Micael Björk
| Micael Björk | |
| Född | 3 maj 1966 |
|---|---|
| Nationalitet |  Svensk |
| Utbildning | Sociologi Kriminologi |
| Yrke/uppdrag | Professor, docent |
| Webbplats | |
| Micael Björks profil | |
Jan Micael Björk, född 3 maj 1966,[1] är professor i sociologi vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet[2] samt gästprofessor vid Akademin för polisiärt arbete på Högskolan i Borås.[3][2] Björk disputerade 2002 med avhandlingen Upplösningens dialektik. Bildningsmål och politisk modernitet i Sverige kring sekelskiftet 1900.[2] År 2007 utsågs han till docent[2] och samma år blev han anställd som universitetslektor vid Göteborgs universitet.[2] Han är medlem i forskningsgruppen i kriminologi och rättssociologi vid Göteborgs universitet[2] och undervisar i kriminologi och socialpsykologi[4] samt är sedan 2015 programansvarig för universitetets Masterprogram i kriminologi.[2]
Björks forskning är inriktad mot polisarbete i praktiken, ledning, styrning och organisering av polisverksamheter, kriminella gäng[5] och organiserad brottslighet.[2] Bland annat har han studerat polisen och myndigheters insatser mot den organiserade brottsligheten,[5] och i en artikel i DN Debatt 2009, kritiserade han Justitieombudsmannen, JO, med åsikten att JO:s "legalistiska linje att polisinformatörers identitet ska uppges i domstol gör det livsfarligt att bli uppgiftslämnare."[6]
År 2010–2014 var Björk ansvarig för det av Vetenskapsrådet finansierade forskningsprojektet Hur styrs polisen? En studie av polisorganisationens sätt att hantera det omgivande samhällets krav.[7][2] År 2016–2018 ingick han i en referensgrupp för utvärderingen av polisreformen 2015.[2]
År 2017–2019 var han med i forskningsprojektet Bortom NPM? Om professionell diskretion i den nya polismyndigheten[8], som handlade om förutsättningarna för lokalt polisarbete och finansierades av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte).[2] Från 2020 är han projektledare för ett forskningsprojekt om kortbedrägerier, som finansieras av Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas).[2]
Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]
Böcker[redigera | redigera wikitext]
- Björk, Micael (2002). Upplösningens dialektik: bildningsmål och politisk modernitet i Sverige kring sekelskiftet 1900. Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion. Libris 8401586. ISBN 917139544X
- Björk Micael, Peterson Abby, red (2002). Vid politikens yttersta gräns: perspektiv på EU-toppmötet i Göteborg 2001. Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion. Libris 8804281. ISBN 9171395989
- Björk Micael, Peterson Abby, red (2006) (på engelska). Policing contentious politics in Sweden and Denmark. Maastricht: Shaker. Libris 10597695. ISBN 9042302852
- Björk, Micael (2007). Ordningsmakten i stadens periferi. Symposion. Libris 10322015. ISBN 91-7139-781-7
- Björk, Micael (2009). Gängbekämpning: om polisinsatser mot organiserad brottslighet (1. uppl.). Malmö: Gleerup. Libris 11416612. ISBN 9789140666895
- Björk, Micael (2012). Den engagerade polisen: om praktiskt kunnande, kritiska situationer och robusta organisationer. Göteborg: Daidalos. Libris 13620639. ISBN 9789171733979
- Björk, Micael (2014). Polisens brottsutredningar: problem, förklaringar, utvägar. Forskningsrapport. Göteborg: Polismyndigheten i Västra Götaland. Libris 16090447
- Björk, Micael (2016). Den stora polisreformen: fem arbetspapper (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur. Libris 19099045. ISBN 9789144111766
Artiklar och essäer[redigera | redigera wikitext]
- Micael Björk: JO gör det omöjligt att bekämpa gängkriminalitet, DN Debatt, Dagens Nyheter 2009-05-22
- Micael Björk: Fighting Cynicism: Some Reflections on Self-Motivation in Police Work, i Stan Stojkovic m.fl. (red): The administration and management of criminal justice organizations, Waveland Press, Long Grove 2010, ISBN 1-57766-639-9
- Micael Björk: Känslokontroll i kritiska situationer: Mikrosociologiska perspektiv på modernt polisarbete, i Bengt Larsson & Oskar Engdahl (red): Social kontroll: övervakning, disciplinering och självreglering, Liber, Malmö 2011, ISBN 978-91-47-09468-4
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Johanna Bäckström Lerneby: "Vi tappar unga kriminella", nyhetsartikel utifrån "Ordningsmakten i stadens periferi", Göteborgs-Posten 2007-03-02
Fotnoter[redigera | redigera wikitext]
- ^ www.ratsit.se
- ^ [a b c d e f g h i j k l] Micael Björk, Göteborgs universitet
- ^ Micael Björk, Högskolan i Borås
- ^ Micael Björks profil Arkiverad 19 augusti 2012 hämtat från the Wayback Machine., Göteborgs universitet (läst 2011-06-13)
- ^ [a b] Caroline Thorén (13 september 2009). ”Rivalitet och tillfällig makt bakom bränder”. Dagens Nyheter (DN). http://www.dn.se/nyheter/sverige/rivalitet-och-tillfallig-makt-bakom-brander. Läst 24 juni 2011.
- ^ Micael Björk (22 maj 2009). ”JO gör det omöjligt att bekämpa gängkriminalitet”. Dagens Nyheter (DN). http://www.dn.se/debatt/jo-gor-det-omojligt-att-bekampa-gangkriminalitet. Läst 25 juni 2011.
- ^ Projektpresentation av Hur styrs polisen? En studie av polisorganisationens sätt att hantera det omgivande samhällets krav, Vetenskapsrådet 2009-10-14 (läst 2011-06-24)
- ^ ”Bortom NPM? Om professionell diskretion i den nya polismyndigheten”. Göteborgs universitet. 1 september 2020. https://www.gu.se/forskning/bortom-npm-om-professionell-diskretion-i-den-nya-polismyndigheten. Läst 6 mars 2022.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Micael Björk, Göteborgs universitet
- Micael Björk, Högskolan i Borås