Melodifestivalen 1993

Melodifestivalen 1993
Datum
Final	5 mars 1993
Arrangemang
Plats	Göteborg
Arena	Lisebergshallen
TV-bolag	Sveriges Television
Programledare	Triple & Touch (Lasse Kronér, Göran Rudbo & Ken Wennerholm)
Dirigent	Curt-Eric Holmquist
Producent	Peter Lundvall
Bidrag
Vinnare	"Eloise" (framförd av Arvingarna)
Antal bidrag	10
Melodifestivalen
◄ 1992  1994 ►

Melodifestivalen 1993 var den 33:e upplagan av musiktävlingen Melodifestivalen och samtidigt Sveriges uttagning till Eurovision Song Contest 1993.

Finalen hölls i Lisebergshallen i Göteborg den 5 mars 1993, där melodin "Eloise", framförd av Arvingarna, vann, genom att fått högst totalpoäng av tv-tittarna. Det blev nämligen en stor förändring att tittarna fick vara med och påverka utgången av finalen, vilket man senast hade fått göra i 1971 års semifinaler. För tredje året i rad, dock totalt för tionde gången, delades finalen in i två omgångar, där jurygrupperna först bantade ned antalet finalbidrag från tio till fem tävlande för att sedan låta tittarna avgöra det hela.

Eloise fick sedan representera Sverige i ESC 1993 som arrangerades i Millstreet på Irland den 15 maj 1993.

Tävlingsupplägg

För tredje året i rad, dock för totalt tionde gången, användes modellen med en finalkväll med tio bidrag som fick tävla i två omgångar. Det här året blev dock den mycket stora förändringen att tittarna skulle få 50% makt att avgöra finalens utgång. Istället för att låta jurygrupperna rösta i bägge omgångarna fick de bara rösta fram de fem finalbidragen. Därefter togs juryns makt bort helt och hållet och ersattes av tittarröster i varje juryområde. Senast tittarna fått vara med och påverka finalens utgång var år 1962. Dock hade tittarna fått vara med och bestämma även 1971, dock endast i semifinalerna. Att telefonröstning skulle användas hölls hemligt fram till själva programmet startade. Detta för att skivbolagen inte skulle kunna anordna telefonkedjor i förväg. På grund av det stora intresset överbelastades telefonnätet till och från, så pass att det dåvarande larmnumret 90 000 slogs ut på vissa orter.

Att jurygrupperna inte fått reda på att telefonröstning skulle användas gjorde att flera juryordförande gav det hela stark kritik som ansåg att man överspelat dem helt och hållet. I juryernas resultatlista för den andra röstningsomgången, som publicerades av Aftonbladet, visade det sig att Nick Borgens "We are all the winners" skulle ha vunnit medan den riktiga vinnaren "Eloise" hade kommit på femte plats. Det kan tilläggas att Sveriges Television lät bli att använda sådana överraskningsmoment i framtiden, samt att telefonröstningen togs bort till året därpå och infördes först på heltid igen i festivalen 1999.

Inför festivalen gjordes som vanligt ett allmänt inskick av bidrag till tävlingen, där vem som helst som var svensk medborgare eller folkbokförd i Sverige vid den tiden fick skicka in bidrag. Enligt Sveriges Television blev det ett rekordår då det skickades in 1 530 bidrag till tävlingen, ett rekord som behölls i nio år.

Återkommande artister

Artist	Tidigare år (med placering) (Melodifestivalen)	Tidigare år (med placering) (ESC)
Christer Björkman	1992 (1:a)	1992 (22:a)
Lena Pålsson	1992 (6:a)	-

Övrigt

• Allmänheten i de olika distrikten visade sig vara oerhört eniga i telefonomröstningen. I ett enda distrikt resulterade rösterna i att placering 4 och 5 blev omvänd mot röstningen i övriga distrikt, annars hade samtliga distrikt exakt samma bidrag på placeringarna 1-5.
• Likt Carola 1983 fick Arvingarna full pott av samtliga distrikt, dock var det telefonröster som avgjorde det hela.

Finalkvällen

Lasse Kronér var en av programledarna det här året (tillsammans med sin sånggrupp Triple & Touch. Bilden är från 2007.

