Milano

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om staden. För provinsen, se Milano (provins).
Milano
Kommun
Ovanför: Porta Nuova. Mellersta vänster: Galleria Vittorio Emanuele II. Mellersta höger: Duomo di Milano. Nedanför vänster: Parco Sempione. Nedanför höger: Stadio Giuseppe Meazza.
Ovanför: Porta Nuova. Mellersta vänster: Galleria Vittorio Emanuele II. Mellersta höger: Duomo di Milano. Nedanför vänster: Parco Sempione. Nedanför höger: Stadio Giuseppe Meazza.
Flag of Milan.svg
Flagga
CoA Città di Milano.svg
Vapen
Land  Italien
Region Lombardiet
Provins Milano (MI)
Angränsande
kommuner
Assago, Baranzate, Arese, Bresso, Buccinasco, Cesano Boscone, Cologno Monzese, Corsico, Cormano, Cusago, Novate Milanese, Opera, Pero, Peschiera Borromeo, Rho, Rozzano, San Donato Milanese, Segrate, Sesto San Giovanni, Settimo Milanese, Trezzano sul Naviglio, Vimodrone
Höjdläge 120 m ö.h.
Yta 183,77 km²
Folkmängd 1 353 882 (31december 2013)[1]
 - benämnning på invånarna milaneser
Befolkningstäthet 6 988 invånare/km²
Postnummer 20100, 20121–20162
Riktnummer 02
ISTAT-kod 015146
Skyddspatron Ambrosius
Webbplats: www.comune.milano.it

Milano är en stad belägen vid floden Olona i regionen Lombardiet i norra Italien. Milano är huvudort i provinsen Milano och huvudstad i regionen. Milano är Italiens näst största stad och är centrum för ett storstadsområde som räknas till Europas största. Här finns en av världens främsta operascener, Teatro alla Scala eller "La Scala".

Historia[redigera | redigera wikitext]

Enligt gammal tradition skall Milano ha grundlagts av kelterna omkring 600 f.Kr. Staden kallades av romarna Mediolanum och var insubrernas huvudstad, tills den 222 f.Kr. intogs av romarna. Under kejsartiden blev den Italiens andra stad och ett vetenskapernas hem, men led fruktansvärt under folkvandringarnas stormar. 452 blev den erövrad och plundrad av Attila, 490 intagen av arianen Teoderik den store och 539 ödelagd av burgunder och goter. 569 besattes den av langobarderna och införlivades jämte deras rike 774 med Karl den stores välde. Flera av dennes efterföljare lät som kungar av Italien kröna sig i Milano eller Pavia med den i Monza förvarade järnkronan. Efter Otto I:s kröning 962 hörde Milano med kungariket Italien till det tysk-romerska riket och styrdes genom kejserliga ståthållare. Under 1100-talet gjorde Milano som huvud för det lombardiska stadsförbundet och guelfernas parti ofta uppror mot kejsarna, men blev flera gånger hårt tuktat, i synnerhet av Fredrik Barbarossa 1158 och 1162, vid vilket sistnämnda tillfälle alla borgare måste lämna staden, som förstördes. Efter det lombardiska stadsförbundets seger i slaget vid Legnano 1176 blev Milano genom fördraget i Konstanz 1183 en fri stad, som dock erkände kejsaren som länsherre.

