Meteorregn

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Ett meteorregn eller en meteorskur består av ett större antal meteorer, "stjärnfall" som visar sig under en begränsad tid. De kan uppstå i samband med att en större meteor splittras, men vanligare är att de uppstår när jordens bana skär banan för en gammal periodisk komet. Kometens svans består av förångade rester och partiklar från dess kärna och den kan ha brutits sönder under århundradenas lopp. Så småningom sprids resterna ojämnt över hela dess bana. Dessa senare skurar varar i allmänhet en eller några dagar, upp till någon vecka, och uppkommer alltid vid samma tid varje år. Beroende av hur mycket material som just där och då finns samlat kommer intensiteten i skuren att variera från gång till gång. I tidigare skeden kan många av dessa möten ha varit mycket spektakulära och troligen givit upphov till myter om vidunder och annan skrock. Meteorerna är oftast mycket små - i storlek med sandkorn - och överlever därför mycket sällan ända ner till marken.

Radiant[redigera | redigera wikitext]

I det här diagrammet av en meteorskur markeras radianten med ett o.

Radiant eller radiationspunkt är den punkt på himlen från vilken meteorer, stjärnskott eller stjärnfall tycks utstråla gruppvis (radiera).

Som exempel ser stjärnfallen omkring 10 augusti ut att stråla ut från en radiationspunkt i stjärnbilden Perseus. Stjärnfallen 12-14 november har en radiant i Lejonets stjärnbild. Dessa stjärnfallssvärmar kan därför också kallas Perseiderna respektie Leoniderna.

Att radianterna för stjärnfallen har i stort sett fixa lägen bland stjärnorna som är oberoende av jordens rotation visar att dessa företeelser beror på kroppar som inte hör till jorden, utan till världsrymden. Att stjärnskotten ser ut att utstråla från radiationspunkten förklaras som ett perspektiv-fenomen, om man antar att alla meteorer som hör till samma grupp i verkligheten rör sig i nästan parallella banor. Enligt denna förklaring är radianten ingenting annat än projektionen på himmelssfären av den riktning som meteorerna rör sig. Eftersom meteorerna kan antas röra sig i paraboliska eller långsträckt elliptiska banor måste radianten långsamt förflytta sig, allteftersom jorden stöter på meteorer i skilda punkter av sin bana. En sådan förskjutning av radianten måste också inträffa på grund av jordens årliga rörelse runt solen. Detta bekräftas också av observationer. För vissa radianter (så kallade stationära radianter) har man emellertid inte kunnat konstatera någon sådan förskjutning.

Man har beräknat radianterna för ett stort antal stjärnfallssvärmar. Dessa radianter är i stort sett likformigt fördelade över hela himlen, vilket visar att meteorer träffar jorden från alla möjliga håll.

Kort lista över meteorsvärmar[redigera | redigera wikitext]

Spektakulära periodiska meteorskurar
Tidpunkt (Maximum) Namn Ursprung ZHR Radiant
1 januari till 5 januari
(3 januari)
Quadrantiderna
(Bootiderna)
Asteroid 2003 EH1 120 15h28m +50
25 januari till 15 april
(24 mars)
Virginiderna ekliptikal 5
16 april till 25 april
(22 april)
Lyriderna Komet C/1861 G1 Thatcher 18 18h08m +32
19 april till 28 maj
(5 maj)
Maj-Aquariderna
(η-Aquariderna)
Halleys komet 60 22h20m -01
15 april till 15 juli
(19 maj)
Sagittariderna ekliptikal 5
25 juni till 6 juli
(30 juni)
Beta-Tauriderna ekliptikal Enckes komet 5
7 juli till 13 juli
(9 juli)
Pegasiderna troligen Komet C/1979 Y1 Bradfield 3
12 juli till 25 augusti
(3 augusti)
Södra Delta-Aquariderna
(Juli-Aquariderna)
ekliptikal 20 22h26m -17
17 juli till 24 augusti
(12 augusti)
Perseiderna
(Laurentiussvärmen)
Komet 109P/Swift-Tuttle 110 3h04m +58
6 oktober till 10 oktober
(8 oktober)
Draconiderna
(Giacobiniderna)
Komet Giacobini-Zinner var
2 oktober till 7 november
(21 oktober)
Orioniderna Halleys komet 23 6h24m +15
1 oktober till 25 november
(5 november och 12 november)
Tauriderna ekliptikal Enckes komet 5 3h44m +14
14 november till 21 november
(17 november)
Leoniderna Komet 55P/Tempel-Tuttle var 10h08m +22
7 december till 17 december
(13 december)
Geminiderna Asteroid 3200 Phaethon 120 7h28m +32

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]