Mjölk

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Standardmjölk (3% fett)
Ett glas med mjölk.
Näringsvärde per 100 g
Energi 60 kcal / 260 kJ
Protein 3,4 g
Kolhydrater 5 g
Fett 3 g
Riboflavin (B2) 0,14 mg
Mineraler
Kalcium 120 mg
Jod 14 μg
Mjölkdroppar.

Mjölk är en vätska som produceras av däggdjurshonors mjölkkörtlar och är avsedd som näring till deras ungar i ett tidigt skede i deras liv.[1] Termen avser oftast mjölk från kor, men denna kan även benämnas komjölk för att särskilja från andra sorters mjölk[2] medan människans mjölk brukar kallas bröstmjölk.[3] Mjölk kan även avse vätska från växter och liknande som genom sin vita färg påminner om mjölk, exempelvis havremjölk, sojamjölk och kokosmjölk.[2][4]

Komjölk[redigera | redigera wikitext]

För att kon ska producera mjölk måste den föda minst en kalv varje år,[5] eftersom kon enbart ger mjölk tio månader efter varje nyfödd kalv.[6] Dräktighet hos mjölkproducerande kor åstadkoms numera oftast genom insemination, medan man för kött- och dikor fortfarande mest använder tjur.[6] Kalven ges ibland mjölkersättning, antingen direkt eller efter en viss tid, för att mjölken från kon ska kunna tas om hand tidigare. Det gäller ej råmjölken, den ges till kalven för att ge kalven ett immunförsvar innan den har ett eget försvar. Råmjölken stelnar mycket snabbare än vanlig mjölk så den får ej gå med i den vanliga mjölken när den skickas till mejeriet och pastöriseras. Råmjölken är eftertraktad vid tillverkningen av kalvdans.[6] Efter ett tag vänjs kalven av vid att dricka mjölk, och övergår till att äta vanligt foder, så som , ensilage och kraftfoder. Hos köttdjur tas mjölken inte om hand, utan kalven går vanligast kvar hos kon i ett halvår, innan kalven avvänjs för att livnära sig på gräs.[7]

Beståndsdelar[redigera | redigera wikitext]

Förutom vatten består mjölk främst av kolhydrater (i form av laktos), protein och fett. Fettet består till en tredjedel av omättade fettsyror och till två tredjedelar mättade fettsyror. Mjölk innehåller också andra viktiga näringsämnen som vitaminerna A, B1, B2, B3, B6, B12 och D samt kalcium, fosfor, jod, kalium, magnesium zink och selen.[8]

Mjölkproduktionens utveckling[redigera | redigera wikitext]

Mjölkmaskin som mjölkar en ko.

Före den industriella revolutionen[redigera | redigera wikitext]

Före den industriella revolutionen skedde mjölkproduktion begränsat och lokalt över hela landet. Endast vissa hållbara mjölkprodukter som ost och bakteriekulturer för filmjölk kunde exporteras längre sträckor. Färsk mjölk producerades på landsbygden för hushållsbehov och för egen vidareförädling, i städerna var det vanligt att det fanns kor innanför eller strax utanför stadsgränsen. Eftersom mjölken inte kunde kylas ned och pastörisering var okänt, skedde ibland salmonellautbrott orsakad av mjölk. Även tuberkulos kunde orsakas av att man drack mjölk.[9] Därför kallades mjölken även för "det vita giftet". Eftersom korna sinade på vintern, hänvisades konsumenterna till raffinerade, hållbara mjölkprodukter. I princip all mjölk användes till att kärna smör och göra ost.

