Megiddo

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För EP:n av Satyricon, se Megiddo (musikalbum).

Koordinater: 32°35′N 35°11′Ö / 32.583°N 35.183°Ö / 32.583; 35.183

Megiddo i Israel

Megiddo var en forntida stad i sydvästra delen av Jezreelslätten i nuvarande norra Israel. Den hade stor betydelse genom sitt läge vid karavanvägen från Egypten till Damaskus. Megiddo var bebodd fram till 500 f.Kr. Staden är bland annat omnämnd i Bibeln.

I början av 1900-talet har rester av Megiddo grävts fram vid kullen Tell el-Mutesellim varvid flera olika kulturlager har påträffats. I dag markerar en ruinhög platsen där den gamla staden låg och denna upptogs 2005 i Unescos världsarvslista.

Slätten kallas även "Megiddos slätt" och har identifierats som Bibelns Harmagedon och som har kommit att stå som symbol för jordens undergång. Från cirka 7000 f.Kr dominerade Megiddo den viktigaste internationella vägen i Mellanöstern, Via Maris, den gamla kustvägen som förband Egypten med Damaskus och Orienten och som gick rakt genom dalen där Megiddo låg på en plats där flera viktiga militära vägar och transportleder möttes. Redan under tredje årtusendet f.Kr. var Megiddo en befäst stad med väldiga murar och många riken har sedan dess härskat över området på grund av dess viktiga strategiska läge.

Staden har varit föremål för arkeologiska utgrävningar, första gången 1903-1905 och återupptogs 1925 fram till 1939. Sedan 1960-talet pågår i dag fortsatta undersökningar av ruinhögen. Arkeologerna har bland annat bragt i dagen en kanaaneisk stad med gator och tempel, en egyptisk fästning och mycket annan bebgyggelse t.ex tjugo(!) städer byggda ovanpå varandra. Stadens olika tidsåldrar ligger i lager på lager och utgör bokstavligen ett berg av begravda städer. I dagsläget (år 2013) pågår grävningar under den israelitiske arkeologiprofessorn Finkelstein.

Höjden utgör ett av de bästa exemplen i Levanten av väl utarbetade underjordiska vattenuppsamlingssystem från järnåldern, gjorda för att räcka till tätbefolkade samhällen. Spåren av konstruktion över årtusendena visar på förekomsten av centraliserad myndighet, fruktbart jordbruk och kontroll av viktiga handelsvägar.

Källor[redigera | redigera wikitext]