Finalen av festivalen 1993 direktsändes i TV2 den 5 mars 1993 kl. 20.00-20.45 och 22.15-22.30 från Lisebergshallen i Göteborg. Programledare var medlemmarna i sånggruppen Triple & Touch: Lasse Kronér, Göran Rudbo och Ken Wennerholm. Kapellmästare var Curt-Eric Holmquist och i kören sjöng Katarina Millton, Karin Wester-Bergmark och Peeter Wiik.

Finalen hade samma upplägg som de två senaste åren, dvs. en finalkväll i två omgångar. Nu var dock skillnaden att röstningen delades av 50% juryröster och 50% tittarröster. Då telefonröstning infördes slopades fyra av distrikten (Umeå, Sundsvall, Örebro och Karlstad), och de sju som återstod fick vara telefondistrikt, där telefonresultaten lästes av efter var någonstans man ringt ifrån. Finalen inleddes som vanligt med att de tio finalbidragen framfördes och därefter gjorde jurydistrikten en hemlig omröstning som röstade vidare fem bidrag, övriga blev delad sexa. Därefter fick tittarna ta över stafettpinnen och fortsätta röstningen. I varje jurydistrikt omvandlades telefonrösterna till poäng enligt den skala som jurygrupperna även använde. Skalan lästes av genom att det bidraget som i varje distrikt fått flest röster fick 8 poäng, distriktets telefontvåa fick 6 poäng, telefontrean 4 poäng, telefonfyran 2 poäng och telefonfemman 1 poäng. Den låt som efter tittaromgången fått högst totalpoäng vann.

Jurygrupperna var sammansatta på samma sätt som året innan, med följande fyra parametrar:

1. Varje jurygrupp skulle bestå av tio personer.
2. Av de tio skulle det vara fem män och fem kvinnor.
3. Totalt i hela gruppen skulle fyra personer vara musikkunniga och sex personer vara allmänhet.
4. Fyra personer skulle representera åldrarna 16-30 år, tre personer skulle representera åldrarna 30-45 år och tre personer skulle representera åldrarna 45-60 år.

Första omgången

Startlista

Nedan listas bidragen i startordning i den första omgången. Bidrag med beige bakgrund tog sig till andra omgången.
Resterande låtar placerade sig på delad sjätte plats.

Nr	Artist	Låt	Upphovsmän (Text & musik)	Anmärkning
1	N.E.O.	"Högt i det blå"	Dan Ådahl (tm)	Utslagen
2	Monica Silverstrand	"Vågornas sång"	Per Andréasson (tm), Anders Dannvik (tm)	Till Final
3	Lena Pålsson	"Sjunde himlen"	Stephan Berg (tm)	Till Final
4	Fredrik Swahn	"På vingar av kärlek"	Kjell-Åke Norén (tm)	Utslagen
5	Nick Borgen	"We Are All the Winners"	Nick Borgen (tm)	Till Final
6	Christer Björkman	"Välkommen till livet"	Mikael Bolyos (tm), Örjan Strandberg (t)	Utslagen
7	Pernilla Emme	"I dina ögon"	Per Andréasson (tm), Anders Dannvik (tm)	Till Final
8	Richard Carlsohn	"Ge mig din hand"	Martin Klaman (tm), Hans Skoog (tm)	Utslagen
9	Tina Leijonberg	"Närmare dig"	Ingela 'Pling' Forsman (t), Håkan Mjörnheim (m)	Utslagen
10	Arvingarna	"Eloise"	Gert Lengstrand (t), Lasse Holm (m)	Till Final

Andra omgången

Poäng och placeringar

Nr	Låt	Malmö	Växjö	Norr- köping	Stholm	Falun	Luleå	Gbg	Summa	Placering
2	"Vågornas sång"	1	1	2	1	1	1	1	8	5
3	"Sjunde himlen"	2	2	1	2	2	2	2	13	4
5	"We Are All the Winners"	6	6	6	6	6	6	6	42	2
7	"I dina ögon"	4	4	4	4	4	4	4	28	3
10	"Eloise"	8	8	8	8	8	8	8	56	1