Industrialiserad mjölkproduktion[redigera | redigera wikitext]

Pastörisering och kylteknik gjorde att man kunde skapa nya förutsättningar för mjölkproduktionen och att även ren oförädlad mjölk kunde säljas. Fortfarande var produktionen begränsad av transporttider och avstånd men lantbruk i närheten av större städer kunde gå över till mjölkproduktion och sälja det in till städerna. Detta gjorde att det fanns mejerier i så gott som varenda stad vid sekelskiftet 1900, ofta drevs dessa i form av jordbrukskooperativ med mjölkbönderna själva som delägare.[10][11]

Svensk mejerinäring[redigera | redigera wikitext]

I Sverige blev mjölkindustrin väldigt framgångsrik under 1900-talet på grund av de nya industriella metoderna för pastörisering och förpackning.[11] En aggressiv marknadsföring av mjölken som ett modernt alternativ till andra måltidsdrycker utfördes av framförallt mejeriernas lobbyorganisation, den svenska mjölkpropagandan. Detta lade grunden för en fortsatt stor mjölkkonsumtion i Sverige. Under 1900-talet har nya tekniska framsteg kombinerat med nya transportmöjligheteroch liknande betytt en drastisk minskning av antalet mejerier och mjölkproduktionen har därmed centraliserats.[11] Även mjölkbönderna har minskat betydligt, och i januari 2008 fanns det 6 880 av dem i Sverige.[12]

Mejerikyl med mjölkprodukter som exempelvis mjölk, smör och grädde i en affär i Skåne.

Kvantiteten mjölk som vägts in vid mejerierna i Sverige har minskat från en toppnotering på 3 923 000 ton vid slutet av 1940-talet till 2 862 000 ton år 2010. Den totala mjölkproduktionen var betydligt större än den invägda volymen under 40- och 50-talen, men skillnaden har sedan dess blivit obetydlig.[13]

Mjölk som livsmedel[redigera | redigera wikitext]

Laktosintolerans och mjölkkonsumtion[redigera | redigera wikitext]

Historiskt utvecklar människan laktosintolerans i vuxen ålder,[14] antagligen för att vänja henne av med att dia (hos naturfolk kan barnen ammas upp till fem års ålder).[15] När människan i Europa blev bofast under stenåldern och började idka boskapsskötsel gjorde bristen på näringsämnen djurmjölk till en viktig berikning av kosten.[10] Vid samma tid spreds en mutation bland människorna i Europa som möjliggjorde att de kunde spjälka laktosen, mjölksockret. I andra områden i världen är laktosintolerans mycket vanligt, och yttrar sig genom dålig mage vid ett intag av individuellt varierande mängder mjölkprodukter. Generellt har mjölk en avsevärt mindre prominent plats i kosten för vuxna i Afrika och Asien, även om det även där finns kulturer som under lång tid använt sig av mjölkprodukter, till exempel massajer.[16]

Mejeribehandling[redigera | redigera wikitext]

En varuautomat för mjölk i Italien

I västvärlden raffineras livsmedlet mjölk oftast på mejerier, en process som kan innebära separering, pastörisering, standardisering och homogenisering. Mjölk kan förädlas till filmjölk, yoghurt, smör, grädde, ost, messmör och kvarg.[8]

Innan mjölken saluförs i butik, behandlas den i olika steg för att få en produkt som är välkontrollerad och likadan året om.

  • Separering, då grädden frånskiljs genom kraftig centrifugering. Kvar blir skummjölk.
  • Standardisering, då en del av grädden åter tillsätts skummjölken för att få den önskade fetthalten i den färdiga mjölkprodukten, exempelvis standardmjölk, mellanmjölk och lättmjölk.
  • Homogenisering då mjölken under högt tryck pressas genom små munstycken så fettpartiklarna finfördelas i mindre beståndsdelar. Detta förhindrar att mjölken skiktar sig.
  • Vitaminisering, mjölktyper med lägre fetthalt berikas med främst A-vitamin och D-vitamin för att kompensera för den bortseparerade gräddens näringsinnehåll.
  • Pastörisering dödar sjukdomsframkallande och produktförstörande bakterier, virus och mikroorganismer. Mjölken hettas upp till 72-74 grader under 15 sekunder för att därefter snabbt kylas av. Om man vill framställa en mjölkprodukt med högre hållbarhet hettas mjölken upp till 140 grader under 2-4 sekunder, så kallad ultrapastörisering.[8]

Förpackning och återvinning[redigera | redigera wikitext]

En mjölkförpackning av papper sköljs ur med kallt vatten och källsorteras som pappersförpackning när mjölken är konsumerad. Eventuell skruvkork källsorteras som hårdplastförpackning. Tidigare samt i vissa länder säljs mjölk i lösvikt och pytsas upp i kärl som kunden har med sig, alternativt i pantflaskor.

