Millicom

Från Wikipedia
Version från den 4 oktober 2015 kl. 09.28 av LarskeBot (Diskussion | Bidrag) (undviker omdirigering, replaced: {{Företagsfakta → {{Faktamall företag med AWB)
Millicom International Cellular S.A.
TypPublikt aktiebolag
Nasdaq NordicMIC SDB
HuvudkontorLuxemburg Luxemburg, Luxemburg
NyckelpersonerAllen Sangines-Krause
Styrelseordförande
Hans-Holger Albrecht
President Vd
Antal anställda8 273 - December 2012
Historik
Grundat1990
GrundareInvestment AB Kinnevik
Millicom
Ekonomi
Omsättning $ 4,814 miljarder
Rörelseresultat $ 1,104 miljarder
Vinst efter skatt $ 504 miljoner
Tillgångar $ 8,211 miljarder
Eget kapital $ 2,336 miljarder
Övrigt
SloganThe digital lifestyle.
WebbplatsMillicom.com
FotnoterSiffror från 2012 års bokslut.[1]

Millicom International Cellular S.A. är en luxemburgsk mobiloperatör som, till skillnad från Tele2, är verksamma inom tillväxtmarknader, främst under varumärket Tigo. Millicoms aktie är noterad på Nasdaq OMX och bolaget ingår i Stenbecksfären.

Historia

Millicom startades i ett försök av Jan Stenbeck att vidga Kinneviks verksamheter. Under sina år på Morgan Stanley hade han och några kollegor köpt upp en del av ett konkursförlagt bolag som sålde skrivare och bandstationer till den amerikanska militären. Bolaget döptes till Miltope[2] och det var ur detta bolag Stenbeck bildade Millicom. Med inspiration från TV-serien Get Smart såg han potentiallen i mobiltelefoner och samtidigt experimenterades det med cellulärteknologi. Millicom fick en licens att bedriva forskning på området i North Carolina och blev därmed ett av de första företagen på marknaden. Men några egna basstationer utvecklades inte. Istället blev den tidiga affärsidén att köpa upp licenser i olika länder innan någon förstått värdet av dem. Man gick även ihop med bolaget Racal Electronic för att bilda Vodafone när den brittiska monopolet försvann i och med Margaret Thatcher.

Nuvarande Millicom skapades när Kinnevik-bolaget Comviq International slogs samman med amerikanska Millicom.

Marknader

Millicom är verksamt på i 13 länder, i Latinamerika och Afrika.[3]

Land Delägarskap
Bolivia 100 %
Colombia 50 % + 1 aktie
El Salvador 100 %
Ghana 100 %
Guatemala 55 %
Honduras 66,7 %
Kongo-Kinshasa 100%
Mauritius 50 %
Paraguay 100 %
Rwanda 87,5 %
Senegal 100 %
Tanzania 100 %
Tchad 100 %

Referenser

Externa länkar

Mall:Företagsstub-Luxemburg