Melanism
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2024-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
I biologin innebär melanism en förhöjd koncentration av melaniner, antingen av eumelanin (som är vanligast), eller av feomelanin. Melaninet kan förekomma i huden, fjädrarna, pälshåren eller skal. Effekten blir att djuret får en mörkare, eller helsvart, pigmentering. Melanism förekommer hos många olika djur, inklusive fåglar, reptiler, fiskar och däggdjur, och det har olika biologiska och ekologiska konsekvenser.
Melanism kan bero på genetiska variationer eller mutationer som påverkar produktionen och distributionen av melanin.
Motsatsen till melanism är leucism.
Typer[redigera | redigera wikitext]
Adaptiv melanism[redigera | redigera wikitext]
Adaptiv melanism är en form av melanism som gynnar individen i dess miljö, ofta genom förbättrat kamouflage. Det är särskilt vanligt hos arter som lever i områden där en mörkare färg kan erbjuda ett bättre skydd mot predatorer. Ett klassiskt exempel är malen björkmätare i England, där industriell melanism ledde till en ökning av mörkare malar i industriområden efter den industriella revolutionen med dess luftföroreningar, eftersom sot och andra föroreningar gjorde träden och byggnaderna mörkare.
Genetisk melanism[redigera | redigera wikitext]
Genetisk melanism är ett resultat av genetiska mutationer som inte nödvändigtvis innebär en adaptiv fördel. Den kan uppkomma i populationer oberoende av miljötryck.
Ekologiska och evolutionära effekter[redigera | redigera wikitext]
Melanism kan ha flera ekologiska konsekvenser. Förutom kamouflagefördelar kan mörkare pigmentering påverka en individs termoreglering eftersom mörka ytor absorberar mer värme. Detta kan vara fördelaktigt eller skadligt beroende på den omgivande temperaturen och habitatets egenskaper.
Melanism kan också påverka sociala och reproduktiva beteenden hos vissa arter, där färgvariation kan påverka parningspreferenser och social hierarki.
Melanism i kulturen[redigera | redigera wikitext]
I mänsklig kultur har djur med melanism ofta fått en speciell betydelse och kan förekomma i myter, folklore och som populära motiv i konst och media. Svarta pantrar – som egentligen är melanistiska varianter av leoparder eller jaguarer – är ett sådant exempel.