att inte bakterierna ska spridas ifall förpackningen läcker. Det är grundläggande att inte använda samma köksredskap för kött/ kyckling som till grönsaker. Det är även bra att tänka på att malt kött ska genomstekas, medan hela köttstycken får vara röda inuti. De rester som blir över ska läggas på kylning omgående.

OCD handwash

För att undvika matförgiftning är det viktigt att hålla en god matlagningshygien. Man ska tänka på att alltid tvätta händerna noggrant med tvål och varmt vatten, såväl före som efter matlagningen. Det är självklart att man ser till att köksredskapen allmänt verkligen är rena. Disktrasor och kökshanddukar bör bytas ut regelbundet eftersom de omvandlas till bakterieodlingar efter ett tag.

Behandling

En vuxen människa konsumerar i snitt två till tre liter vätska om dagen. En stor del av detta plockas upp av tarmväggen och går ut i blodet. Matförgiftning leder till diarré och kräkningar vilket i sin tur leder till en rubbning i kroppens naturliga vätskebalans. Dessa symtom är kroppens naturliga system för att bli av med bakterierna och detta kräver mycket vätska.

Inga behandlingar finns mot förgiftningen, det enda man kan göra är att lindra symtomen. Vätskebristen kan man motverka genom att dricka mycket men även genom att inta vätskeersättning eftersom kroppen inte bara går miste om vätska utan även salter. Vätskeersättning kan antingen köpas på apotek eller blandas själv. För barn är det viktigare att köpa apotekets men för vuxna fungerar hemmagjord också effektivt, detta eftersom en vätskeersättning med fel koncentration salt kan vara skadligt för barn.