Matsvinn
Matsvinn eller livsmedelssvinn är livsmedel eller ingredienser till det som kastats i onödan när det istället hade kunnat konsumeras av människor. Matsvinn förekommer i hela ledet från produktion till konsument.[1]
Storleksordningen av matsvinnet är lika stort i medelinkomstländer och höginkomstländer (2021).[2]
Matsvinn i olika delar av produktionskedjan[redigera | redigera wikitext]
Hushåll, restauranger, storkök och catering[redigera | redigera wikitext]
I detta led räknas inte till exempel äggskal eller plommonkärnor in, eftersom det normalt inte konsumeras. Hushållens matsvinn i Sverige uppgår enligt officiella uppgifter till 28 kilo per person och år (2012).[3] Det inkluderar inte flytande livsmedel som hälls ut i avlopp och vask som uppgår till 26 kilo per person och år (2014).[4] Det egentliga värdet på svenska hushålls genomsnittliga matsvinn är därmed 54 kilo per person och år.
Detaljhandel och grossister[redigera | redigera wikitext]
I detta led ingår även delar som inte kan ätas, eftersom hela livsmedlet hade sålts om det hanterats rätt. Exempel på detta är ägg eller plommon, där även äggskalet och plommonkärnan räknas som svinn.
Industri[redigera | redigera wikitext]
I detta led räknas även ingredienser till livsmedel och även de delar som inte kan ätas, till exempel ägg, där även äggskalet räknas som svinn.
Primärproduktion[redigera | redigera wikitext]
Inom primärproduktionen, exempelvis bondgårdar, räknas matsvinn som livsmedel som hade kunnat konsumeras av människor i senare led men som inte tas till vara. Exempel på detta är när grödor inte skördas eller säljs av ekonomiska anledningar. I detta led ingår även delar som inte kan ätas, till exempel plommon, där även kärnan räknas som svinn.
Effekt[redigera | redigera wikitext]
Mat som slängs har en mycket större påverkan på klimatet än flyg och fartygsfrakt tillsammans.[2] Matsvinn beräknas stå för mellan 8 % och 10 % av de växthusgaser som människor släpper ut (2021).[2]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Svenska Akademiens ordböcker (SAOL, SO och SAOB) på Svenska.se: matsvinn
- ^ [a b c] Rapport kl 18 (vid 7m32s), SVT, den 20 april 2021, med hänvisning till rapport av Tom Quested (”UNEP Food Waste Index Report 2021”. Arkiverad från originalet den 9 april 2021. https://web.archive.org/web/20210409085102/https://www.unep.org/resources/report/unep-food-waste-index-report-2021. Läst 10 april 2021. unep.org, 4 mars 2021.) Tom Quested sade till SVT "It is the first time we were able to compare middle-income countries and high-income countries, and what we found was similar levels of food waste in those two groups." Reporten sade "Maten som slängs står för långt mycket mer av världens koldioxidutsläpp än vad flyg och fraktfartyg gör tillsammans."
- ^ ”Naturvårdsverket - Matavfallsmängder i Sverige (2012), sid 6”. Arkiverad från originalet den 8 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150708233422/http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-8694-7.pdf?pid=11891. Läst 7 juli 2015.
- ^ ”Naturvårdsverket - Mat och dryck i avloppet”. Arkiverad från originalet den 8 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150708233056/http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Avfall/Avfallsforebyggande-program/Matsvinn/Mat-och-dryck-i-avloppet/. Läst 7 juli 2015.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Naturvårdsverkets information om konsumtion och klimat (arkiverad 2012)
- Livsmedelsverkets information om matsvinn (arkiverad 2012)
- Jordbruksverkets rapport "Matsvinn — ett slöseri med resurser?" (arkiverad 2011)