Mir (ryska: Мир, ’fred’, ’värld’) var en ursprungligen sovjetisk och senare ryskrymdstation. Stationen var den första att vara permanent bemannad.
Mir byggdes upp av moduler, som var och en sköts upp mellan 19 februari1986 och 23 april1996. Mirs uppgift var att fungera som ett vetenskapligt laboratorium i yttre rymden.
1995 genomfördes den första dockningen mellan en rysk rymdstation och en amerikansk rymdfärja.
23 mars2001 brann rymdstationen upp då den avsiktligt återinträdde i jordens atmosfär efter ungefär 89 067 varv kring jorden.
Rester av den slog ner i Stilla havet öster om Nya Zeeland.
Mir eller DOS-8 var den första delen av stationen, den sköts upp med en Protonraket den 19 februari1986. Modulen har stora likheter med Saljut 6 och Saljut 7. Totalt hade modulen 6 dockningsportar, 5 i fronten och en i aktern. Från början hade modulen 2 solpaneler, i juni 1987 monterades en tredje solpanel på modulen. Solpanelen levererades till stationen i Kvant-1. I aktern fanns 2 raketmotorer som fram till att Kvant-1 dockade med stationen användes för att justera stationens omloppsbana.
Längd:
13,13 m
Diameter:
4,15 m
Beboelig volym:
90 m3
Massa:
20 400 kg
Dockningsportar:
6 st
Motorer:
2 st
Solpaneler:
3 st (2st)
Vingbredd:
20,73 m
Kvant-1
Kvant-1 sköts upp med en Proton-K-raket den 31 mars 1987. Planen var från början att modulen skulle skjutits upp och dockas med rymdstationen Saljut 7, men förseningar gjorde att man fick skjuta upp den till Mir. Modulen hyste bland annat ett antal gyroskop som användes för att stabilisera hela rymdstationen. Under åren modifierades modulen ett flertal gånger, bland annat med flera raketmotorer och under en tid var den även utrustad med tre solpaneler.
Längd:
5,3 m
Diameter:
4,35 m
Beboelig volym:
40 m3
Massa:
11 000 kg
Dockningsportar:
2 st
Motorer:
Solpaneler:
3 st
Kvant-2
Kvant-2 sköts upp med en Proton-K-raket den 26 november 1989 och dockade med stationen den 6 december samma år. Ombord fanns bland annat en luftsluss.
Längd:
12,2 m
Diameter:
4,35 m
Beboelig volym:
31,9 m3
Massa:
19 640 kg
Dockningsportar:
1 st
Solpaneler:
2 st
Vingbredd:
24 m
Kristall
Kristall sköts upp med en Proton-K-raket den 31 maj 1990 och dockade med stationen den 10 juni samma år. Modulen var ett teknik-, material-, geofysik- och astrofysiklaboratorium. Modulens huvudsyfte var att agera dockningsport för de sovjetiska rymdfärjorna av typen Buran. Det var tänkt att Sovjets andra rymdfärja Ptitjka i början av 1990-talet skulle docka med Kristall. Det sovjetiska rymdfärjeprogrammet lades dock ner i början av 1990-talet. När den amerikanska rymdfärjan Atlantis och Mir dockade för första gången 1995, dockade Atlantis direkt med Kristall som då hade flyttats från sin vanliga plats för att färjan skulle kunna komma åt den utan att kollidera med Mirs solpaneler.
Längd:
11,9 m
Diameter:
4,35 m
Beboelig volym:
60,8 m3
Massa:
19 640 kg
Dockningsportar:
3 st
Solpaneler:
2 st
Vingbredd:
36 m
Spektr
Spektr sköts upp med en Proton-K-raket den 20 maj 1995 och dockade med stationen den 1 juni samma år. Modulen förblev trycklös efter kollisionen mellan rymdstationen och Progress M-34 farkosten den 25 juni 1997.
Längd:
9,1 m
Diameter:
4,35 m
Massa:
19 640 kg
Dockningsportar:
1 st
Solpaneler:
4 st
Dockningsmodul
Modulen sköts upp med rymdfärjan Atlantis under uppdrag STS-74, den 12 november 1995 och dockades med stationen den 15 november. Under uppskjutningen och dockningen med rymdstationen var två lådor monterade på sidorna av modulen. Lådorna innehöll solpaneler som efter dockningen flyttades till andra platser på stationen.
Modulens huvudsyfte var att möjliggöra dockningar mellan rymdfärjor och stationen utan att Kristallmodulen skulle behöva flyttas inför varje dockning och solpaneler dras ihop.
Längd:
5 m
Diameter:
2,9 m
Massa:
4 090 kg
Dockningsportar:
2 st
Priroda
Priroda sköts upp med en Proton-K-raket den 23 april 1996 och dockade med stationen tre dagar senare den 26 april.
Noter: †Aldrig besökt pga fel vid uppskjutning eller vid ankomst till omloppsbana, o Aldrig besökt pga avsaknad av dockningsmekanism, i Inkorporerad i ISS