Partistriderna mellan guelfer, anförda av familjen della Torre, och ghibelliner, med familjen Visconti i spetsen, störde stadens lugn, så att den inte erhöll någon fast författning. Emellertid hade huset Visconti med kejsarnas hjälp utvidgat stadens och sin egen makt över flera av Lombardiets mest blomstrande städer, och 1395 blev Milano huvudstad i det då upprättade hertigdömet Milano under Gian Galeazzo Visconti, som köpte hertigvärdigheten av kejsar Wenzel. Då huset Visconti utslocknade på manssidan 1447 med Filippo Maria, valdes dennes måg Francesco I Sforza till hertig av Milano. 1499 erövrade Ludvig XII av Frankrike Milano, på vilket han gjorde anspråk som ättling av släkten Visconti på kvinnosidan, men han förlorade det under kriget mot den så kallade heliga ligan 1512. Frans I erövrade det på nytt 1515, men miste det åter 1521. Då familjen Sforza utslocknade 1535 med hertig Francesco II Sforza, gav kejsar Karl V hertigdömet som ledigt rikslän åt sin son Filip, varefter det var förenat med Spanien, tills det genom freden i Utrecht 1713 och freden i Rastatt 1714 lades till österrikiska monarkin. Det bildade därefter med hertigdömet Mantua det österrikiska Lombardiet. Genom freden i Wien 1735 och fördraget i Worms 1743 lades delar därav till Sardinien.

Efter det att Napoleon I 1796-97 erövrat norra Italien blev Milano 1797 huvudstad i Cisalpinska republiken, 1802 i Italienska republiken och 1805 i kungariket Italien. Vid dettas upplösning 1814 fick Sardinien sina forna andelar (8,260 km²) tillbaka och Österrike det övriga (21,585 km²) av det forna hertigdömet Milano, som förenades med det nybildade kungariket Lombardiet-Venetien. Under åren närmast före 1848 var Milano huvudsätet för den nationella agitationen mot Österrike, och 18-23 mars 1848 pågick där blodiga gatustrider, som slutade med att de österrikiska trupperna under Josef Radetzky nödgades lämna staden. Redan 6 augusti måste den dock, övergiven av piemonteserna, öppna portarna för Radetzky. Konfiskering av de emigrerades egendom, en mängd avrättningar och odrägliga skattebördor gjorde österrikarna ännu mer förhatliga; dock undertrycktes lätt det av Giuseppe Mazzini förberedda upproret 6 februari 1853. Efter slaget vid Magenta 4 juni 1859 lämnade den österrikiska besättningen staden, i vilken 8 juni Napoleon III och kung Viktor Emanuel höll sitt intåg. I fredspreliminärerna i Villafranca 12 juli avträddes Milano jämte det övriga Lombardiet till Napoleon, som omedelbart därefter lämnade det till Sardinien.

År 1919 grundade Mussolini sin fascistiska rörelse i Milano och härifrån startades Mussolinis march till Rom. Under andra världskriget bombades staden svårt av de allierade och amerikanska trupper intog staden 1945. Då hade motståndsrörelsen tagit över kontrollen av staden och avrättat Mussolini och andra fascistledare på Piazzale Loreto.

Milano på 1960-talet

Efter andra världskriget följde en ekonomisk boom från 1950-talet och framåt med stor inflyttning till Milano. Staden återuppbyggdes och fick nya landmärken som Pirellotornet. I slutet av 1960-talet och under 1970-talet startade en våg av gatuvåld, politisk terrorism och strejker.

Under 1990-talet briserade Tangentopoli, en stor politisk skandal med många lokala politiker och affärsmän inblandade. Milano drabbades också av en finanskris och ekonomin genomgick en omfattande omstrukuralisering.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Mall:ÅrligKlimat

Angränsande kommuner[redigera | redigera wikitext]

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Milano är centrum för många internationella företag och här återfinns 45 % av Lombardiets näringsliv. Här finns flera stora mediaföretag: reklam- och mediabyråer, tidningar och telekommunikationsbolag: Rai, Mediaset, Telecom Italia och Sky Italia. Italienkontor för bland annat Google och Yahoo! återfinns i staden. Milano är även ett internationellt centrum för modeindustrin med över 12 000 företag med stora modehus som Giorgio Armani, Dolce & Gabbana, Prada, Gianni Versace och Valentino. Här finns också mer traditionell verkstadsindustri som Alfa Romeo och Pirelli.

