Metonymi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stilfigurer
Allegori
Allitteration
Anafor
Anastrof
Descriptio
Divisio
Dysfemism
Ellips
Epifor
Eufemism
Evidentia
Hopning
Hyperbol
Hypofor
Katakres
Kiasm
Liknelse
Litotes
Malapropism
Metafor
Metonymi
Oxymoron
Parallellism
Paratax
Paronomasi
Pars pro toto
Pleonasm
Prosopopoeia
Ratiocinatio
Retorisk fråga
Stegring
Symploke
Synekdoke
Tautologi
Trikolon
Zeugma

Metonymi (av gr. μετωνυμία, "metōnymía", betydande "byte av namn", av μετά, "metá", "efter, bortom" samt -ωνυμία, "-ōnymía", ett suffix) är en retorisk figur - en trop, en stilistisk figur, som bygger på en närhet mellan det använda uttrycket och det som betecknas. Man säger till exempel Bryssel för EU-administrationen: "Bryssel tvekar om stöd till bönderna". Metonymi betyder i själva verket "namnbyte" [1] till exempel flaskan istället för alkohol, som då kallas en metonym. [2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Metonymi är en av retorikens fyra huvudtroper: metafor (lat Translatio), synekdoke (lat Intellectio el. Conceptio), ironi (lat Illusio) samt metonymi (lat Transmutatio el. Denominatio).[3] Dessa utgör grunden för kategoriseringen av troper. Metonymi står i nära relation till både metafor och synekdoken. Som metafor tar sig metonymi ett bildligt uttryck men på ett förenklat vis, genom något som är baserat på förstådda associationer. Dessutom utgör metonymin en del i helheten och tvärtom, vilket har fått namnet synekdoke.[4] De undertroper som står närmast metonymi i bruk är: perifras och antonomasi.[5] Tropen Metonymi är en ordfigur som står under partesmodellens elocutio – språkutformning.[6] Metonymin används för att försköna eller förstärka talet. Den används för att variera[7] en text genom dess utbyte.

Kategorier[redigera | redigera wikitext]

Inom metonymi finns fem huvudtyper som speglar relationen mellan det uttalade ordet och det närliggande, dessa huvudtyper är så lika att de lätt går över i varandra.

Behållare och innehåll
att en behållare får antyda sitt innehåll eller tvärtom. Till exempel "Sven bjöd sina vänner på en kopp" (men egentligen bjöd han dem på kaffe). På samma sätt under denna kategori infinner sig även platser, ting (som står i nära relation med tinget) eller relationen med tid.
Person och objekt
När ett ting karakteriserar dess ägare eller tvärtom. Till exempel "Jag läser Camilla Läckberg" (jag läser egentligen författarens verk).
Orsak och konsekvens
orsak som leder till en handling eller tvärtom. Till exempel Konserten drog fulla hus (konserten hade sålt slut på sina biljetter men det leder inte till att konsertbesökarna tar med sig sina hus). Vi finner även under kategorin konsekvenserna av någons handlande.
Abstraktion och konkretion
Ett ting karakteriseras av en abstraktion eller tvärtom. Till exempel "Om vi slår våra huvuden ihop, kanske vi kommer på något?" (man får inte bättre idéer av att konkret ”slå våra huvuden ihop” men ju fler huvudens hjärnceller med kunskap ger fler idéer).
Symbolisk närhet
tingen vi menar ersätts med symboler. Till exempel "Vad har du på hjärtat?" (frågan är inte vad du konkret har på hjärtat utan vad för fundering du har i hjärtat/ditt känslosamma liv).[8]

Retorik[redigera | redigera wikitext]

Då det inte är önskvärt att vara alltför rak på sak, exakt eller detaljerad, används ofta metonymi. I politiken handlar det mycket om att signalera eller antyda ett budskap och för en diplomat är det viktigt att samtliga förstår budskapet utan att någon kränks. [9] Inom reklamvärlden används ofta metonymi för att indirekt förena något önskvärt med produkten. Detta för att öka spänningen i budskapet, vilket inte en direktjämförelse skulle göra. Därmed används metonymi inom retoriken för att ”förtydliga eller konkretisera något”.[10] Detta genom en språklig utsmyckning.[11] Uttryck förminskas i förhållande, men det kan även innebära tvärtom att det betecknade förstoras.[12] Därför hör stilfigurerna till våra mest effektiva retoriska verktyg, då poängen underförstås av åhöraren. Dessutom så förkortas innehållet i informationen, när det räcker med ett ord istället för hela fraser.

Exempel[redigera | redigera wikitext]

  • Läkaren: Jag väntar på benbrottet som just kom in. Detta uttryck syftar på "patienten med benbrott som just kom in". "Patienten" byts här ut mot "benbrottet". Benbrottet är alltså associerat med patienten.
  • Bilen kör. Detta uttryck syftar på föraren, som kör bilen. "Föraren" byts här ut mot "bilen". Bilen är alltså associerad med föraren.
  • Karin kan verkligen sin Shakespeare. Ett verks författare används om verket (eller hela författarens produktion).
  • Sagan om ringen är en av Hollywoods största produktioner. Hollywood syftar egentligen på USA:s filmindustri, med all dess glamour, som befinner sig i stadsdelen Hollywood i Los Angeles.
  • Sverige gick inte vidare till fotbolls-VM. I själva verket var det fotbollsspelarna som inte klarade vidareavancemang till VM, inte Sveriges befolkning.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lindqvist Grinde Janne, Klassisk retorik för vår tid Studentlitteratur (2008) s. 262
  2. ^ Collins English Dictionary
  3. ^ http://www.retorikportalen.org/sv/node/94 2 februari 2012
  4. ^ Hellspong, Lennart, Konsten att tala. Handbok i praktisk retorik, Studentlitteratur (2009) s. 153
  5. ^ Lindqvist Grinde Janne, Klassisk retorik för vår tid Studentlitteratur (2008) s 354
  6. ^ Ad Herennium i översättning av Birger Bergh, Retorikförlaget & Birger Bergh (2009) IV
  7. ^ Hellspong, Lennart, Konsten att tala. Handbok i praktisk retorik, Studentlitteratur (2009) s 139-140
  8. ^ Lindqvist Grinde Janne, Klassisk retorik för vår tid Studentlitteratur (2008) s 259-262
  9. ^ http://www.mv.helsinki.fi/wadenstr/metaforer/metonymi.htm 10 februari 2012
  10. ^ http://www.retorikportalen.org/sv/node/94 2 februari 2012
  11. ^ Ad Herennium i översättning av Birger Bergh, Retorikförlaget & Birger Bergh (2009) IV:18
  12. ^ Ad Herennium i översättning av Birger Bergh, Retorikförlaget & Birger Bergh (2009) IV:43

Åström, Kenneth: Termlexikon i litteraturvetenskap, Lund: Studentlitteratur, 2008.