Messier 6

Från Wikipedia
Messier 6
Fjärilshopen
Observationsdata
Stjärnbild Skorpionen
Rektascension 17t 40m 06s
Deklination -32° 13′ 00 ″
Avstånd 1 590 (487 pc) lj
Skenbar storlek 25 bågminuter'
Skenbar magnitud 4,2[1]
Fysiska egenskaper
Radie 6 ljusår
Ljusaste stjärnan BM Scorpii
Uppskattad ålder 94,2[2] miljoner år
Upptäckt
Upptäcktsår före 1654
Upptäckare Giovanni Battista Hodierna
Andra beteckningar
NGC 6405, Cr 341, Mel 178, Lund 769, OCL 1030, ESO 455-SC030, C 1736-321, GC 4318, Lac III 12, h 3699
Se också: Öppna stjärnhopar, Lista över öppna stjärnhopar

M6 (Messierobjekt 6) eller NGC 6405 ibland även kallad Fjärilshopen är en öppen stjärnhop i Skorpionens stjärnbild.[3] Den upptäcktes av Giovanni Battista Hodierna någon gång före 1654. Robert Burnham, Jr. har dock framhållit att astronom Ptolemaios kan ha sett den för blotta ögat när han observerade dess granne Ptolemaioshopen(Messier 7).[4] Kreditering för upptäckten ges vanligen till Jean-Philippe de Cheseaux i 1746. Charles Messier observerade hopen den 23 maj 1764 och införde den i sin Messier Catalog.[5]

M6 befinner sig på ett avstånd av ca 1 586 ljusår från jorden och har en skenbar magnitud på 4,2 vilket innebär att den lätt går att observera med blotta ögat.[6] Uppskattningarna av avståndet har dock varierat genom åren. [7] Wu et al. (2009) grundar sin distansbedömning av 1 590 ljusår,[2] på att ge den en rumslig dimension av omkring 12 ljusår.[8]

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

120 stjärnor, som sträcker sig ner till magnitud 15,1, har identifierats som mest sannolika medlemmar i stjärnhopen.[7] De flesta ljusstarka stjärnorna i Fjärilshopen är heta, blå stjärnor av spektraltyp B, den mest ljusstarka stjärnan är dock en orange jätte, BM Scorpii, av spektraltyp K,[9] vilken på fotografier tydligt avviker från sina blå grannar. BM Scorpii är en halvregelbundet variabel stjärna med en skenbar magnitud mellan +5,5 och +7,0. Ingående stjärnor visar ett något högre överskott av element som är tyngre än helium jämfört med solen.[10] Det finns också åtta kemiskt speciella stjärnor.[11][7]

Fjärilshopen ligger 24 590 ± 130 ljusår (7 540 ± 40 pc)[10] från Vintergatans centrum och följer en bana genom galaxen med en låg excentricitet på 0,03 och en omloppsperiod 204,2 miljoner år. För närvarande befinner den sig 23 ljusår under det galaktiska planet, och den kommer att korsa planet med 29,4 miljoner års mellanrum.[2]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Butterfly Cluster, 19 februari 2021.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Frommert, Hartmut; Kronberg, Christine (August 21, 2007), ”Messier 6”, SEDS Messier pages (Students for the Exploration and Development of Space (SEDS)), http://www.messier.seds.org/m/m006.html, läst 7 december 2018. 
  2. ^ [a b c] Wu, Zhen-Yu; Zhou, Xu; Ma, Jun; Du, Cui-Hua (November 2009), ”The orbits of open clusters in the Galaxy”, Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 399 (4): 2146–2164, doi:10.1111/j.1365-2966.2009.15416.x, Bibcode2009MNRAS.399.2146W. 
  3. ^ Levy, David H. (2005) (på finska). Ihmeellinen luonto: Tähtitaivas. Gummerus. sid. 209. Läst 6 maj 2020 
  4. ^ Burnham, Robert (1978), Burnham's Celestial Handbook: An Observer's Guide to the Universe Beyond the Solar System, Dover books on astronomy and astrophysics, "3", Courier Corporation, s. 1705, ISBN 978-0486236735, https://books.google.com/books?id=tBQoCSRdLAAC&pg=PA1705. 
  5. ^ Adam, Len (2018), Imaging the Messier Objects Remotely from Your Laptop, The Patrick Moore Practical Astronomy Series, Springer, s. 73, ISBN 978-3319653853, Bibcode2018imor.book.....A, https://books.google.com/books?id=7nNUDwAAQBAJ&pg=PA73 
  6. ^ ”Messier 6” (på engelska). messier-objects.com. 2015. https://www.messier-objects.com/messier-6-butterfly-cluster/. Läst 6 maj 2020. 
  7. ^ [a b c] Kılıçoğlu, T.; Monier, R.; Richer, J.; Fossati, L.; Albayrak, B. (March 2016), ”Chemical Composition of Intermediate-mass Star Members of the M6 (NGC 6405) Open Cluster”, The Astronomical Journal 151 (3): 30, doi:10.3847/0004-6256/151/3/49, 49, Bibcode2016AJ....151...49K. 
  8. ^ From trigonometry: radius = distance × sin( diameter_angle / 2 ) = 1,590 × sin( 25′/2 ) = 6 ly.
  9. ^ Eggen, O. J. (February 1973), ”Some variables of spectral type K”, Publications of the Astronomical Society of the Pacific 85: 42, doi:10.1086/129403, Bibcode1973PASP...85...42E. 
  10. ^ [a b] Netopil, M.; Paunzen, E.; Heiter, U.; Soubiran, C. (January 2016), ”On the metallicity of open clusters. III. Homogenised sample”, Astronomy & Astrophysics 585: 17, doi:10.1051/0004-6361/201526370, A150, Bibcode2016A&A...585A.150N. 
  11. ^ Paunzen, E.; Netopil, M.; Iliev, I. Kh.; Maitzen, H. M.; Claret, A.; Pintado, O. I. (July 2006), ”CCD photometric search for peculiar stars in open clusters. VII. Berkeley 11, Berkeley 94, Haffner 15, Lyngå 1, NGC 6031, NGC 6405, NGC 6834 and Ruprecht 130”, Astronomy and Astrophysics 454 (1): 171–178, doi:10.1051/0004-6361:20054628, Bibcode2006A&A...454..171P. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]