Mediedrev

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Mediedrev är ett begrepp som beskriver hur medier, i likhet med ett drev, under en tid driver en informell gemensam bevakning och i praktiken samverkar i utvecklingen av främst politiska skandaler.

I en rapport från stiftelsen Institutet för mediestudier, som beskriver två politiska mediedrev i Sverige (Rainer-affären år 1983 och Freivalds-affären år 2000), liknas mediernas agerande under ett mediedrev med "drevkarlar vid jakten som går i grupp åt samma håll och med samma mål (att få bytet fällt)".[1] Enligt samma rapport kännetecknas mediedrevet av att flera medier uppmärksammar affären, att rapporteringen är omfattande och att medierna beskriver frågan på ett likartat sätt vad gäller till exempel aspekter och infallsvinklar. Mediedreven bygger vanligen på kritik mot hur en makthavare har uppträtt och utnyttjat sin maktposition på ett otillbörligt sätt.[1] En vanligt beståndsdel i ett mediadrev är att journalister "häckar"[2] utanför den bevakades bostad eller arbetsplats.

Aftonbladets chefredaktör Jan Helin har skrivit att ett drev kan kännetecknas av goda egenskaper som "jakt på felaktigheter och polarisering som driver fram en klarhet", men även mindre goda egenskaper som att "smått blir stort och den mänskliga aspekten att stå ensam mot en enad hord som inte riskerar något".[3]

Mediedrev mot politiker leder ofta till att den som kritiseras avgår. Många vittnar om att de har påverkats starkt av att ha blivit utsatta för mediernas granskning. Ulrica Schenström, som var nära medarbetare till den svenske statsministern Fredrik Reinfeldt, och som avgick efter ett mediedrev år 2007, har sagt "Alla som har gått igenom ett sådant här medie­drev och dessutom överlevt vet att man förändras."[4] Cecilia Stegö Chiló, som avgick ur den svenska regeringen efter en mediegranskning år 2006, har sagt att "det fanns stunder när jag tyckte att det var rätt obehagligt. Det är någon slags medeltida mobbstämning som tränger fram hos vanliga hyggliga svenskar när sånt här händer."[5]

Begreppet mediedrev, dess egenskaper och konsekvenser, har beskrivits i flera böcker, bland andra Mediedrev. Så överlever du av Fredrik Runsiö och Karl-Ola Nilsson[6], Drevet går. Om mediernas hetsjakt av journalisten Anders Pihlblad som själv blev utsatt för ett mediedrev i samband med affären kring Ulrika Schenström[7], samt Skandalenes markedsplass. Politikk, moral og mediedrev, sammanställd av Sigurd Allern och Ester Pollack.[8]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Lars Nord, Statsråden och dreven, Institutet för mediestudier, Rapport nr 1:2001, ISSN 1404-6598
  2. ^ "Häckning" (jämför fåglars häckning) är enligt Herman Melzer på Sveriges Radios Ekoredaktion en term som används bland journalister för att beskriva hur de samlas på samma ställe för att bevaka samma händelse. "Inslag i Nordegren i P1", Nordegren i P1 (8m 02s), 23 januari 2012. Hört den 23 januari 2012.
  3. ^ Jan Helin. "[bloggar.aftonbladet.se/janhelin/2013/09/sondagskolumn-68-om-politik-journalistik-och-hanne-kjoller/ Söndagskolumn #68. Om politik, journalistik och Hanne Kjöller.]", aftonbladet.se, 29 september 2013. Läst den 6 oktober 2013.
  4. ^ Intervju med Ulrica Schenström, Resumé, 29 mars 2008
  5. ^ Intervju med Cecilia Stegö Chiló, Nyheter 24, 2 juli 2009
  6. ^ Runsiö, Fredrik; Nilsson, Karl-Ola (2005). Mediedrev: så överlever du. Stockholm: Blue Publishing. Libris 10059989. ISBN 91-631-8007-3 
  7. ^ Pihlblad, Anders (2010). Drevet går: om mediernas hetsjakt. Stockholm: Natur & kultur. Libris 11614541. ISBN 978-91-27-12136-2 (inb.) 
  8. ^ Pollack Ester, Allern Sigurd, red (2009) (på nor). Skandalenes markedsplass: politikk, moral og mediedrev. Bergen: Fagbokforl. Libris 11605010. ISBN 978-82-450-0847-0