Mexiko

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Mexiko
Estados Unidos Mexicanos[1][2]
Flagga Statsvapen
Nationalsång: Himno nacional mexicano
Huvudstad
(och största stad)
Mexico City
Officiellt språk Spanska samt 68 inhemska språk som har samma status
Statsskick republik
 -  President Enrique Peña Nieto
 -  Regeringschef Enrique Peña Nieto
Nationalförsamling Kongress
 -  Överhus Senat
 -  Underhus Deputeradekammaren
Självständighet Från Spanien 
 -  Deklarerad 1810 
 -  Erkänd 1836 
Area
 -  Totalt 1 960 258 km² [3](14:e)
 -  Vatten (%) 2,5%
Befolkning
 -  2013 års uppskattning 118 395 054[4] (11:e)
 -  Befolkningstäthet 60,4/km² (142:e)
BNP (PPP) 2006 års beräkning
 -  Totalt  183 956 miljoner[5] (12:e)
 -  Per capita  008 
Ginikoefficient (2010) 47.2[6] (hög)
HDI (2012) 0.775[7] (hög) (61)
Valuta mexikansk peso (MXN)
Tidszon (UTC-6 till -8)
 -  Sommartid  (UTC-7 till -5)
Nationalitetsmärke MEX
Landskod MX, MEX
Landsnummer 52

Mexiko (spanska: México, /'mexiko/), officiellt benämnt Mexikos förenta stater, är en federal konstitutionell republik i Nordamerika. Landet gränsar i norr till USA, i söder och väster till Stilla havet, i sydöst till Guatemala, Belize och Karibiska havet och i öster till Mexikanska golfen.[8][9] Mexikos yta uppgår nästan till två miljoner kvadratkilometer,[3] och är det femte största landet i Amerika och den 14:e största oberoende nationen i världen. Folkmängden uppgick till cirka 118 miljoner invånare 2013,[4] vilket gör Mexiko till det folkrikaste spansktalande området på jorden. Mexiko är en federation bestående av 31 delstater och ett federalt distrikt, huvudstaden.

I förcolumbianska Mesoamerika utvecklades många kulturer till avancerade civilisationer som Olmek, Toltek Teotihuacán, Zapotek, Maya och Aztek innan den första kontakten med européer kom. År 1521 erövrade och koloniserade Spanien territoriet och administrerade det som vicekonungadömet Nya Spanien som så småningom skulle bli Mexiko då kolonin blev självständig år 1821. Efter självständigheten präglades den följande perioden av ekonomisk instabilitet, territoriell utbrytning och inbördeskrig, inklusive utländska interventioner, två imperier och två långa inhemska diktaturer. Det senare ledde till den mexikanska revolutionen 1910, som kulminerade strax före införandet av 1917 års konstitution och framväxten av landets nuvarande politiska system. I valet i juli 2000 var det första gången som ett oppositionsparti vann ordförandeskapet från Institutionella revolutionära partiet (spanska: Partido Revolucionario Institucional, PRI).

Som regional stormakt,[10][11] och sedan 1994 den första latinamerikanska medlemmen i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), är Mexiko fast etablerat som ett övre medelinkomstland[12] och betraktas som ett nyligen industrialiserat land[13][14][15][16] och en växande statsmakt.[17] Mexiko har det 13:e största nominella BNP och den 11:e största köpkraftsparitetet. Ekonomin är starkt kopplad till nordamerikanska frihandelsavtalet (NAFTA), särskilt USA,[18][19] samt turism, då man är världens tionde mest besökta land med över 21,4 miljoner internationella ankomster.[20] Mexiko har en lång tradition inom konst, berömd mat och kultur, och rankas femma i världen och etta i Amerika på UNESCO:s världsarvslista med 31 st.[21][22][23]

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera hypoteser om namnet Mexikos ursprung och betydelse. Vad som är säkert, är att Mexiko kommer från nahuatl. En teori är att ordet Mexiko består av mētz-tli 'måne' och xīc-tli 'navel' och ändelsen -co 'i, i stället för' som betyder ’I månens centrum’, så huvudstaden var representerad på flera codexar som centrum av världen. Imperiets huvudstad Tenochtitlan låg egentligen i mitten av Texcocosjön.[källa behövs]

