Medelpad

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 62°36′00″N 16°15′00″E / 62.6, 16.25

Medelpad
Landskap
Medelpad vapen.svg
Land  Sverige
Landsdel Norrland
Län Västernorrlands län
Stift Härnösands stift
Största sjö Holmsjön
Högsta punkt Myckelmyrberget 577 m ö.h.
Yta 7 058 km²
Folkmängd
 - Totalt 123 600 (2010-12-31)[1]
Befolkningstäthet
 - Totalt 17,5 invånare/km²
Landskapsblomma Gran / Smörboll
Landskapsdjur
Fler symboler ...		 Skogshare
Medelpads läge.
Medelpads läge.

Medelpad är ett landskap som ingår i Västernorrlands län, i mellersta Norrland, i nedre Norrland och i den informella Mittsverigeregionen. Medelpad gränsar i söder till Hälsingland, i väster till Härjedalen, i nordväst till Jämtland och i norr till Ångermanland.

Medelpad är det av Sveriges 25 landskap som har 15:e största yta, 15:e högsta befolkningstäthet och 19:e största befolkning.

Innehåll

[redigera] Namn

Medelpad lär komma av fornsvenskans Medhal, som betydde "i mitten" och Pad, som betydde "stig" eller "vattenväg", med omdiskuterad tolkning.

[redigera] Historia

[redigera] Fram till 1600-talet

Över hela landskapet finns 2 600 bevarade fornlämningar, i synnerhet i Kvissle-Nolby-Prästbolet söder om Sundsvall, i Selånger väster om Sundsvall och i Skön norr om Sundsvall, som var unika kulturmiljöer och maktcentrum under tusen år.

Medelpad räknades liksom Ångermanland ända in på 1400-talet som en del av Hälsingland och löd under Hälsingelagen. Första bevarade dokument med namnet Medelpad är från 1257. Medelpads huvudbygd låg vid Selånger, en geografiskt betingad mötesplats för vägarna från norr, söder och från kusten. Den viktigaste skattepersedeln från Medelpad var skinn. Fisket utanför floderna var betydande. Medelpad var delat i minst sex skeppslag med särskilda ting. Det allmänna tinget hölls vid Näs i Selånger. Liksom Hälsingland i övrigt kom Medelpad att tillhöra Uppsalalagmannens domsaga.

[redigera] Näringsliv

Under 1700-talet började virkeshandeln få större betydelse, men det är först under 1800-talet som landskapets moderna industriella karaktär skapades.

Landskapets huvudnäring var fram till slutet av 1800-talet järnhantering, som skedde vid ett 20-tal mindre järnbruk och järnmanufakturverk. Detta trots få malmfyndigheter, men på grund av god tillgång på skog och att staten ville avlasta Bergslagen. Järnbruk anlades i Galtström 1673, Lögdö 1685, Sörfors 1765, Torpshammar 1797, Matfors 1833, Mohög 1857, Sundsbruk 1868 och Nedansjö 1873. Malmen fraktades främst från Stockholmsregionen.[2]

Från slutet av 1800-talet och under ett flertal decennier dominerade istället sågverksindustrin fram till 1970-talet.

[redigera] Indelningar från 1600-talet och framåt

[redigera] Socknar

Medelpads socknar.
Dess bildades huvudsakligen under medeltiden.

Östra Medelapad

Västra Medelpad

Utanför socknarna och med egen jurisdiktion fanns Sundsvalls stad från 1621 med Sundsvalls rådhusrätt till 1971

1645 bildades Hudiksvalls län (blått) och Härnösands län (gult). Dessa sammanslogs 1654 till Västernorrlands län (både gult och blått), som 1762 delades i Gävleborgs län (blått) och Västernorrlands län (gult). Dagens länsgränser kan ses i rött.

[redigera] Län

I anslutning till 1634 års regeringsform kom Medelpad att tillhöra Norrlands län till 6 september 1645, [3]. därefter till Härnösands län som 13 mars 1654 uppgick i Västernorrlands län. En mycket liten del i Attmars socken tillhör Västernorrlands län. 1864 överfördes Ytterhogdals socken till Jämtlands län.

[redigera] Fögderier

Socknarna i hela Medelpad hörde från 1720 till 1881 till Medelpads fögderi.

