Gregor Mendel

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Mendels ärftlighetslagar)
Hoppa till: navigering, sök
Gregor Johann Mendel
Gregor Mendel
Född 20 juli 1822[1]
Heinzendorf bei Odrau, Kejsardömet Österrike, nutida Tjeckien
Död 6 januari 1884 (61 år)
Brno, Mähren, Österrike-Ungern
Nationalitet Österrike-Ungern
Forskningsområde Genetik
Institutioner St Thomas's Abbey, Brno
Alma mater Olomoucs universitet
Wiens universitet
Känd för Upptäckten av genetik

Gregor Johann Mendel, född 20 juli 1822[1], död 6 januari 1884, var en österrikisk korherre och ärftlighetsforskare, som genom sina experiment med att korsa ärtsorter framlade den första teorin om hur egenskaper nedärvs genom att anlag slumpmässigt kombineras i avkomman. Många av hans termer används än idag, däribland dominanta och recessiva anlag. Han publicerade sina rön 1865[2], men hans idéer uppmärksammades först efter hans död, i början på 1900-talet när andra forskare gjorde samma upptäckt. Mendel erkänns numera som fadern till genetiken.[3]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Barndom och ungdomsår[redigera | redigera wikitext]

Mendel föddes den 20 juli 1822 till en etniskt tysk familj i Heinzendorf bei Odrau i Kejsardömet Österrike (nutida Hynčice, Tjeckien). Han fick namnet Johann Mendel (namnet Gregor skulle han få senare), och döptes två dagar efter födseln.[1] Han var son till Anton och Rosine (Schwirtlich) Mendel, och hade två systrar, en äldre (Veronica) och en yngre (Theresia). Familjen levde och arbetade på en gård som familjen Mendel ägt i minst 130 år.[4] Under sin barndom arbetade Mendel som trädgårdsmästare, samtidigt som han studerade biodling, och som en ung man gick han på ett gymnasium i Opava. Senare, från 1840 till 1843, studerade han praktisk och teoretisk filosofi samt fysikOlomoucs universitet. När Mendel påbörjade studierna vid den filosofiska fakulteten, så leddes den naturhistoriska avdelningen av Johann Karl Nestler, som genomförde forskningen på ärftliga drag hos växter och djur, speciellt får.

1843 påbörjade Mendel utbildning för att bli präst. Efter rekommendation från sin fysiklärare Friedrich Franz, gick han med i det augustinianska klostret i Brno. Trots att han döps till Johann Mendel, tog han förnamnet Gregor när han påbörjade sitt religiösa liv. 1851 åkte han till Wiens universitet för att studera efter sponsring från abbot C. F. Napp. I Wien var hans fysikprofessor Christian Doppler.[5] Mendel återvände till klostret 1853 som lärare, speciellt i fysik, och 1867 skulle han ersätta Napp som abbot.[6]

Experiment på växthybridisering[redigera | redigera wikitext]

Gregor Mendel inspirerades till sin forskning i ärftlighetslära av bägge sina professorer på Olomouc universitet, Friedrich Franz och Johann Karl Nestler, samt av sina kollegor på klostret, främst Franz Diebl. Mendel började att studera variation i växter, och använde klostrets två hektar stora[7] gård, som planterades av abbot Napp 1830, för sina experiment.[6] Mellan 1856 och 1863 planterade Mendel 29 000 ärtplantor (Pisum sativum). Studien visade honom att en av fyra ärtplantor hade recessiva alleler, två av fyra var hybrider, och en av fyra var dominant.

Mendel läste sitt arbete Versuche über Pflanzenhybriden (Experiment på växthybridisering) vid två möten med den Brünns naturhistoriska förening i Mähren 1865. Den mottogs väl, och uppmärksammades i flera lokala tidningar.[8] När Mendels arbete publicerades 1866 i Verhandlungen des naturforschenden Vereins Brünn,[9] sågs den generellt som att handla om hybridisering och inte ärftlighetslära, och den fick inte mycket genomslag, utan citerades endast tre gånger under de kommande trettiofem åren.

Experiment på bins ärftlighet[redigera | redigera wikitext]

Efter att Mendel slutfört sitt arbete med ärter, började han att experimentera med bin, för att utveckla sin teori till att innefatta djurriket. Detta gjorde han i bikupor som han själv hade designat.[10] Han producerade en hybridart (så våldsam att den utplånades), men misslyckades i att generera en klar bild av deras ärflighet, på grund av svårigheterna i att kontrollera parningsförhållanden.

Utöver ärftlighetsläran, studerade Mendel även astronomi och meteorologi,[6] och 1865 grundade han Det Österrikiska meteorologiförbundet.[5] Trots att Mendel efter sin död skulle bli känd för sitt arbete inom biologin, rörde majoriteten av hans publicerade arbeten meteorologi.[5]

Slutet på hans liv[redigera | redigera wikitext]

Efter att Mendel blev abbot 1868, lät han sitt vetenskapliga arbete i princip upphöra, eftersom han blev överöst med administrativa plikter, speciellt en tvist med myndigheterna om deras försök att införa speciella skatter på religiösa institutioner.[11]

Mendel dog den 6 januari 1884, 61 år gammal, i Brno, Mähren, Österrike-Ungern (nu Tjeckien), av kronisk nefrit. Den tjeckiske kompositören Leoš Janáček spelade orgel vid hans begravning. Efter hans död brände den efterträdande abboten alla papper i Mendels samling, för att markera ett slut på hans skattetvist.[12]

Under Mendels liv blev hans arbete i stort sett förkastat, och det blev inte allmänt accepterat förrän efter hans död. Under hans levnadstid accepterade många biologer blandningsärftlighetsläran, och Charles Darwin försökte förgäves att förklara ärftligheten han såg i evolutionen genom den senare förkastade pangenesisteorin. Mendels idéer återupptäcktes först på tidigt 1900-tal, och på 1930- och 1940-talet kombinerades den mendelianska genetiken med Darwins teori om naturligt urval, och tillsammans har de format modern evolutionär syntes, grunden till modern biologi.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Biography of Mendel at the Mendel Museum
  2. ^ "Versuche über Pflanzenhybriden", Verhandlungen des naturforschenden Vereins in Brünn, IV. Band, S. 3-47
  3. ^ Bowler, Peter J. (2003). Evolution: the history of an idea. Berkeley: University of California Press. ISBN 0-520-23693-9 
  4. ^ Gregor Mendel, Alain F. Corcos, Floyd V. Monaghan, Maria C. Weber "Gregor Mendel's Experiments on Plant Hybrids: A Guided Study", Rutgers University Press, 1993.
  5. ^ [a b c] ”The Mathematics of Inheritance”. Online museum exhibition. The Masaryk University Mendel Museum. http://www.mendel-museum.com/eng/1online/room2.htm. Läst 20 januari 2010. 
  6. ^ [a b c] ”Online Museum Exhibition”. The Masaryk University Mendel Museum. http://www.mendel-museum.com/eng/1online/. Läst 20 januari 2010. 
  7. ^ ”Mendel's Garden”. http://www.mendel-museum.com/eng/8garden/. Läst 20 januari 2010. Okänd parameter [publisher
  8. ^ Randy Moore. ”The "Rediscovery" of Mendel's Work”. Bioscene. http://papa.indstate.edu/amcbt/volume_27/v27-2.pdf. 
  9. ^ Mendel, J.G. (1866). Versuche über Pflanzenhybriden Verhandlungen des naturforschenden Vereines in Brünn, Bd. IV für das Jahr, 1865 Abhandlungen:3–47. For the English translation, see: Druery, C.T and William Bateson (1901). ”Experiments in plant hybridization”. Journal of the Royal Horticultural Society 26: ss. 1–32. http://www.esp.org/foundations/genetics/classical/gm-65.pdf. Läst 9 oktober 2009. 
  10. ^ ”The Enigma of Generation and the Rise of the Cell”. The Masaryk University Mendel Museum. http://www.mendel-museum.com/eng/1online/room3.htm. Läst 20 januari 2010. 
  11. ^ Windle, B.C.A. (1911). ”Mendel, Mendelism”. Catholic Encyclopedia. http://www.newadvent.org/cathen/10180b.htm. Läst 2 april 2007. Okänd parameter medförfattare
  12. ^ Carlson, Elof Axel (2004). ”Doubts about Mendel's integrity are exaggerated”. Mendel's Legacy. Cold Spring Harbor, NY: Cold Spring Harbor Laboratory Press. sid. 48–49. ISBN 978-087969675-7 

Se även[redigera | redigera wikitext]