Mikulov

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 48°48′20.01″N 16°38′00″Ö / 48.8055583°N 16.63333°Ö / 48.8055583; 16.63333
Mikulov
Stad
Mikulov slottet och gamla staden
Mikulov slottet och gamla staden
Mikulov vlajka.jpg
Flagga
Mikulov znak.png
Stadsvapen
Land  Tjeckien
Region Sydmähren
Höjdläge 242 m m ö.h.
Koordinater 48°48′20.01″N 16°38′00″Ö / 48.8055583°N 16.63333°Ö / 48.8055583; 16.63333
Area 45,34 km²
Folkmängd 7 374 (1 jan 2012)[1]
Först nämnd i skrift 1249[2]
Borgmästare Rostislav Koštial (ODS)
Postnummer 692 01
Czech Republic location map.svg
Red pog.svg
Wikimedia Commons: Mikulov
Webbplats: www.mikulov.cz www.mikulovskoregion.cz
Mikulov, gamla staden och slottet, oktober 2011
Stadskärnan.
Slottet.

Mikulov (tyska Nikolsburg) är en stad i Sydmähren, Tjeckien, vid gränsen mot Niederösterreich i Österrike. Staden är ett populärt turistmål i Tjeckien, känd för vinodling och arkitektoniska sevärdheter. I dess omgivning ligger bland annat Naturreservatet Pálava och Lednice-Valtice arealen.

Historia[3][redigera | redigera wikitext]

År 1249 skänkte tjeckiske kungen Premysl Ottokar II Mikulov till Jindrich von Liechtenstein och efter det tillhörde Mikulov släkten Liechtenstein fram till 1572, då den sista arvingen dog.

Därefter övergick staden till Adam av Dietrichstein på order av kejsaren Maximilian II. Adams efterföljare kardinal Franz Dietrichstein (1570-1636) förändrade staden systematiskt för att passa hans höga position i samhället och kyrkan. Under den tiden byggdes flera kyrkor och ett kloster samt lät renovera slottet i enlighet med renässansens stilideal.

Under det trettioåriga kriget plundrades staden av svenska trupper (1645). Under 1700-talet eldhärjades staden ett flertal gånger vilket förändrade stadens utseende. Vid slutet av 1700-talet hade Mikulov 7440 invånare som bodde i 591 hus vilket gjorde Mikulov till den femte största staden i Mähren. Av dessa bodde cirka 3000 i det judiska kvarteret.

Tidig 1800-talet var den sista perioden av stark ekonomisk tillväxt i Mikulov. Tillväxten avtog när byggandet av järnvägen mellan Wien och Brno drogs genom Břeclav i stället för Mikulov.

Från och med år 1938 ockuperades staden av tyska styrkor och de flesta judiska invånarna deporterades till koncentrationsläger. Mikulovs gränsnära läge gjorde att den under det kommunistiska styret i Tjeckoslovakien 1948-1989 blev isolerad. Gränserna var bevakade och staden låg bortom alla viktiga trafikförbindelser. Detta hade dock positiva konsekvenser i och med att staden inte byggdes om och många historiska byggnader bevarades.

Efter att gränserna öppnades 1989 började staden förnyas och många historiska byggnader renoverades. Mikulov blev så småningom till ett omtyckt turistmål främst för tjeckiska och österrikiska resenärer.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Den lilla tjeckiska staden Mikulov ligger i södra Mähren, i distriktet Břeclav, nära gränsen till Österrike. Staden är belägen 242 m. ö. h. vid kanten av bergskammen Pálava. Sjöarna Nové mlýny ligger i närheten. Staden är centrum för den s.k. Mikulovskoregionen som omfattar 17 historiska små vinbyar.[4]

Vinodling[redigera | redigera wikitext]

Mikulovs vinområde är en av fyra vinregioner i Mähren. Klimatet är varmt och torrt och jorden är rik på kalk. De kändaste vingårdarna finns på slänten vid Pálava kullarna, i de historiska byarna Pavlov, Horní Věstonice, Dolní Věstonice och Perná. Förutom Mikulov är även staden Valtice center för vinkultur i området. I Mikulovområdet är det främst vita viner som produceras. Förutom egna vindruvssorter så som Pálava och Aurelius odlas även Welschriesling, Grüner veltliner, Pinot gris och Chardonnay, i norra delen av Pálava finns även Rheinriesling och Traminer. Valticeområdet är mer känd för Neuburg och Grüner silvaner.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Mikulovslottet[redigera | redigera wikitext]