Från 1881 till 1917 hörde socknarna i östra Medelpad till Medelpads östra fögderi och de i västra till Medelpads västra fögderi

Mellan 1918 och 1971 fanns följande fögderier

  • Vivsta fögderi mellan 1918 och 1946 för socknarna Alnö, Hässjö, Ljustorp, Nurunda, Skön, Timrå och Tynderö
  • Ljunga fögderi mellan 1918 och 1946 för socknarna Holm, Indal, Liden, Attmar, Selånger, Sättna och Tuna och från 1918 till 1971 med socknarna Borgsjö, Haverö, Stöde och Torp
  • Indals fögderi mellan 1946 och 1971 för socknarna Alnö, Hässjö, Ljustorp, Timrå, Tynderö, Holm, Indal, Liden och Sättna
  • Sundsvalls fögderi från 1946 för socknarna Njurunda, Skön, Attmar. Selånger och Tuna

från 1971 ingår hela Medelpad i Sundsvalls fögderi

[redigera] Domsagor, tingslag och tingsrätter

Fram till 1879 tillhörde hela Medelpad en domsaga, Medelpads domsaga. Förutom tingslag enligt efter 1879 fanns också före 1713 Borgsjö tingslag för Bergsjö och Haverö socknar samt före 1679 Stöde tingslag för Stöde socken

Från 1879 till 1965 fanns domsagorna:

Från 1965 till 1970 fanns Medelpads domsaga och Medelpads domsagas tingsrätt dit alla Medelpads socknar tillhörde med undantag av Alnö, Sköns och Sselångers socknar som från 1965 hörde till Sundsvalls rådhusrätt

Mellan 1971 och 1972 fanns Medelpads tingsrätt för de delar som inte tillhört Sundsvalls rådhusrätt (som redan 1971 överfördes till Sundsvalls tingsrätt). Från 1972 tillhör hela Medelpad Sundsvalls tingsrätt

[redigera] Kommuner 1952-1970

Kommunindelningen i Västernorrlands län 1952.

Städer (1 st)

Köpingar (3 st):

Landskommuner (11 st):

Förändringar 1952-1970
1 januari 1963

1 januari 1965

Kommuner och socknar i Medelpad. Socknars namn är skrivet i liten storlek, något större storlek är kommunerna som fanns år 1970, samt dagens kommuner inuti en skylt. De forna kommunernas gränser markeras i rosa och dagens i rött.

[redigera] Kommuner 1971-

Landskapet består sedan 1971 av följande kommuner ordnade i avtagande storleksordning, enligt SCB 31 december 2007:

# Kommun Folkmängd
1 Sundsvalls kommun 94 955
2 Timrå kommun 17 980
3 Ånge kommun 10 323

[redigera] Geografi

Landskapet utgörs till större delen av en vågig bergkullterräng på urberg, täckt av skogklädd morän. Det präglas av parallella dalstråk, och är rikt på sjöar, myrar och granskog. Den relativt breda uträckningen från kusten och inåt land och de stora höjdskillnaderna mellan kust och inland medför stora klimatskillnader. Landskapets största längd i öst-västlig riktning är 130 km, och största bredd i nord-sydlig riktning 85 km. Medelpad är beläget på en medelhöjd på 200-300 meter över havet. De högre bergen i landskapet når dryga 500 meter över havet, varav det högsta är Myckelmyrberget med sina 577 meter. Den kuperade terrängen ger den korta kuststräckan lä, varför orkanstyrka aldrig har registrerats. Emellertid har snöstormar och anmärkningvärda snödjup förekommit, och ovanligt sena snöfall (i maj).[4]

Av sin totala area är cirka 500 km² vatten. Den största sjön är Holmsjön, belägen 200 meter över havet, där efter Leringen på ungefär samma höjd. De två största älvarna är Ljungan och Indalsälven. Älvdalarna karaktäriseras av jordbruksbebyggelse. Älvarna fick såsom flottningsleder stor betydelse för regionens sågverksindustri. I den omkring 20 km långa och lika breda bukt av Bottniska viken i vilken älvarna mynnar, ligger landskapets största ö, Alnön. Sveriges geografiska mittpunkt är belägen i Medelpad enligt en bestämning från 1947.

Det vilda djurlivet innefattar rådjur, älg, räv, grävling, hare, bäver, lodjur, skogsmård, björn och varg.

[redigera] Berg

[redigera] Sjöar

[redigera] Vattendrag

[redigera] Öar

Indalsälvens delta

Andra öar i Medelpad

[redigera] Källor

  1. ^ ”Folkmängd i landskapen den 31 december 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____311941.aspx. Läst 19 april 2011. 
  2. ^ T. Sahlén: Järnbruk och manufakturverk, Sundsvallsminnen, Feb 03 (Åtkomstdatum 24 november 2009)
  3. ^ - World Statesmen
  4. ^ SMHI väder och vatten 11/2006: Medelpads klimat

[redigera] Se även

[redigera] Externa länkar

v • d • r
Sveriges landskap
Sveriges flagga
Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Medelpad&oldid=15766514"
Personliga verktyg
Namnrymder
Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk