Messiansk judendom

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Messiansk synagoga i Dallas, Texas, USA.

Messiansk judendom är en religiös rörelse som tror att Jesus är den återuppståndne judiske Messias (הַמָשִׁיחַ, Ha-Mashiach). Rörelsen betraktar sig som judisk men anses av andra judar inte vara judisk, och av vissa kristna anses åtminstone delar av rörelsen vara kristen. Det finns omkring en miljon messianska judar i världen[1][2] och över 400 messianska synagogor världen över. Vanliga symboler som används av troende inom rörelsen är det messianska sigillet, davidsstjärnan (ibland med ett kors i mitten) och menoran.

Begreppet messiansk judendom är ett delvis historiskt begrepp. Det hänvisar då till de allra första kristna, vars tro endast skilde sig från judarnas tro i det att de trodde på Jesus som Messias.[3] Sedan åtminstone 1895 används begreppet för att skilja på anhängarna av den vanliga kristendomen, och de som anpassar sin tro efter den bibliska och historiska judendomen.[4] Det som är signifikant för messianskt troende är att man ser det judiska folket som speciellt utvalda och trons fäder, och att det är dem och profeterna som man har att se upp till och efterleva snarare än kyrkofäderna. Kristendomen utgör enligt vissa som kallar sig messianskt troende ett avsteg från den bibliska tron.[5] Vidare anser man torahn förmedlad av Moses vara grunden för den bibliska tron, även för de icke-judar som kommer till tro på Israels Gud och blir vad aposteln Paulus kallar inympade. Man iakttar även den judiska lagen, vilken vanligtvis inte praktiseras i kristna kyrkor, i enlighet med Talmud och Nya Testamentet.[6] Vissa messianskt troende anser att de rabbinska verken Mishna och Talmud inte är normgivande, trots att de kan vara användbara för förståelsen av traditionen.

Nya Testamentets skrifter kallas "de apostoliska skrifterna". Vissa messianska församlingar föredrar att använda sig av det ursprungliga hebreiska språket för olika namn och platser, inte bara i Tanach utan främst för namn i de apostoliska skrifterna (NT). Detta för att stärka det messianskt judiska hebreiska tankesättet och för att inte förolämpa judar. Det finns även vissa som kallar sig messianska judar som tror på arameiskt företräde i frågan om evangeliernas grundtext och språk, trots att de skrevs på koine grekiska.[7]

Det finns två grupper messianskt troende, de judar som närmat sig kristendomen efter att ha övertygats om att Jesus är Messias och de icke-trinitariska kristna som mer söker att närma sig judendomen och som betonar Jesu egna ord i Johannesevangeliet 4:22, "Frälsningen kommer från judarna." Denna grupp är i Sverige företrädda av till exempel Messianska Föreningen Shalom.[8] Delar av den messianska rörelsen bedriver missionsverksamhet i staten Israel, något som ifrågasätts av dem som identifierar sig som mer judiska då man menar att det är hedningarna som behöver omvändas, inte egendomsfolket. I Israel finns idag mellan 6 000 och 15 000 kristna med judisk bakgrund.[9]

Vissa som kallar sig messianska judar menar att Moses lag är evigt gällande och att Jesus inte kom för att upphäva lagen, utan för att uppfylla den. Han talade även till folket och sina lärjungar och sade: "De skriftlärda och fariseerna har satt sig på Moses stol. Gör därför allt vad de lär er och håll fast vid det."[10] De flesta messianer tror att efterföljande av lagen ger stor välsignelse, men dock inte frälsning, vilken kommer genom Messias.[11][12] Lydnad för vissa bud i lagen anses emellertid vara en förutsättning för frälsning, som att tro att Gud är den ende Guden och tro på den utlovade Messias, Jesus.[5] Många som kallar sig messianska judar ber de judiska bönerna, följer matreglerna i Tredje Moseboken (Vajikra), kapitel 11, samt tar avstånd från de högtider man upplever som hedniska, till exempel julen, den kristna påsken och pingsten, valborg, midsommar och så vidare. Istället firar de högtider som nämns i Tredje Moseboken, kapitel 23, däribland Sukkot (Lövhyddofesten) och Pesach, och även sabbaten som man menar är en gåva ifrån Israels Gud given i skapelsen.

Även om vissa kristna som också är etniska judar håller fast vid åsikten att messiansk judendom är en sekt inom judendomen är alla judiska organisationer (ortodoxa, reformerta, liberala, progressiva, konservativa och rekonstruktionistiska) eniga och förkastar idén att messianism är en form av judendom. Enligt 2008 års International Religious Freedom Report, utgiven av USA:s utrikesdepartement, har diskriminering av kristna med judisk bakgrund blivit allt vanligare i Israel.[13]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Basics of Messianic Judaism - Jewish people as a whole have not rejected Yeshua" messianic.com. Messianic Bureau International. Läst 9 december 2009.
  2. ^ "Messianic Judaism" Adherents.com - Collection of over 43,870 adherent statistics and religious geography citations. Läst 9 december 2009.
  3. ^ McGrath, Alister E., Christianity: An Introduction. Blackwell Publishing (2006). ISBN 1405108991.
  4. ^ Rausch, David A. "The Messianic Jewish Congregational Movement". The Christian Century. s. 926. Läst 2007-02-19.
  5. ^ [a b] "Vår tro" messianskaforeningen.se. Messianska Föreningen Shalom.
  6. ^ "Why do Catholics believe that good works are necessary for salvation!". Columbia.edu. The Augustine Club - Columbia University. 2008. Läst 2008-11-06.
  7. ^ "Tio argument för en Semitisk grundtext" messianskaforeningen.se. Messianska Föreningen Shalom.
  8. ^ "Är treenighetsläran biblisk? Eller är den en villfarelse, nedärvd från kyrkofäderna?" messianskaforeningen.se. Messianska Föreningen Shalom.
  9. ^ McGirk, Tim, "Israel's Messianic Jews Under Attack" time.com. Publicerat 6 juni 2008. Läst 9 december 2009.
  10. ^ Matteusevangeliet 23:1 (Bibel 2000).
  11. ^ Berkowitz, Ariel and D'vorah. Torah Rediscovered. Fjärde upplagan. Shoreshim Publishing, 2004. ISBN 0-9752914-0-8.
  12. ^ Lancaster, D. Thomas. Restoration. Littleton: First Fruits of Zion, 2005.
  13. ^ "2008 Report on International Religious Freedom - Israel and the occupied territories". Bureau of Democracy, Human Rights, and Labor, US Government. Läst 2008-09-29.