Kända företag från Milano[redigera | redigera wikitext]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Flygplatser[redigera | redigera wikitext]

Kollektivtrafik[redigera | redigera wikitext]

Arkitektur och platser[redigera | redigera wikitext]

Ett urval av kyrkor[redigera | redigera wikitext]

  • Duomo (katedralen)
  • Sant'Alessandro
  • Basilica di Sant'Ambrogio
  • Santa Maria delle Grazie
  • San Babila
  • San Bernardino alle Ossa
  • Basilica di Sant'Eustorgio
  • Basilica di San Lorenzo
  • San Marco
  • Santuario di Santa Maria dei Miracoli
  • Santa Maria del Carmine
  • Basilica di San Nazaro Maggiore
  • Santa Maria presso San Satiro
  • San Sebastiano
  • San Simpliciano
  • Santo Stefano Maggiore

Berömda monument[redigera | redigera wikitext]

Övrig arkitektur[redigera | redigera wikitext]

Milanos katedral

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Milano är ett av världens viktigaste centrum för opera, med den berömda operan La Scala.

Museer och utställningar[redigera | redigera wikitext]

  • Pinacoteca di Brera
  • Pinacoteca Ambrosiana
  • Galleria d'Arte Moderna
  • Triennale di Milano
  • Castello Sforzesco
  • Museo Egizio
  • Museo Poldi Pezzoli
  • Museo della Preistoria e Protostoria
  • Museo d’Arte Antica
  • Palazzo Reale
  • Museo Teatro alla Scala
  • Padiglione di Arte Contemporanea
  • Museo di Storia Naturale
  • Museo della Scienza e della Tecnica "Leonardo da Vinci"
  • Galleria Vinciana
  • Museo Bagatti Valsecchi
  • Museo degli Strumenti Musicali
  • Museo delle Arti Decorative
  • Museo Archeologico
  • Museo di Milano
  • Museo di Storia Contemporanea
  • Museo del Risorgimento

Teatrar[redigera | redigera wikitext]

  • Teatro alla Scala
  • Arcimboldi
  • Piccolo teatro
  • Teatro Lirico
  • Teatro Carcano
  • CRT - Teatro dell'Arte
  • Manzoni
  • Ventaglio Nazionale
  • Nuovo
  • Nuovo Piccolo Teatro
  • Piccolo Teatro di Milano
  • San Babila
  • Smeraldo
  • Ciak
  • Della 14a
  • Filodrammatici
  • Litta
  • Olmetto
  • Out Off
  • L'Elfo
  • Porta Romana
  • Franco Parenti
  • Teatro Studio
  • Verdi

Universitet[redigera | redigera wikitext]

  • Università degli Studi di Milano, UNIMI
  • Politecnico di Milano
  • Università Statale
  • Università Statale Milano-Bicocca
  • Università Cattolica del Sacro Cuore
  • Università Bocconi
  • Scuola Superiore di Direzione Aziendale - Bocconi
  • Università I.U.L.M.
  • Università C.Cattaneo L.I.U.C.
  • Università Vita-Salute San Raffaele
  • L.U.C. Beato Angelico
  • Accademia delle Belle Arti di Brera
  • Conservatorio Superiore "G. Verdi" di Milano
  • Istituto Europeo di Design
  • I.S.E.F.
  • Istituto Marangoni

Radiostation[redigera | redigera wikitext]

Radiostationen Discoradio sänder från Milano.

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Idrottsligt är staden bland annat känd för de framgångsrika fotbollslagen AC Milan och FC Inter som tillhör de mest framgångsrika lagen i Italien och Europa. Milano är den enda staden i Europa med två lag som vunnit Champions League. Milano har stått som värd för VM i fotboll 1934 och 1990 och EM 1980. I staden återfinns en av Europas största fotbollsarenor, Giuseppe Meazza med plats för 80 000 åskådare.

Milano är också hemort för ett av Italiens mest framgångsrika basketlag, Olimpia Milano

Kända personer från Milano[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ‘City’ population (i.e. that of the comune or municipality) from [1], ISTAT.