Mikojan-Gurevitj MiG-15

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
MiG-15 Fagot
MiG-15
MiG-15
Beskrivning
Typ Jaktflygplan
Besättning 1
I aktiv tjänst 1949-2005
Tillverkare Mikojan-Gurevitj
Data
Längd 10,11 m
Spännvidd 10,08 m
Höjd 3,70 m
Vingyta 20,6 m²
Tomvikt 3 580 kg
Max. startvikt 6 105 kg
Motor(er) 1 × Klimov VK-1
Dragkraft 26,5 kN
Prestanda
Max. hastighet 1 102 km/h
Räckvidd med max. bränsle 1 200 km
Max. flyghöjd 15 500 m
Stigförmåga 50 m/s
Dragkraft/vikt: 0,54:1
Lastförmåga
Lastförmåga 4 960 kg
Beväpning
Vapenbalkar 2
Beväpning 2 × 23 mm Nudelman-Richter NR-23 (80 skott per kanon)
1 × 37 mm Nudelman N-37 kanon (40 skott)
Bomber 2 × 100 kg

MiG-15, NATO-rapporteringsnamn Fagot, är ett mittvingat jetdrivet sovjetiskt jaktflygplan.

Historik[redigera | redigera wikitext]

MiG-15 konstruerades av Mikojan-Gurevitj som ett snabbt jaktflygplan. Flygplanet är tillverkat helt av metall med pilformade vingar som är monterade mitt på flygplanskroppen. Huvudstället och noshjulet kan fällas in. Under vingarna sitter fasta pyloner för beväpning av raketer eller bomber.

Mig-15 schema.svg

Motorn är en kopia av Rolls-Royce Nene turbojet benämnd RD-45. Baserat på de tyska erfarenheterna från andra världskriget med bl.a Messerschmitt Me-262 som visat att det behövdes kraftigare beväpning än 20 mm för att skjuta ner tunga fyrmotoriga bombplan, beväpnades MiG-15 med en 37 mm och två 23 mm kanoner. MiG-15 har många likheter med prototypen Messerschmitt Me- P.1101 som aldrig hann flyga i Tredje riket.

Första flygningen med prototypflygplanet skedde i december 1947. Första leveranserna till flygförband startade 1949 och redan 1952 fanns flygplanet i de sovjetiska satellitstaterna och Nordkorea.

Licenstillverkning av MiG-15 har skett i ett flertal länder.

Första mötet mellan en MiG-15 och ett amerikanskt jaktflygplan skedde 8 november 1950, då löjtnant Russell Brown, som flög en Lockheed P-80 Shooting Star, lyckades skjuta ner en MiG-15 i världens första kurvstrid mellan jetflygplan.

De sista MiG-15 -flygplanen, några kinesisktillverkade kopior, togs ur bruk ur Albaniens flygvapen år 2005.

Varianter[redigera | redigera wikitext]

MiG-15bis utrustades med hydrauliska roder och en VK-1-motor med större dragkraft. Trots att MiG-15 kunde flyga både högre och fortare än North American F-86 Sabre förlorade den många luftstrider på grund av sämre svängradie och högfartsinstabilitet.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Se Catalinaaffären.

Den 13 juni 1952 sköts en svensk Tp 79 ner av en MiG-15, några dagar senare besköts återigen ett svenskt flygplan, en Tp 47 Catalina, av en rote MiG-15.

Flygvapenmuseum i Linköping har en Lim-1 (MiG-15 licenstillverkad i Polen) i sina samlingar. Flygplanet är utställt tillsammans med den sista kvarvarande Tp 47 i museets nya etapp.

Användning i Finland[redigera | redigera wikitext]

Den tvåsitsiga MiG-15UTI är ett skolflygplan (NATO-kodnamn "Midget") som togs i bruk i Finland, när man kom fram till att piloterna inte kunde gå över direkt till jetjaktplan från propellerdrivna skolflygplan.

Finland införskaffade fyra tvåsitsiga MiG-15UTI-skoljetplan år 1962. Dessa anskaffades tillsammans med MiG-21-flygplanen. Flygplanet, med det finländska smeknamnet "Mukelo" var i bruk fram tills år 1977.

Den 25 januari 1954 havererade en sovjetisk MiG-15 vid Rautjärvi. Piloten hade förmodligen tappat bort sig. Detta var troligen den första gången som MiG-jetflygplan rörde sig i finländskt luftrum. En tidigare användning kan dock ha varit möjligt eftersom Sovjetunionen även flög jetflygplan från Porkkalaområdet som hyrdes av Sovjetunionen. Dessa var troligtvis MiG-15-flygplan.

Museiflygplan i Finland[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]