Slottet, som i dag inhyser regionalmuseet, ligger ovanför Mikulovs gamla stad. En gång i tiden vaktades gränsen mellan Mähren och Österrike från ett slott som byggdes av kung Přemysl Otakar I. Efterföljande ägare byggde gradvis om det romanska slottet i enlighet med samtida ideal vilket resulterade i dagens barockslott. Det finns några bevarade gotiska element, bland annat tornet med Jungfru Marias och Johannes Döparens kapell från 1380, porten till den inre borggården, samt delar av slottets källare. Regionalmuseets utställningar inkluderar Dietrichsteingalleriet, en utställning om romare och germaner i Pálavaområdet, samt en utställning om vinframställning.

Judiska kvarteret och kyrkogården[redigera | redigera wikitext]

Det medeltida mikvebadet är beläget på det tidigare Lázeňskétorget. Där genomgick ortodoxa judar ett rituellt bad för att rena sig inför sabbaten och andra heliga dagar.

Synagogan är det sista överlevande exemplet på den polska modellen av tempel; fyra kupoler stöds av fyra pelare i mitten. Synagogan dateras till 1550, och fick sin nuvarande barockstil efter en brand år 1720. I dag finns där en utställning om Mährens judiska befolkning. På medeltiden var Mikulov ett viktigt center för judisk kultur och under tre århundraden, från mitten av 1500-talet till mitten av 1800-talet, var Mikulov säte för Mährens chefsrabbiner. De judiska kvarteren var belägna på slottskullens västsida, och av de från början 317 husen finns idag 90 kvar. Många av dem bär arkitektoniska element från renässansen, barocken och klassicismen. Alla intressanta judiska monument är sammanlänkade via en informationsslinga som man kan promenera runt.

Mikulov’s judiska kyrkogård är en av de största i Tjeckien. Det finns totalt cirka 4000 gravstenar, och de äldsta som går att uttyda är runt 400 år gamla. Kvaliteten på stenarna är mycket hög, och stenhuggare från hela Mähren försökte uppnå den höga graden av yrkesskicklighet som stod att finna där. På kyrkogården ligger många berömda rabbiner begravda, till exempel Menachem Mendel Krochmal, Shemuel Shmelke Horovic och Mordechai Benet.

Familjen Dietrichsteins grav[redigera | redigera wikitext]

St Annas kyrka, byggd 1623 och ritad av arkitekten Johann Bernhard Fischer von Erlach, brann ner år 1784. Endast de yttre väggarna och fasaden återstod. I mitten på 1800-talet lät familjen Dietrichstein bygga om kyrkan till en familjekrypta. Den innehåller i dagsläget 45 kistor med medlemmar ur familjen.

Kyrkor[redigera | redigera wikitext]

Johannes Döparens kyrka är berömd för sina enorma takfresker, skapade av den berömde konstnären Franz Anton Maulbertsch. Tack vare detta mästerverk anses kyrkan vara den främsta av de sena barockkyrkorna i Europa.

St Wenceslas kyrka har ett fyra våningar högt renässanstorn som lades till originalbyggnaden i gotisk stil efter en brand 1584. Nedanför tornet finns en utställning om stans framväxt och utveckling.

Kozi hradek borgruin och utsiktstorn[redigera | redigera wikitext]

En två våningar hög artillerifästning med övre galleri och skjuthål byggdes på 1400-talet på en strategisk plats ovanför staden. Idag är den öppen för allmänheten och är en trevlig rastplats med en vacker utsikt.

Svatý kopeček korsvägsstationer[redigera | redigera wikitext]

På toppen av Svatý kopeček ("Den heliga kullen") står Sankt Sebastians kyrka, ett klocktorn samt Korsvägsstationskapellet (se ovan). Tack vare sitt överflöd av skyddade och hotade vilda djur och växter har det klassats som naturreservat.

Sankt Sebastians kyrka är en känd vallfartsort. Originalkapellet från 1623 och den senare kyrkan brändes ner ett flertal gånger, men den största förödelsen skedde 1786; kyrkan stängdes under reformationen och inredningen såldes. Den öppnades åter 1863 för att fira tusenårsjubileet av missionärerna Sankt Kyrillos och Sankt Methodios anländande i Mähren. Två år senare återhelgades kyrkan på Jungfru Marias födelsedag.

