Michail Kalinin
| Michail Kalinin | |
.jpg) |
|
|
|
|
| Ämbetsperiod 17 januari 1938–19 mars 1946 |
|
| Företrädare | Position skapad |
|---|---|
| Efterträdare | Nikolaj Sjvernik |
|
Ordförande i Sovjetunionens centrala verkställande kommitté
|
|
| Ämbetsperiod 30 december 1922–12 januari 1938 |
|
| Företrädare | Position skapad |
| Efterträdare | Position avskaffad
(Sig själv som ordförande i Sovjetunionens högsta sovjets presidium) |
|
Ordförande i Allryska centrala verkställande kommittén
|
|
| Ämbetsperiod 30 mars 1919–15 juli 1938 |
|
| Företrädare | Michail Vladimirskij |
| Efterträdare | Position avskaffad (Aleksej Badajev som ordförande i Ryska SFSR:s högsta sovjets presidium) |
|
|
|
| Född | 19 november 1875 Werchnjaja Troiza, Ryska imperiet |
| Död | 3 juni 1946 (70 år) Moskva, Ryska SFSR, Sovjetunionen |
| Födelsenamn | Michail Ivanovitj Kalinin |
| Nationalitet | Rysk, sovjetisk |
| Politiskt parti | Allunionella kommunistiska partiet (bolsjevikerna) |
| Maka | Jekaterina Ivanovna Lorberg-Kalinina |
| Religion | Ingen |
Michail Ivanovitj Kalinin (ryska: Михаил Иванович Калинин), född 19 november (7 november enligt julianska kalendern) 1875 i Verchnjaja Troitsa, död 3 juni 1946 i Moskva, var en sovjetisk marxist-leninistisk politiker.
Kalinin var bondson, gick i byskola och arbetade i Putilovverken i Sankt Petersburg. Från 1898 var han medlem av Rysslands socialdemokratiska arbetareparti. Kalinin häktades flera gånger för sin politiska aktivitet och deporterades två gånger till Sibiren, sista gången 1913 lyckades han rymma.[1]
Han var en av grundarna av den kommunistiska partitidningen Pravda. Efter oktoberrevolutionen 1917 blev han den förste bolsjevistiske borgmästaren i Petrograd, senare omdöpt till Leningrad.
Han var ordförande för Allryska centrala verkställande kommittén från 30 mars 1919 till 15 juli 1938. Då Sovjetunionen grundades år 1922 blev Kalinin också ordförande i Sovjetunionens centrala verkställande kommitté, ett ämbete som fungerade som landets statschef. 1938 fortsatte han som statschef under titeln ordförande i Högsta sovjets presidium.[2] Från 1 januari 1926 till 3 juni 1946 var han medlem av kommunistpartiets politbyrå. Av de "stora bolsjevistiska revolutionärerna" från november 1917 (oktoberrevolutionen) var han den ende tillsammans med Lenin som fick en naturlig död, resten mördades eller avrättades under Stalins tid som generalsekreterare för kommunistpartiet i den stora utrensningen under 1930-talet.
Han var delaktig i Stalins maktutövning och var den som formellt undertecknade ordern för Katynmassakern, men han hade dock i praktiken inget stort politiskt inflytande. Staden Tver hette mellan 1931 och 1990 Kalinin efter honom. Staden Königsberg bytte 1946 namn till Kaliningrad efter honom, vilket den fortfarande heter.
Noter [redigera]
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 14. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 985
- ^ Sovjetunionen: Tabell: Presidenter*. http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/lang/sovjetunionen/presidenter, Nationalencyklopedin, hämtad 2012-10-16.
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Michail Kalinin
