Metallurgi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Exempel på en metallurgisk process – en ugn i ett samtida stålverk.

Metallurgi är läran om framställningen av metaller.[1] Metallurgin är därför en del av ingenjörsvetenskapen. Även framställning av legeringar och halvmetaller räknas till metallurgins område. Metallframställning utgår ofta från malm, men kan även bygga på andra källor såsom salter eller skrot.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Eftersom människan har utnyttjat metaller för tekniska ändamål under lång tid, har metallurgin en mycket lång historia och har successivt utvecklats från hantverk och konst till teknologi och vetenskap.

En person som sysslar med metallurgi kallas metallurg. Ett äldre svenskspråkigt namn för metallurgi är hyttkunskap eller hyttkonst,[1] som en härledning av hytta.[2] Ordet metallurgi kommer från nylatinets metallurgia, bildat av grekiskans metallourgos (gruvarbetare). Det grekiska ordet kommer av ordet för metall och ergon, arbete.[1]

Delområden[redigera | redigera wikitext]

Den vanligaste indelningen av metallurgin i delområden bygger på de metaller som framställs, respektive framställningsprocessernas övergripande utformning.

Framställningsprocesser[redigera | redigera wikitext]

  • Smältmetallurgi:[1]
Pyrometallurgi är läran om metallurgiska processer vid hög temperatur, vilket exempelvis är det sätt som järn och stål framställs ur järnmalm.
Elektrometallurgi är läran om metallframställning genom elektrolys, vilket förekommer i såväl smältor som lösningar, vilket innebär att elektrometallurgi överlappar med såväl pyrometallurgi som hydrometallurgi.
  • Hydrometallurgi är läran om metallurgiska processer som utnyttjar metalljoner i lösning.
  • Teoretisk metallurgi är det område som omfattar teoretiska aspekter av de metallurgiska processerna, bland annat deras termodynamik.

Olika metaller[redigera | redigera wikitext]

Metallurgin kan också delas in enligt de metaller som produceras. Huvudområdena är då järnmetallurgi (engelska: ferrous metallurgy eller black metallurgy) och ickejärnmetallurgi (engelska: non-ferrous metallurgy eller coloured metallurgy). Ickejärnmetallurgi kan även benämnas som metallhyttkonst.[1]

Engelsk definition[redigera | redigera wikitext]

I engelskt språkbruk har motsvarande ord (metallurgy) en något vidare betydelse. Det inkluderar läran om metallers fysikaliska egenskaper, vilket på svenska brukar inordnas under metallografi.[1] Det här begreppet har fått sitt namn av att studier och avbildning av materialstrukturer under mikroskop har en central ställning. Engelskans metallurgy innefattar även det som på svenska kallas metallbearbetning.[1]

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] "metallurgi". NE.se. Läst 3 januari 2015.
  2. ^ Metallurgi i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)