Turoldgrottorna[redigera | redigera wikitext]

Turoldgrottorna finns i Turolds naturreservat norr om staden. I dem finns unika karstformationer som består av sediment som dateras till juraperioden. I modern tid har man börjat undersöka systemet, och i dagsläget har man kartlagt över 2000 meter. Grottorna är även ett av de viktigaste övervintringsställena för fladdermöss som står att finna i Tjeckien.

Friluftsliv[redigera | redigera wikitext]

Paragliding i Pálava.

Vandringsleder[redigera | redigera wikitext]

Den tjeckiska vandringsföreningen ser till att vandringslederna är väl utmärkta. Vissa leder är mer krävande på grund av höjdskillnaderna inom Pálavaområdet. I Lednice-Valtice arealen finns det dock flera enklare spår som går förbi arkitektoniska monument i den stora slottsparken.

Cykelleder[redigera | redigera wikitext]

I området finns det flera cykelleder lämpade för endagsutflykter. Man kan även nå området på cykel via de internationella cykellederna Greenways och Amber Trail. Det går att nå de flesta intressanta turistmålen i området via cykellederna, det är dock inte tillåtet att cykla i naturreservaten.

Vinleder[redigera | redigera wikitext]

I området finns fyra populära vinleder. På alla leder finns flera informationstavlor på engelska. Den 20 kilometer långa Mikulov-vinleden kan man ta sig fram på till fots, via cykel eller bil. På vägen finns flera vinbyar med unika vinkällare i barockstil. Två kortare leder omgärdar byn Pavlov och staden Valtice. Cykelleden kring Mikulov är 82 kilometer lång och korsar hela vinregionen.

Extrem idrott[redigera | redigera wikitext]

Pálava är ett känt mål för skärmflygningsentusiaster[5] Det finns även klättringsmöjligheter på klipporna men på grund av det känsliga fågellivet är klättring endast tillåten under en begränsad period på hösten och bara på vissa klippor.[6]

I närheten av Mikulov ligger Nove mlyny sjöarna som har gynnsamma förhållanden för vindsurfing och kitesurfing. De tre sjöarna har tillsammans en yta om mer än 30 kvadratkilometer och det platta landskapet ger starka vindar.[7]

Turistmål i närheten[redigera | redigera wikitext]

Byn Pavlov.

Vinbyar i regionen[redigera | redigera wikitext]

Den gamla byn Pavlov är en av de mest välkända i regionen, den nämndes först i skift år 1046. Det lokala välståndet under 1600-talet resulterade i att byn numera har många bevarade gårdar och hus i renässans- och barockstil inklusive gamla vinkällare. Vinkällarna görs tillgängliga för allmänheten vid olika evenemang såsom vinskördefesten och vinprovningar.[8]

Byn Dolní Věstonice är känd för arkeologiska fynd från sena stenåldern. Statyn Věstonická Venuše (Venus från Věstonice) som hittades i byn år 1925 är 25 000 år gammal. Här har också hittats de äldsta bevarade homo sapiens sapiens skeletten i hela världen. Även vinkällarna i Dolní Věstonice öppnas för allmänheten vid olika evenemang. Byn är också ett populärt tillhåll för sportfiskare.[9]

Bavory är en av de äldsta byarna i området med lång tradition av vinproduktion. Från Stolová hora (Bordberget) som reser sig över byn kan man njuta av en härlig utsikt över vingårdar och Pálava kullarna.[10]

Växthuset vid Ledniceslottet
Slottet i Lednice

Lednice-Valticearealen[11][redigera | redigera wikitext]

Lednice-Valticearealen är ett odlingslandskap som formades under århundraden av den aristokratiska familjen Liechtenstein. Området är nästan 200 kvadratkilometer stort. Pärlan i arealen är slottet i Lednice och dess park som byggdes i den neogotiska stilen för att härma engelsk tudorarkitektur. Andra populära sevärdheter är Valticeslottet i barockstilen, den konstgjorda ruinen Jans borg och växthuset i Lednice.

