Michail Kalinin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Michail Kalinin


Ämbetsperiod
17 januari 193819 mars 1946
Företrädare Position skapad
Efterträdare Nikolaj Sjvernik

Ordförande i Sovjetunionens centrala verkställande kommitté
Ämbetsperiod
30 december 192212 januari 1938
Företrädare Position skapad
Efterträdare Position avskaffad

(Sig själv som ordförande i Sovjetunionens högsta sovjets presidium)


Ordförande i Allryska centrala verkställande kommittén
Ämbetsperiod
30 mars 191915 juli 1938
Företrädare Michail Vladimirskij
Efterträdare Position avskaffad

(Aleksej Badajev som ordförande i Ryska SFSR:s högsta sovjets presidium)


Född Michail Ivanovitj Kalinin
19 november 1875
Verchnjaja Troitsa, guvernementet Tver, Ryska imperiet
Död 3 juni 1946 (70 år)
Moskva, Ryska SFSR, Sovjetunionen
Nationalitet Rysk, sovjetisk
Politiskt parti Allunionella kommunistiska partiet (bolsjevikerna)
Maka Jekaterina Ivanovna Lorberg-Kalinina
Religion Ingen

Michail Ivanovitj Kalinin (ryska: Михаил Иванович Калинин), född 19 november (7 november enligt julianska kalendern) 1875 i Verchnjaja Troitsa i guvernementet Tver, död 3 juni 1946 i Moskva, var en sovjetisk marxist-leninistisk politiker.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Kalinin var bondson, gick i byskola och arbetade i Putilovverken i Sankt Petersburg. Från 1898 var han medlem av Rysslands socialdemokratiska arbetareparti. Kalinin häktades flera gånger för sin politiska aktivitet och deporterades två gånger till Sibiren. Sista gången, 1913, lyckades han rymma.[1]

Han var en av grundarna av den kommunistiska partitidningen Pravda. Efter oktoberrevolutionen 1917 blev han den förste bolsjevistiske borgmästaren i Petrograd, senare omdöpt till Leningrad.

Han var ordförande för Allryska centrala verkställande kommittén från 30 mars 1919 till 15 juli 1938. Då Sovjetunionen grundades år 1922 blev Kalinin också ordförande i Sovjetunionens centrala verkställande kommitté, ett ämbete som fungerade som landets statschef. 1938 fortsatte han som statschef under titeln ordförande i Högsta sovjets presidium.[2] Från 1 januari 1926 till 3 juni 1946 var han medlem av kommunistpartiets politbyrå.

Han var delaktig i Stalins maktutövning och var den som formellt undertecknade ordern för Katynmassakern, men han hade dock i praktiken inget stort politiskt inflytande. Staden Tver hette mellan 1931 och 1990 Kalinin efter honom. Staden Königsberg bytte 1946 namn till Kaliningrad efter honom, vilket den fortfarande heter.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 14. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 985 
  2. ^ Sovjetunionen: Tabell: Presidenter*. http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/lang/sovjetunionen/presidenter, Nationalencyklopedin, hämtad 2012-10-16.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]