Meliton Kantaria

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Meliton Kantaria
Meliton Kantaria.svg
Meliton Kantaria
Information
Född 5 oktober 1920
Flag of Georgia (1918-1921).svg Dzjvari, demokratiska republiken Georgien
Död 27 december 1993 (73 år)
Ryssland Moskva, Ryssland
Begravningsplats Georgien Dzjvari, Georgien
I tjänst för Röda armén
Försvarsgren Infanteri
Land  Sovjetunionen
Tjänstetid 1940-1946
Grad Korpral
Enhet 150:e skyttedivisionen
Slag/krig Andra världskriget
Utmärkelser Sovjetunionens hjälte

Meliton Kantaria (georgiska: მელიტონ ქანთარია, Meliton Kantaria, ryska: Мелитон Варламович Кантария, Meliton Varlamovitj Kantarija) född 5 oktober 1920 i Dzjvari, Demokratiska republiken Georgien, död 27 december 1993 i Moskva, var en georgisk korpral i Röda armén.

Stora fosterländska kriget[redigera | redigera wikitext]

Kantaria föddes i en familj bosatt i den lilla nordgeorgiska staden Dzjvari. Där arbetade han som kolchosarbetare fram tills han inkallades av den sovjetiska armén år 1940. Under andra världskriget tjänade han under det 756:e skytteregementet, 150:e skyttedivisionen i den 3:e stötarmén som tillhörde den 1:a vitryska fronten. Tillsammans med M.A Jegorov klättrade han upp på riksdagshuset i Berlin och satte upp en divisionsfanan den 1 maj 1945 på ett känt foto över en slagen riksdag.[1]

Berlin 1945[redigera | redigera wikitext]

150:e skyttedivisionens fana som restes över riksdagshuset i Berlin 1945.

Kantaria är mest känd för att tillsammans med Michail Jegorov (ryska: Михаил Алексеевич Егоров, Michail Aleksejevitj Jegorov) ha rest den 150. skyttedivisionens fana - vilken senare blev den sovjetiska och ryska segerfanan (Znamja Pobedy) - på Reichstag i Berlin den 30 april 1945.[2] Den 8 maj 1946 tilldelades Kantaria utmärkelsen Sovjetunionens hjälte.

Civila livet[redigera | redigera wikitext]

År 1946 demobiliserades Kantaria och han levde därefter i Suchumi där han arbetade som butikschef. Ett år efter att separatistkriget i Abchazien utbrutit flyttade han med sin familj till den ryska huvudstaden Moskva.[3] Tre månader senare avled Kantaria i Moskva på Kremlsjukhuset.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.rg.ru/2007/05/08/znamya.html Федеральный закон РФ от 7 мая 2007 г. N 68
  2. ^ Rewriting and demolishing history.
  3. ^ Izvestia, Сын Героя Советского Союза Мелитона Кантарии Шота: "Отец для прочности древко своим ремнем закрепил", 8.5.2007 (ryska)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]