Militärteknik

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Militärteknik är läran om militära förmågor. Militärteknik definieras av Försvarshögskolan som ”den vetenskap som beskriver och förklarar hur tekniken inverkar på militär verksamhet på alla nivåer, strategisk, operativ och taktisk, samt hur den militära professionen påverkar och påverkas av tekniken. Militärtekniken har sin grund i flera olika ämnen från skilda discipliner och förenar samhällsvetenskapens förståelse av den militära professionen med naturvetenskapens fundament och ingenjörsvetenskapens påbyggnad och dynamik.[1]

Tre delar som, enligt Richard O. Hundley, behövs för revolution in military affairs (RMA)

Militärteknikens grund[redigera | redigera wikitext]

Inom militärtekniken studeras de förhållanden som ligger till grund för officerens förmåga att utöva sin profession. Det är inte bara tekniken, utan även interaktionen mellan teknik, organisation och doktrin som är intressant. T.ex. hävdar Richard O. Hundley att både tekniken, organisationen och doktrinerna måste spela tillsammans för att uppnå revolution in military affairs (RMA)[2]. RMA beskrivs som något som driver fram dramatiska förändringar i militära operationer. Detta ”något” kan t.ex. vara nya teknologier, eller nya sätt att använda befintliga teknologier på. Han tar bland annat upp införandet av kulsprutan som exempel. Kulsprutan i sig hade ingen militär nytta innan organisationen förstod effekten av den och innan man hade doktriner som beskrev hur den skulle användas.

Exempel på kvantitativa metoder som används inom militärteknik är modellering och simulering kopplat till praktiska experiment. Enbart kvantitativa metoder räcker inte för att studera interaktionen mellan officeren och tekniken, även kvalitativa metoder behövs för att kunna få med den mänskliga aspekten av officersprofessionen. I tillägg till detta behövs kunskap om juridiska och människorättsliga aspekter av militär verksamhet.

Militär nytta[redigera | redigera wikitext]

Ett mål med militärtekniken är att kunna bedöma militär nytta. Det räcker inte att en teknisk produkt är avancerad, den måste kunna tillföra något, den måste ha militär nytta.

När teknik för militära syften utvecklas måste man ta hänsyn till sociala, kulturella och juridiska aspekter i tillägg till de rent tekniska. Gör man inte det kan resultatet bli att man har en teknisk produkt som inte kan, eller får, användas. Ett exempel på detta är Bombkapsel 90 Mjölner (DWS 39) som strider mot Konventionen om klusterammunition. Resultatet av ett kostbart utvecklingsarbete blev en produkt som ligger i förråd och inte får användas.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Ämnesplan i militärteknik", Försvarshögskolan, 2007
  2. ^ Richard O. Hundley,Past Revolutions Future Transformations, National Defence Research Institute, RAND, USA, 1999