Messiansk judendom
Messiansk judendom är en religiös rörelse som tror att Yeshua (hebreiska: ישוע, helleniserat till 'Jesus') är den återuppståndne judiske Messias (מָׁשִיַח, Ha-Mashiach). Rörelsen betraktar sig som judisk men anses av andra judar inte vara judisk, och av vissa kristna anses åtminstone delar av rörelsen vara kristen. Det finns omkring en miljon messianska judar i världen[1][2] och över 400 messianska synagogor världen över. Vanliga symboler som används av troende inom rörelsen är det messianska sigillet, davidsstjärnan (ibland med ett kors i mitten) och menoran.
Begreppet messiansk judendom är ett delvis historiskt begrepp. Det hänvisar då till de allra första kristna, vars tro endast skilde sig från judarnas tro i det att de trodde på Jesus/Yeshua som Messias.[3] Sedan åtminstone 1895 används begreppet för att skilja på anhängarna av den vanliga kristendomen, och de som anpassar sin tro efter den bibliska och historiska judendomen.[4] Det som är signifikant för messianskt troende är att man ser det judiska folket som speciellt utvalda och trons fäder, och att det är dem och profeterna som man har att se upp till och efterleva snarare än kyrkofäderna - Jesus/Yeshua var ju själv jude.[5] Kristendomen utgör enligt messianskt troende ett avsteg från den bibliska tron.[6] Vidare anser man torahn förmedlad av Moshe (Moses) vara grunden för den bibliska tron, även för de ickejudar som kommer till tro på Israels Gud och blir vad aposteln Shaul (Paulus) kallar inympade. Man iakttar även den judiska lagen, vilken vanligtvis inte praktiseras (och som ofta avskräcks) i kristna kyrkor.[7] Vissa messianskt troende anser att de rabbinska verken Mishna och Talmud inte är normgivande, trots att de kan vara användbara för förståelsen av traditionen.
Nya Testamentets skrifter kallas "de apostoliska skrifterna". Messianska församlingar föredrar att använda sig av det ursprungliga hebreiska språket för olika namn och platser, inte bara i Tanach utan främst för namn i de apostoliska skrifterna (NT). Detta för att stärka det messianskt judiska hebreiska tankesättet och för att inte förolämpa judar. Messianska judar tror på arameiskt företräde i frågan om evangeliernas grundtext och språk.[8]
Det finns två grupper messianskt troende, de judar som närmat sig kristendomen efter att ha övertygats om att Jesus/Yeshua är Messias och de icke-trinitariska kristna som mer söker att närma sig judendomen och som betonar Jesu egna ord i Johannesevangeliet 4:22, "Frälsningen kommer från judarna." Denna grupp är i Sverige företrädda av till exempel Messianska Föreningen Shalom.[9] Delar av den messianska rörelsen bedriver missionsverksamhet i staten Israel, något som ifrågasätts av dem som identifierar sig som mer judiska då man menar att det är hedningarna som behöver omvändas, inte egendomsfolket. I Israel finns idag mellan 6 000 och 15 000 messianska judar.[10]
Messianska judar menar att Moshes lag är evigt gällande och att Yeshua (Jesus) inte kom för att upphäva lagen, utan för att uppfylla den. Jesus sade själv: "Jag har inte kommit för att upphäva utan för att uppfylla. Sannerligen, innan himlen och jorden förgår skall inte en enda bokstav, inte minsta prick i lagen förgå; inte förrän allt har skett. Den som upphäver ett enda av buden, om så det allra minsta, och undervisar människorna så, han skall räknas som den minste i himmelriket. Men den som handlar och undervisar efter dem skall räknas som stor i himmelriket."[11] Han talade även till folket och sina lärjungar och sade: "De skriftlärda och fariseerna har satt sig på Moses stol. Gör därför allt vad de lär er och håll fast vid det."[12] De flesta messianer tror att efterföljande av lagen ger stor välsignelse, men dock inte frälsning, vilken kommer genom Messias.[13][14] Lydnad för vissa bud i lagen anses emellertid vara en förutsättning för frälsning, som att tro att JHVH (Herren) är den ende Guden och tro på den utlovade Messias, Yeshua.[6] Messianska judar ber de judiska bönerna, följer matreglerna i Tredje Moseboken (Vajikra), kapitel 11, samt tar avstånd från de högtider man upplever som hedniska, till exempel julen, den kristna påsken och pingsten, valborg, midsommar och så vidare. Istället firar man de högtider som nämns i Tredje Moseboken, kapitel 23, däribland Sukkot (Lövhyddofesten) och Pesach, och även sabbaten (haShabbat) som man menar är en gåva ifrån Israels Gud given i skapelsen. Shabbat firas varje vecka, från solnedgången fredag kväll tills "tre stjärnor syns" på lördag kväll.
Även om många messianska kristna som också är etniska judar håller fast vid åsikten att messiansk judendom är en sekt inom judendomen är alla judiska organisationer (ortodoxa, reformerta, liberala, progressiva, konservativa och rekonstruktionistiska) eniga och förkastar idén att messianism är en form av judendom. Enligt 2008 års International Religious Freedom Report, utgiven av USA:s utrikesdepartement, har diskriminering av messianskt troende blivit allt vanligare i Israel.[15]
[redigera] Litteratur
- ”Messiansk och kristen tro på kollisionskurs”. dagen.se. Dagen. 18 oktober 2007. http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=143831. Läst 15 april 2009.
[redigera] Referenser
- ^ "Basics of Messianic Judaism - Jewish people as a whole have not rejected Yeshua" messianic.com. Messianic Bureau International. Läst 9 december 2009.
- ^ "Messianic Judaism" Adherents.com - Collection of over 43,870 adherent statistics and religious geography citations. Läst 9 december 2009.
- ^ McGrath, Alister E., Christianity: An Introduction. Blackwell Publishing (2006). ISBN 1405108991.
- ^ Rausch, David A. "The Messianic Jewish Congregational Movement". The Christian Century. s. 926. Läst 2007-02-19.
- ^ Johannesevangeliet 4:9 (Bibel 2000).
- ^ [a b] "Vår tro" messianskaforeningen.se. Messianska Föreningen Shalom.
- ^ "Why do Catholics believe that good works are necessary for salvation!". Columbia.edu. The Augustine Club - Columbia University. 2008. Läst 2008-11-06.
- ^ "Tio argument för en Semitisk grundtext" messianskaforeningen.se. Messianska Föreningen Shalom.
- ^ "Är treenighetsläran biblisk? Eller är den en villfarelse, nedärvd från kyrkofäderna?" messianskaforeningen.se. Messianska Föreningen Shalom.
- ^ McGirk, Tim, "Israel's Messianic Jews Under Attack" time.com. Publicerat 6 juni 2008. Läst 9 december 2009.
- ^ Matteusevangeliet 5:17-19 (Bibel 2000).
- ^ Matteusevangeliet 23:1 (Bibel 2000).
- ^ Berkowitz, Ariel and D'vorah. Torah Rediscovered. Fjärde upplagan. Shoreshim Publishing, 2004. ISBN 0-9752914-0-8.
- ^ Lancaster, D. Thomas. Restoration. Littleton: First Fruits of Zion, 2005.
- ^ "2008 Report on International Religious Freedom - Israel and the occupied territories". Bureau of Democracy, Human Rights, and Labor, US Government. Läst 2008-09-29.
