Michèle Alliot-Marie

Från Wikipedia
Michèle Alliot-Marie

Foto från London den 20 december 2010

Mandatperiod
1989–1993
2014–2019
Tid i befattningen
25 juli 1989–30 mars 1993
1 juli 2014–30 juni 2019
Valkrets Frankrike & Sydvästra Frankrike

Tid i befattningen
14 november 2010–27 februari 2011
Premiärminister François Fillon
Företrädare Bernard Kouchner
Efterträdare Alain Juppé

Tid i befattningen
23 juni 2009–13 november 2010
Premiärminister François Fillon
Företrädare Rachida Dati
Efterträdare Michel Mercier

Tid i befattningen
18 maj 2007–23 juni 2009
Premiärminister François Fillon
Företrädare François Baroin
Efterträdare Brice Hortefeux

Tid i befattningen
7 maj 2002–18 maj 2007
Premiärminister Jean-Pierre Raffarin
Dominique de Villepin
Företrädare Alain Richard
Efterträdare Hervé Morin

Tid i befattningen
29 mars 1993–18 maj 1995
Premiärminister Édouard Balladur
Företrädare Frédérique Bredin
Efterträdare Guy Drut

Född Michèle Jeanne Honorine Alliot-Marie
10 september 1946 (77 år)
Villeneuve-le-Roi, Frankrike
Nationalitet Fransyska
Politiskt parti Republikanerna
Europeiska folkpartiet
Alma mater Université Panthéon-Assas
Université Panthéon-Sorbonne
Yrke Politiker, diplomat, jurist
Ministär François Fillon
Partner Patrick Ollier
Barn 3
Michèle Alliot-Marie
Michéle Alliot-Marie 2006.

Michèle Yvette Marie-Thérèse Jeanne Honorine Alliot-Marie (franskt uttal: [miʃɛl aljomaˈʁi]; även känd som MAM i Frankrike), född 10 september 1946 i Villeneuve-le-Roi i Frankrike, är en fransk politiker som representerar det konservativa partiet Union pour un Mouvement Populaire (UMP).

Alliot-Marie var ungdoms- och idrottsminister 1993–1995, den första kvinnliga försvarsministern 2002–2007, inrikesminister 2007–2009, justitieminister 2009–2010 och utrikesminister 2010–2011. Hon tvingades att avgå som utrikesminister 2011 sedan hon erbjudit den tunisiska diktatorn Ben Ali polisiär hjälp att kuva Jasminrevolutionen som senare ledde till Ben Alis avgång.

Hon var ledamot av Nationalförsamlingen från 1986, ledamot av Europaparlamentet 1989–1992 och 2014-2019 samt partiledare för Rassemblement pour la République 1999–2002 som senare ombildades till UMP.

Under sin första valperiod i Europaparlamentet var hon ledamot av utskottet för politiska frågor, delegationen för förbindelsena med Centralamerika och Mexiko och utskottet för utrikes-och säkerhetsfrågor. Under samma period var hon suppleant för utskottet för externa ekonomiska förbindelser, underutskottet för mänskliga rättigheter och delegationen för förbindelserna med Förenta staterna.[1]

Under sin andra valperiod i Europaparlamentet, från 2014 till 2019, var hon ordförande för delegationen för förbindelserna med Arabiska halvön efter hon varit ledamot av den i några månader. Dessutom var hon ledamot av utskottet för utrikesfrågor och delegationsordförandekonferensen. Hon var även suppleant för utskottet för sysselsättning och sociala frågor, delegationen för förbindelserna med Folkrepubliken Kina och utskottet för industrifrågor, forskning och energi.[2]

Hon har en doktorsexamen i juridik och statsvetenskap från Université Panthéon-Assas i Paris.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Michèle Alliot-Marie, 17 april 2021.

Noter[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Politiska uppdrag
Företräddes av
Frédérique Bredin
 Ungdoms- och idrottsminister
1993 – 1995
Efterträddes av
Guy Drut
Företräddes av
Alain Richard
 Försvarsminister
2002 – 2007
Efterträddes av
Hervé Morin
Företräddes av
François Baroin
 Inrikesminister
2007 – 2009
Efterträddes av
Brice Hortefeux
Företräddes av
Rachida Dati
 Justitieminister
2009 – 2010
Efterträddes av
Michel Mercier
Företräddes av
Bernard Kouchner
 Utrikes- och Europaminister
2010 – 2011
Efterträddes av
Alain Juppé
Partipolitiska uppdrag
Företräddes av
Nicolas Sarkozy
 Ordförande för RPR
1999 – 2002
Efterträddes av
Serge Lepeltier