Miljökonsekvensbeskrivning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) används för att få en helhetssyn av den miljöpåverkan som en planerad verksamhet kan medföra. Det första landet där miljökonsekvensbeskrivningar användes var USA. Idag tillämpas nationella krav på miljökonsekvensbeskrivningar vid genomförande av olika projekt och för olika verksamheter i hela världen.[1]

En strategisk miljöbedömning är ett överordnat arbete för att utvärdera miljökonskvenser av en policy, en plan eller ett program och dess alternativ. Det innebär att den i sin tur kan generera ett flertal projekt för vilka miljökonsekvensbeskrivning sedan kommer att utföras.[2]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Enligt svensk lag krävs en miljökonsekvensbeskrivning för alla verksamheter som påverkar miljön. Den grundläggande regleringen finns i 6 kap Miljöbalken med kompletterande bestämmelser i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar.

En miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla:

  • Beskrivning av aktuellt projekt.
  • Miljöförutsättningar i området för eventuellt genomförande av projektet.
  • Troliga miljökonsekvenser vid genomförandet av projektet.
  • Möjlighet att minska negativa miljöeffekter.
  • Oundvikliga negativa miljöeffekter.
  • Alternativ till projektet (inklusive nollalternativ) samt alternativens effekter.
  • Analys av hur det lokala och kortsiktiga utnyttjandet av miljön förhåller sig till ambitionen att långsiktigt förbättra miljön.
  • Förekomst av irreversibla effekter.

I bedömningen ska särskilt beaktas

  1. sannolikheten, varaktigheten och frekvensen av påverkan och möjligheten att avhjälpa den,
  2. påverkans totaleffekt,
  3. påverkans gränsöverskridande art,
  4. riskerna för människors hälsa eller för miljön,
  5. påverkans storlek och fysiska omfattning,
  6. vilken betydelse och sårbarhet som det påverkade området har på grund av intensiv markanvändning, överskridna miljökvalitetsnormer, kulturarvet eller speciella särdrag i naturen, och
  7. påverkan på områden eller natur som har erkänd nationell, gemenskaps- eller internationell skyddsstatus.[3]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ MKB - introduktion till miljökonsekvensbeskrivning; Hedlund, Anders & Kjellander, Cecilia, Studentlitteratur 2006
  2. ^ Kurskompendium för Samhällsbyggnadsprocessen 2009, KTH Institutonen för mark- och vattenteknik.
  3. ^ Bilaga4 till förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar https://lagen.nu/1998:905