Miguel Miramón

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Miguel Miramón.

Miguel Gregorio de la Luz Atenógenes Miramón y Tarelo född den 29 september 1832 i staden Mexiko, död den 19 juni 1867 i Querétaro, var en mexikansk militär och politiker, landets konservative president 1859-1860 och 1860.

Miramón, som var sonson till en fransk invandrare, hade 1855 nått överstes grad och tog då framträdande del i upprorsförsök först mot presidenten Álvarez och sedan mot dennes efterträdare Comonfort. Han bidrog kraftigt 1858 att föra den klerikale general Zuloaga till makten och utnämndes av honom till brigadgeneral, valdes i januari 1859 till provisorisk president och åtog sig i februari den osäkra posten, medan det liberala motpartiet under Juárez uppsatte sin egen regering i Vera Cruz. Efter strider med växlande vapenlycka blev Miramón (22 december samma år) i grund slagen av general Ortega vid Calpulalpan och nödgades fly till Europa, där han ivrigt arbetade på en engelsk-fransk-spansk intervention i Mexiko. Han anslöt sig 1864 till kejsar Maximilian, var en tid mexikanskt sändebud i Berlin, återvände i november 1866 och blev då kejsarens främste militäre medhjälpare i striden mot juaristerna. Slagen av general Escobedo vid San Jacinto (1 februari 1867), nödgades han retirera till Queretaro, inneslöts där jämte kejsaren och blev efter stadens fall avrättad samtidigt som denne.


Commons-logo.svg
Wikimedia Commons har media relaterad till Miguel Miramón.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
José Mariano Salas
Mexikos konservative president
2 februari 1859 - 12 augusti 1860
Efterträdare:
José Ignacio Pavón
Företrädare:
José Ignacio Pavón
Mexikos konservative president
15 augusti 1860 - 24 januari 1860
Efterträdare:
Félix María Zuloaga