Mathias Rosenblad
| Mathias Rosenblad | |
Mathias Rosenblad
|
|
|
|
|
| Ämbetsperiod 1829–1840 |
|
| Monark | Karl XIV Johan |
|---|---|
| Företrädare | Fredrik Gyllenborg |
| Efterträdare | Arvid Mauritz Posse |
|
|
|
| Född | 23 juni 1758 |
| Död | 4 september 1847 (89 år) |
| Födelsenamn | Mathias Rosenblad |
| Nationalitet | |
| Politiskt parti | Oberoende konservativ |
| Maka | Charlotta Maria Toutin |
| Utbildning | Lunds universitet |
| Yrke | Statsman |
Mathias Rosenblad, född 23 juni 1758 i Lund, död 4 september 1847 på Stavsund, Ekerö, var en svensk greve, en av rikets herrar, ämbetsman, politiker och justitiestatsminister 1829–1840.
Biografi [redigera]
Mathias Rosenblad var son till läkaren Eberhard Rosenblad och Eleonora von Hermansson. Han studerade vid Lunds universitet där han tog examen i juridik, varefter han anställdes vid Justitierevisionen och Generalauditörexpeditionen. 1780–1784 var han justitiekanslerns sekreterare, och därefter revisionssekreterare.
1794 utnämndes Rosenblad till statssekreterare i civilexpeditionen, och fick allt större inflytande inom kansliet. Han ingick i flera statliga kommittéer, fick förtroendeuppdrag av konungen, och deltog i riksdagarna, där han var ledamot av hemliga utskottet. För sina förtjänster därvid upphöjdes han till en av rikets herrar, till friherre och till greve (1815).
Efter statsreformen 1809, som bland annat resulterade i 1809 års regeringsform, utnämndes han den 9 juni till statsråd och spelade en framträdande roll i såväl den statliga organisationens genomförande, som senare i unionsförhandlingarna med Norge 1814. Han var en av Gustav IV Adolfs nära förbundna, men när denne avsattes verkar Rosenblad inte ha kommit till försvar. Liberaler ansåg dock att Rosenblad förkroppsligade de blint lydande ja-sägarna bland rojalisterna.
Den 31 augusti 1829 utnämndes Rosenblad till justitiestatsminister, och kvarstod i den befattningen till den 6 februari 1840. Hans byråkratiska och konservativa stil ogillades av riksdagen och 1834 ställdes han inför riksrätt, men frikändes. Han avgick 1840 efter inrådan från kungen, och var då åttiotvå år.
Rosenblad var serafimerriddare. Han var vidare ledamot av Vetenskapsakademien, Svenska Bibelsällskapet, Svenska missionssällskapet och den 21 maj 1805 blev han hedersledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.[1] Han gifte sig 1790 med Charlotta Maria Toutin, men de fick inga barn.
Manuskriptet till hans självbiografi finns i Kungliga biblioteket.
Källor [redigera]
- ^ Matrikel över ledamöter av Kungl. Vitterhetsakademien och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets akademien, Bengt Hildebrand (1753–1953), Margit Engström och Åke Lilliestam (1954–1990), Stockholm 1992 ISBN 91-7402-227-X s. 25
- Artikel i Svenska män och kvinnor, del 6, Stockholm: Albert Bonniers förlag, 1949, s.353f
| Företrädare: Fredrik Gyllenborg |
Sveriges justitiestatsminister 1829–1840 |
Efterträdare: Arvid Mauritz Posse |
- En af rikets herrar
- Födda 1758
- Avlidna 1847
- Svenska grevar
- Ridderskapet och adelns riksdagsledamöter
- Sveriges justitiestatsministrar
- KMO
- KNO
- LVA
- Män
- Mottagare av Serafimerorden
- Ledamöter av Kungliga Musikaliska Akademien
- Personer i Sverige under 1800-talet
- Bureätten
- Personer från Lund
- Personer under gustavianska tiden