Telefonsamtal

Nr	Låt	Malmö	Växjö	Norr- köping	Sthlm	Falun	Luleå	Gbg	Telefon- röster	Placering
2	"Vågornas sång"	1 740	1 290	946	1 503	518	1 239	1 647	8 883	5
3	"Sjunde himlen"	2 182	2 166	941	1 614	767	1 674	2 061	11 405	4
5	"We Are All the Winners"	11 601	9 093	5 573	9 065	3 506	6 963	11 697	57 498	2
7	"I dina ögon"	2 988	2 549	1 736	3 064	1 003	1 968	4 033	17 341	3
10	"Eloise"	12 349	9 716	6 705	11 695	4 419	9 101	16 933	70 918	1
Totalröster:		30 860	24 814	15 901	26 941	10 213	20 945	36 371	166 045

Jury (reservpoängen som aldrig användes)

Nr	Låt	Luleå	Umeå	Sundsvall	Falun	Örebro	Karlstad	Stockholm	Norr- köping	Växjö	Malmö	Göteborg	Summa	Placering
2	"Vågornas sång"	1	8	4	1	4	1	8	6	1	4	2	40	4
3	"Sjunde himlen"	6	1	6	6	6	2	2	4	6	6	1	46	3
5	"We Are All the Winners"	8	2	8	8	1	8	6	8	4	1	6	60	1
7	"I dina ögon"	4	4	1	2	8	4	4	1	8	2	8	46	2
10	"Eloise"	2	6	2	4	2	6	1	2	2	8	4	39	5

Eurovision Song Contest

Niamh Kavanagh tävlade för Irland det här året och vann. Bilden är tagen år 2010 då hon återigen tävlade för Irland.

Irlands seger året innan innebar att de stod värd för Eurovisionen det här året. Den lilla staden Millstreet, som bara har 1 500 invånare, valdes till värdstad och själva tävlingsarenan blev RTE Green Glens Arena, som egentligen var ett hästsportscentrum. Hela tjugofem länder deltog i tävlingen och detta berodde på att unionen Jugoslavien höll på att upplösas och att dess stater nu blivit delvis fria och ville själva tävla i Eurovisionen. Tre av de tidigare Jugoslaviska staterna, Bosnien och Hercegovina, Kroatien och Slovenien, gjorde debut (efter en kvalificeringsomgång i april) samtidigt som unionen Jugoslavien inte längre kunde tävla. Övriga länder som deltog hade alla deltagit året innan.

Dansken Christian Clausen tillträdde som ny chef för Eurovisionen, efter Frank Naef. Det här året drabbades festivalen av ett antal tekniska problem, bl.a. då scenljuset var mycket dåligt. Inför själva tävlingen hölls som sagt en förkvalificieringsomgång, då många länder som tidigare varit under unioner (som Jugoslavien och Sovjetunionen) ville vara med och tävla under egen flagg. Länder som ville ställa upp, men som inte tog sig igenom kvalificeringen var Estland, Rumänien, Slovakien och Ungern. Dessa kom dock att medverka senare år.

Sverige tävlade som nummer tretton (av tjugofem länder) och slutade efter juryöverläggningarna på sjunde plats med 89 poäng. Värdlandet Irland tog hem segern med hela 187 poäng, följt av Storbritannien på andra plats med 164 poäng och Schweiz på tredje plats med 148 poäng. Irlands seger innebar att det för tredje gången skett att ett värdland vunnit två år i rad. Vad ingen visste då var att denna svit skulle hålla i sig i ett antal år framåt. Irlands vinnarartist, Niamh Kavanagh, skulle sjutton år senare göra comeback som tävlande igen, dock gick det inte lika bra den gången. Storbritannien, som nu återigen blev tvåa i tävlingen, fick sin fjortonde andraplacering. Allra sist blev Belgien som bara fick ihop tre poäng (från Tyskland).

Källor

• Thorsson, Leif; Verhage, Martin (2006). Melodifestivalen genom tiderna. Ny, utökad och reviderad utgåva (2:a uppl). Stockholm: Premium förlag. ISBN 91-89136-29-2 

Externa länkar

• TV-sändningarna i SVT:s öppna arkiv