Pálava naturreservat[redigera | redigera wikitext]

Pálava (kallas även Pavlovkullarna) är en bergskam i södra Mähren som sträcker sig från byn Pavlov till den österrikiska gränsen. Kullarna är omringade av kalkstensklippor och på två av topparna står borgruiner från Medeltiden. Děvičkyborgen bjuder på vackra vyer över Nové mlýny-sjöarna och byn Pavlov. Högsta kullen Děvín reser sig 549 m ö.h. Området har varit bebott sedan forntiden vilket bekräftas av många arkeologiska fynd som gjorts på platsen. Pálava kan nås till fots från Mikulov. Vandringsleden är medelsvår och ungefär 10 kilometer lång med några branta sträckor.[11]

Pálava är en del av Dolní Morava som 1986 deklarerades som biosfärreservat av Unesco.[12]

Svensk kuriosa i Mikulovskoregionen[redigera | redigera wikitext]

Staden och flera byar i området blev plundrade av den svenska armén under det trettioåriga kriget.

Fästningen Devicky (gotisk borgruin), ockuperades under ett år innan den förstördes år 1645 av den svenska armen under invasionen i Mähren. Den svenska armen brände även ner byn Pavlov som ligger vid foten av kullen på vilken borgruinen ligger.[8]

Den svenska armén tog över staden Mikulov och slottet 1645 och tog med sig kardinal František av Dietrichsteins bibliotek tillbaka till Sverige genom att frakta böckerna i 48 trätunnor.[13]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.mikulov.cz/mesto-mikulov/zakladni-informace-o-meste/
  2. ^ http://www.mikulovskoregion.cz/cze/db/pruvodce/mesta_obce/mikulov.htm
  3. ^ Vrbkova, S. (ed.) (1998): Mikulov: Where Houses Sing. ARC Mikulov.
  4. ^ http://www.mikulovskoregion.cz/eng/db/pruvodce/mesta_obce/
  5. ^ ”Paragliding” (på Tjeckiska). palava.ochranaprirody.cz. http://www.palava.ochranaprirody.cz/wps/portal/cs/palava/o-sprave-chko/!ut/p/c5/DcrhtkIwAADgZ7kP0BkncfykrYxppij747iFaEYZuT397Xx_P8DBlyzmpi5U08tCgAvgZk4Jsze7jaHt7cTRcGAjMz5CnVIL-IDXov_9zvMhGy04hjVyLpHRkwAJKH0PFcrJCF6bLx7Tq4QmDg7rUPv86c9SfyzDzNhclfzWfBRMSFWmSadcrDOpauxVpXNXxWrfjt4QTrv21p-xZrfRNFmxfLnU8e8Tcre5cXrrQxeJFB7nZduMeXBi9Joy7EJTGIgswSzEipGxCXkHhkf28w_i9hf5/?sentByLeftNavigation=true. Läst 2011-11-02. 
  6. ^ ”Horolezectví” (på Tjeckiska). palava.ochranaprirody.cz. http://www.palava.ochranaprirody.cz/wps/portal/cs/palava/o-sprave-chko/!ut/p/c5/DcpLcoIwAADQs_QATFD5yDL8BKQGAibAJhNsDZRIpIJVT1_nbR9owNvI773gc69GLkEFGouhNHfM0DT0nXOEerx3AgsX_gohGySgEVK170kP9c32b58igFVmqHQ_TBEqvmOdxyucR4-1i-cfjWEXI3kZlzYh3EIXbHreF-GUPWmoDsnkZ2EV0178zjl6-X-Y1EqYcm7uAz-lyRbKNDcXe9OWwWJAqMSLuB3MtKNVFeVZmwrZGd11YA9yXityQp7e2HSLIskCpyTMand0A65D_fEPp1wAIA!!/?sentByLeftNavigation=true. Läst 2011-11-02. 
  7. ^ ”Water sports” (på Engelska). Mikulovsko. http://www.mikulovskoregion.cz/eng/db/pruvodce/sport/vodni_sporty.htm. Läst 2011-11-02. 
  8. ^ [a b] http://www.mikulovskoregion.cz/eng/db/pruvodce/mesta_obce/pavlov.htm
  9. ^ http://www.mikulovskoregion.cz/eng/db/pruvodce/mesta_obce/dolni_vestonice.htm
  10. ^ http://www.mikulovskoregion.cz/eng/db/pruvodce/mesta_obce/bavory.htm
  11. ^ [a b] Tourist Region Pálava & Lednice-Valtice Area, Regional Tourist Catalog, ZO CSOP ADONIS, 2011
  12. ^ http://www.dolnimorava.org/
  13. ^ http://www.mikulov.cz/tourism/monuments-and-sights/chateau/points-of-interest/