Max Jakob Friedländer

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Max Jakob Friedländer, född den 5 juni 1867 i Berlin, död den 11 oktober 1958 i Amsterdam, var en tysk konsthistoriker.

Friedländer studerade vid universiteten i Leipzig och München. Han blev filosofie doktor och andre direktör vid Kaiser Friedrich-museet i Berlin och 1908 direktör för Kopparstickskabinettet i Berlin.

Bland hans verk kan nämnas Altdorfer (1891), Meisterwerke der altniederländischen Malerei (1903), Von Eick bis Brueghel (1915) och Albrecht Dürer (1921). Som hans främsta verk kan ses Die altniederländische Malerei (14 band, 1924-37).[1]

Friedländer kritiserade Giovanni Morellis metod inom konnässörskap. Hans bok On art and connoisseurship dök först upp på engelska 1942 och på tyska först efter kriget under titeln Von Kunst und Kennerschaft (1946).[2]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Salmonsens Konversationsleksikon, Friedländer, Max, 1915–1930.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
  2. ^ Hatt, Michael; Klonk Charlotte (2006) (på eng). Art history: a critical introduction to its methods. Manchester: Manchester University Press. Libris 10120178. ISBN 0-7190-6958-0