Ett annat förslag är att Mexiko är uppkallat efter en mexicagud, Mexi (uttalad Mesji), givet av mexicas till deras Gud Huitzilopochtli. Mexiko är då platsen där Huitzilopochtli bor.[källa behövs]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Mexikos historia

När Mexiko, eller Nya Spanien som det kallades då, efter erövringen av Mexiko år 1521 blev ett vicekungadöme under Spanien (virreinato) fanns där högtstående indianska civilisationer, till exempel maya, azteker, purepecha (tarasker) och mixteker. Andra högtstående kulturer hade gått under, som olmeker, Teotihuacankulturen och tolteker. Spanjorerna tog med sig sjukdomar som vattkoppor, tyfus och mässling. [källa behövs] Detta, kombinerat med indianernas svåra levnadsförhållanden under det spanska väldet, ledde till att den ursprungliga befolkningen minskade från cirka 50 miljoner till ungefär 5–6 miljoner på bara 100 år.

År 1810 deklarerade en grupp upprorsmän landets självständighet, vilket inledde ett inbördeskrig, det mexikanska frihetskriget, mot Nya Spaniens kolonialregering, som var lojal mot Spanien. Inbördeskriget slutade med en förhandlingslösning som gjorde att Mexiko blev självständigt 1821. Republiken Texas bröt sig ut från Mexiko 1837. Frankrike passade på att anfalla 1838 i det så kallade Bakelsekriget och Texas införlivades slutligen i USA 1846. Samma år förklarade USA krig mot Mexiko i syfte att realisera de territoriella ambitioner man hade framfört redan kort efter Mexikos självständighet. Det nordamerikanska interventionskriget pågick fram till 1848. Under denna tid hade republiken Yucán deklarerat sig självständig och neutral i konflikten. I fredsfördraget tvingades Mexiko avstå från stora landområden (se även USA:s territoriella expansion), vilket idag i stort sett består av de nuvarande amerikanska delstaterna Kalifornien, Nevada, Utah, Arizona och New Mexico.

År 1858 ställdes motsättningar mellan den liberala regeringen med Benito Juárez i ledningen och konservativa krafter på sin spets och Reformkriget (La Guerra de Reforma) inleddes. Detta inbördeskrig kom att vara i tre år. 1860 segrade regeringsstyrkorna under Juarez. Efter kriget befann sig Mexiko i en prekär ekonomisk situation och i juni inställdes betalningarna av utlandsskulden på två år. På grund av detta, trots att betalningarna återupptogs, skickade Frankrike, Storbritannien och Spanien år 1862 trupper till Veracruz. Senare drog Storbritannien och Spanien tillbaka sina trupper, medan Frankrike förklarade krig och påbörjade en militär kampanj. I slaget vid Puebla den 5 maj 1862 besegrades fransmännen av den mexikanska armén. Efter att den franska armén fått förstärkningar intog man staden Puebla den 17 mars 1863 och i slutet 1863 var de viktigaste städerna ockuperade av fransmännen.

Mexiko konstituerades som en monarki och de styrande föreslog Ferdinand Maximilian, ärkehertig av Österrike, som kejsare. År 1864 undertecknade de konservativa, Napoleon III och Maximilian av Habsburg en överenskommelse och Maximilian ”accepterade Moctezumas tron” och anlände till Veracruz i maj 1864. Mexikanska trupper och en folklig gerilla fortsatte oupphörligen att strida mot den franska armén. År 1866 beslöt Frankrike att ta hem sina trupper, varpå de Juáreztrogna trupperna återerövrade landet. Maximilian och hans kollaboratörer tillfångatogs och arkebuserades. År 1876 började den diktatur som fått namnet "Porfiriatet". Generalen Porfirio Díaz, tidigare allierad med Benito Juarez, framtvingade ett omval och valdes till president. 1880 valdes en vän till Díaz och 1884 valdes Díaz till president på nytt. Han stannade på posten till 1911.

