Myrsyra
| Myrsyra | |
| Systematiskt namn | Metansyra |
|---|---|
| Kemisk formel | CH2O2 eller HCOOH |
| Molmassa | 46,03 g/mol |
| Utseende | Färglös, vätska |
| CAS-nummer | 64-18-6 |
| SMILES | O=CO |
| Egenskaper | |
| Densitet | 1,22 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | Löslig |
| Smältpunkt | 8,4 °C |
| Kokpunkt | 100,8 °C |
| Faror | |
| Huvudfara | |
| NFPA 704 | |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Myrsyra, metansyra, HCOOH, är den enklaste av karboxylsyrorna och därmed den enklaste organiska syran. Myrsyra utsöndras bland annat från giftkörtlarna hos vissa myrarter, därav namnet. Myrsyrans salter kallas formiater från syrans latinska namn, acidum formicum, som är bildat av formica som betyder "myra", härav formaldehyd och formalin.
Innehåll |
Egenskaper [redigera]
Myrsyra är till skillnad från de flesta andra karboxylsyror en relativt stark syra och bör därför handskas med försiktighet. Myrsyra är precis som ättiksyra löslig i vatten och är även löslig i många andra organiska lösningsmedel. Till skillnad från många andra karboxylsyror kan myrsyra inte bilda en anhydrid, det vill säga formylformiat, under normala förhållanden. Som exempel bildar ättiksyra (CH3COOH) acetylacetat ((CH3CO)2O), men anhydriden av myrsyra kan faktiskt produceras genom reaktion mellan formylfluorid och natriumformiat vid –78 °C. Myrsyra kan med en alken bilda formiatestrar (formiater). De flesta formiater är vattenlösliga.
Produktion [redigera]
När metanol och kolmonoxid kombineras med en stark bas som natriumhydroxid (NaOH) produceras estern metylformiat (CH3HCO2) som sedan medelst hydrolys kan sönderdelas till metanol och myrsyra.
Myrsyra bildas också när man destillerar en blandning av oxalsyra (C2O2[OH]2) och glycerol. I denna reaktion fungerar glycerol som en katalysator.
Myrsyra produceras ofta som biprodukt vid andra organiska reaktioner, men för att tillverka lika mycket syra som används behöver man producera mer än det man får som biprodukt.
Användning [redigera]
Myrsyra används i stor utsträckning i det svenska lantbruket i samband med ensilering av grönmassa vid vallskörden. Oftast används flytande så kallade ensileringsmedel som består av myrsyra i kombination med andra syror eller konserveringsmedel. Myrsyra används även för bekämpning av varroakvalster i bisamhällen, en 60% lösning i vatten får avdunsta. Myrsyra kan också användas i laboratorier för att framställa kolmonoxid.
Säkerhet [redigera]
Vid kontakt med myrsyra på kroppen (speciellt ögonen) kan frätsår skapas. Myrsyra är inte giftig, men om man dricker syran kan man få frätsår i strupen.
Vid olika koncentrationer är myrsyra olika farligt.
| Koncentration | Märksymbol |
|---|---|
| 2%-10% | Irriterande (Xi) |
| 10%-90% | Frätande (C) |
| >90% | Frätande (C) |
Medicinsk [redigera]
Giftigheten hos metanol, även kallad träsprit eller metylalkohol, kommer bland annat av att levern bryter ner metanol till myrsyra, som sedan sänker blodets pH-värde. Detta tillstånd, acidos, kan vara livshotande.
Se även [redigera]
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Myrsyra