Under Porfirio Díaz diktatur försämrades levnadsvillkoren för de stora massorna och under 1900-talets första år inträffade en rad mindre uppror och väpnade aktioner utförda av olika revolutionära grupper. 1910 utbröt den mexikanska revolutionen. 1911 besegrade revolutionära styrkor under Francisco Villa, Emiliano Zapata och Pascual Orozco den federala armén. Ett flertal uppror följde dock, startade både av anhängare till Porfirio Díaz och av Emiliano Zapata. På grund av dessa och motsättningar mellan de olika revolutionära styrkorna fortsatte dock striderna till 1916. Venustiano Carranza blev revolutionsledare 1915 och president 1917. År 1920 gjordes uppror mot presidenten Venustiano Carranza som mördades. Makten övertogs av Carranzas tidigare militäre befälhavare Álvaro Obregón.

År 1929 bildades det politiska partiet Partido Nacional Revolucionario, PNR, som senare bytte namn till Partido Revolucionario Institucional, PRI. PRI kom att ha makten i Mexiko till slutet av 1990-talet, då Vicente Fox från högerpartiet PAN blev president. Vid valet 2006 vann återigen PAN, med en minimal marginal över vänsterpartiet PRD, och Felipe Calderón blev president.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Mexiko

Mexiko är grannland till USA och Guatemala och ligger långt söder ut i Nordamerika. Landet ligger kring Kräftans vändkrets och är ganska triangelformat. Ytan är en fjärdedel av USA:s storlek. Landet sträcker sig från den kaliforniska halvön i nordväst till Yucatan i sydost.

Klimat och miljö[redigera | redigera wikitext]

Klimatet varierar från tropiskt till ökenklimat. Längs både atlant- och stillahavskusten förekommer orkaner. I landets södra och mellersta delar finns aktiva vulkaner och jordbävningar är inte ovanliga.

Några av Mexikos miljöproblem är undermålig hantering av farligt avfall, vattenföroreningar, luftföroreningar, samt att avskogning leder till jorderosion och ökenutbredning. Den mexikanska regeringen bedömer att skogens försvinnande samt avsaknaden av rent vatten är nationella säkerhetsproblem.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Mexiko är indelat i 31 delstater och ett federalt distrikt (Distrito Federal, som omfattar huvudstaden Mexico City). De 31 delstaterna är: Aguascalientes, Baja California, Baja California Sur, Campeche, Chiapas, Chihuahua, Coahuila, Colima, Durango, Guanajuato, Guerrero, Hidalgo, Jalisco, Mexiko, Michoacán de Ocampo, Morelos, Nayarit, Nuevo León, Oaxaca, Puebla, Querétaro Arteaga, Quintana Roo, San Luis Potosí, Sinaloa, Sonora, Tabasco, Tamaulipas, Tlaxcala, Veracruz, Yucatán och Zacatecas.

Styrelseskick och förvaltning[redigera | redigera wikitext]

Styrelseskick[redigera | redigera wikitext]

Mexiko är en federal konstitutionell republik med tvåkammarparlament. Teoretiskt innehar de 31 respektive federala staterna autonomi, men i praktiken är makten centraliserad till presidenten. Presidenten företräder och väljs av sitt parti. 2 juli 2000 förlorade det historiskt dominerande partiet PRI (Partido Revolucionario Institucional) ett presidentval för första gången. Vincente Fox från oppositionspartiet PAN (Partido Acción Nacional) kom till makten och korporativismen blev utmanad.[24]

Politiska Partier[redigera | redigera wikitext]

Partido Revolucionario Institucional (PRI): Dominerande parti sedan 1920. Mitten-vänsterorienterade men har sedan 1980 bytt riktning och svänger mot höger.[24]

Partido Acción Nacional (PAN): Etablerades på 1950-talet för att utmana PRI. Mitten-högerorienterade och har visst ansvar för politisk liberalisering på lokal nivå under 1980- och 90-talet.[24]

Partido de la Revolución Democrática (PRD): Vänsterorienterat oppositionsparti till PRI. Grundades efter presidentvalen 1988.[24]

Polisväsende[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Polisen i Mexiko

Polisen i Mexiko är i organiserad på tre nivåer: federal polis, delstatlig polis och kommunal polis. Därtill kommer polisen i Mexico City, som är ett federalt distrikt (Distrito Federal). Överordnande organ är det federala säkerhetsministeriet och samordnande organ är det nationella säkerhetssystemet (Sistema Nacional de Seguridad Publica).

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Mexiko har en marknadsekonomi med en blandning av modern och gammal industri och jordbruk. Den privata sektorn blir allt större eftersom regeringen på senare tid konkurrensutsatt bland annat hamnar, järnvägar, telekommunikation, elproduktion och flygplatser. Mer än 90% av landets handel med utlandet lyder under olika frihandelsavtal. Förr bestod Mexikos BNP mestadels av oljehandel och i början av 1980-talet överträffades de outnyttjade oljetillgångarna endast av Saudiarabien[25], men landet har nu sänkt beroendet och andra industrier börjar växa fram som till exempel biltillverkningen, tjänstesektorn, byggnadsbranschen m.m. Inkomstskillnaderna i landet är fortfarande mycket stora och närmare 40% av landets hushåll lever under fattigdomsgränsen.

55% procent av Mexikos befolkning i arbetsför ålder har arbeten (2006).[26] Enligt Secretaría de Trabajo y Previción Social (www.stps.gob.mx) är den öppna arbetslösheten mellan 3 och 5%.

Omkring 78% av elektriciteten produceras av fossila bränslen, 14% av vattenkraft, 4% av kärnkraft och det resterande på annat sätt.[källa behövs] Därutöver importeras el till några av staterna i norra delen av landet, samtidigt som el exporteras till Centralamerika. Skattesystemet är grunden för Mexikos beroende ekonomi av olja. Nuförtiden pågår en debatt i den mexikanska kongressen för att reformera landets skattepolitik och energipolitik.

Landet var 1985 världens ledande producent av silver och hade då över 70 silvergruvor i drift.[27]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Kultur, turism och fritid[redigera | redigera wikitext]

Bland flera kända författare i mexikansk litteratur återfinns nobelpristagaren Octavio Paz och Carlos Fuentes.

Ett känt konstnärspar är Frida Kahlo och Diego Rivera, vars liv har gestaltats i filmen Frida med Salma Hayek i huvudrollen.

I det mesoamerikanska kulturområdets norra del finns många välkända ruinstäder. Bland annat det multietniska Teotihuacán ligger i Mexiko. Här fanns Aztekerriket med städer som Tlacopán, Tenochtitlán och Texcoco. Yucatánhalvön var hem för större delen av Mayakulturen med bland andra Palenque, Chichén Itzá, Uxmal, Cobá och Tulúm.

CancúnYucatán har tagit över ledarrollen som turistort efter Acapulco.

Den största sporten är fotboll, med ett landslag som går under smeknamnet El tricolor eller "El Tri". Fifas World Cup har spelats i Mexiko 2 gånger (1970 och 1986) men El Tri har aldrig avancerat till semifinalen. Bland de bästa mexikanska fotbollsspelarna nämns Hugo Sánchez, Jorge Campos, Luis Hernández, Antonio Carbajal och Rafael Márquez. Även baseboll är en populär sport, övervägande i norr, som amerikaner spelar under vintertid i ligan Liga del Pacífico.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Presidency of Mexico – Official Name of the Country” (på engelska). Presidencia.gob.mx. 31 mars 2005. http://www.presidencia.gob.mx/index.php?DNA=91. Läst 30 maj 2010. 
  2. ^ CIA World Fact Book. Se Country Name-Local Long Form under Government. Hämtat 22 februari 2010.
  3. ^ [a b] Instituto Nacional de Estadística y Geografía, México; Censo de Población y Vivienda 2010, Resultados preliminares Preliminära resultat från folkräkningen 2010. Läst 26 november 2010.
  4. ^ [a b] Consejo Nacional de Población, México; Proyecciones de la Población, Nacional 2010-2050 (excelfil) Läst 27 december 2013.
  5. ^ ”Mexico”. International Monetary Fund. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2013/02/weodata/weorept.aspx?pr.x=41&pr.y=18&sy=2013&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=273&s=NGDPD%2CNGDPDPC%2CPPPGDP%2CPPPPC&grp=0&a=. Läst October 27, 2013. 
  6. ^ ”Gini Index”. World Bank. http://data.worldbank.org/indicator/SI.POV.GINI/. Läst 2012-05-23. 
  7. ^ ”2013 Human Development Report Statistics”. Human Development Report 2013. United Nations Development Programme. 14 March 2013. http://hdr.undp.org/en/media/HDR2013_EN_Statistics.pdf. Läst 16 March 2013. 
  8. ^ Merriam-Webster's Geographical Dictionary, 3rd ed. Springfield, MA: Merriam-Webster, Inc.; s. 733
  9. ^ "Mexico". The Columbia Encyclopedia, 6th ed. 2001–6. New York: Columbia University Press.
  10. ^ ”Japan's Regional Diplomacy, Latin America and the Caribbean” (på engelska) (PDF). Ministry of Foreign Affairs of Japan. http://www.mofa.go.jp/policy/other/bluebook/2006/05.pdf. Läst 1 oktober 2007. 
  11. ^ ”Latin America:Region is losing ground to competitors” (på engelska). Oxford Analytica. Arkiverad från originalet den 24 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071024190633/http://www.oxanstore.com/displayfree.php?NewsItemID=130098. Läst 1 oktober 2007. 
  12. ^ ”List of upper middle-income countries” (på engelska). Världsbanken. http://web.worldbank.org/WBSITE/EXTERNAL/DATASTATISTIC/0,,contentMDK:20421402~pagePK:64133150~piPK:64133175~theSitePK:239419,00.html#Upper_middle_income. Läst 2 oktober 2007. 
  13. ^ Bożyk, Paweł (2006). ”Newly Industrialized Countries”. Globalization and the Transformation of Foreign Economic Policy. Ashgate Publishing, Ltd. Sid. 164. ISBN 0-75-464638-6 
  14. ^ Guillén, Mauro F. (2003). ”Multinationals, Ideology, and Organized Labor”. The Limits of Convergence. Princeton University Press. Sid. 126 (Tabell 5.1). ISBN 0-69-111633-4 
  15. ^ Waugh, David (3:e utgåvan 2000). ”Manufacturing industries (kapitel 19), World development (kapitel 22)”. Geography, An Integrated Approach. Nelson Thornes Ltd. Sid. 563, 576–579, 633 och 640. ISBN 0-17-444706-X 
  16. ^ Mankiw, N. Gregory (4:e utgåvan 2007). Principles of Economics. Mason, Ohio: Thomson/South-Western. ISBN 0-32-422472-9 
  17. ^ ”G8: Despite Differences, Mexico Comfortable as Emerging Power” (på engelska). Ipsnews.net. 5 juni 2007. http://ipsnews.net/news.asp?idnews=38056. Läst 30 maj 2010. 
  18. ^ ”Background Note: Mexico” (på engelska). USA:s utrikesdepartement. 14 maj 2010. http://www.state.gov/r/pa/ei/bgn/35749.htm. Läst 25 november 2009. 
  19. ^ ”NAFTA and the Mexican Economy” (på engelska) (PDF). Congressional Research Service. 3 juni 2010. http://www.fas.org/sgp/crs/row/RL34733.pdf. Läst 16 september 2010. 
  20. ^ ”Tourism” (på engelska) (PDF). http://unwto.org/facts/eng/pdf/highlights/UNWTO_Highlights08_en_HR.pdf. Läst 30 maj 2010. 
  21. ^ ”Mexico's World Heritage Sites” (på engelska). Worldheritagesite.org. http://www.worldheritagesite.org/countries/mexico.html. Läst 30 maj 2010. 
  22. ^ ”Mexico on the UNESCO World Heritage” (på engelska). Whc.unesco.org. http://whc.unesco.org/en/statesparties/mx. Läst 30 maj 2010. 
  23. ^ ”Mexico's World Heritage Sites Photographic Exhibition at UN Headquarters” (på engelska). Whc.unesco.org. http://whc.unesco.org/en/events/295. Läst 30 maj 2010. 
  24. ^ [a b c d] Kopstein, Lichbach, Jeffrey, Mark (2009). Comparative Politics: Interests, Identities, and Institutions in a Changing Global Order.. Cambridge University Press. Sid. 319-362. ISBN 978-0-521-70840-1 
  25. ^ Folk och länder, Mexiko, s. 12
  26. ^ CIA - The World Factbook 2007
  27. ^ Folk och länder, Mexiko, s. 6

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Time-Life books, red. Folk och länder, Mexiko. Höganäs: Bokorama. ISBN 91-7024-242-9 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Koordinater: 23°19′N 102°22′V / 23.317°N 102.367°V / 23.317; -102.367