Mjölkkonsumtion per invånare[redigera | redigera wikitext]

# Land Mjölkkonsumtion per invånare och år 2007 (kg)
1 Finland Finland 361
2 Sverige Sverige 356
3 Nederländerna Nederländerna 320
4 Indien Indien 316
5 Grekland Grekland 315
6 Montenegro Montenegro 306
7 Litauen Litauen 303
8 Danmark Danmark 296
9 Albanien Albanien 281
10 Rumänien Rumänien 266

Källor:[17][18]


Mjölkens dag[redigera | redigera wikitext]

Den 1 juni 2001 startade FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO (Food and Agriculture Organization), firandet av mjölkens dag (World Milk Day). Mjölkens dag infaller 1 juni varje år. Då många länder redan firade mjölken under denna dag, beslutades att göra den till officiella mjölkens dag.[19]

Hälsorisker[redigera | redigera wikitext]

I epidemiologiska studier har det visat sig att de länder där man konsumerar mycket mejerivaror också är de länder som har högst dödlighet i prostatacancer. En hypotes om sambandet är att kalciumet i mjölken kan ha negativ verkan på D-vitaminernas positiva effekter.[20][21]

Officiell statistik om mjölkproduktion[redigera | redigera wikitext]

På Jordbruksverkets webbplats publiceras månatligen statistik om mjölkproduktionen i Sverige i det Statistiska meddelandet om animalieproduktion. I Eurostats databas publiceras statistik om mjölkproduktionen i Europa under kategorin Agriculture och underkategorin Agricultural products. I FAO:s databas publiceras statistik om mjölkproduktionen i världen under kategorin Production och underkategorin Livestock Primary.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Däggdjur”. Skånes Djurpark. http://www.skanesdjurpark.se/vara_djur/daggdjur/index.shtml. Läst 28 februari 2010. 
  2. ^ [a b] ”Mjölk”. Nationalencyklopedins nätupplaga. http://ne.se/school/sve/mj%C3%B6lk?i_h_word=Komj%C3%B6lk. Läst 28 februari 2010. 
  3. ^ ”Komjölk”. Varufakta. Menyse.com. http://www.menyse.com/3.228/varufakta/komjolk. Läst 28 februari 2010. 
  4. ^ ”Gröna ersättningar för komjölk”. Green Option. http://www.greenoption.org/vegprodukter/mjolk.html. Läst 28 februari 2010. 
  5. ^ ”Så här blir det ekologisk mjölk!”. Krav Ekonomisk förening. http://www.krav.se/skola/Ekoskolan/Fakta/Sa-blir-det/Sa-har-blir-det-ekologisk-mjolk--/. Läst 28 februari 2010. 
  6. ^ [a b c] ”Nötkreatur”. Livet på gården. Lantbrukarnas riksförbund (LRF). sid. 5-6. http://www.lrf.se/Documents/best%C3%A4ll%20material/Skola/Djuren_pa_garden.pdf. Läst 28 februari 2010. 
  7. ^ Anderson, Linda. ”Kalvhälsa”. Ladugårdsförmansutbildningen. http://www.kalmartjusthusdjur.se/kalvhalsa.pdf. Läst 28 februari 2010. 
  8. ^ [a b c] ”Mjölk - grundfakta”. Mjölkfrämjandet. http://www.mjolkframjandet.se/faktabank/fakta_om_mjolkprodukter/grundfakta/mjolk. Läst 11 september 2009. 
  9. ^ Ståhl, Anna-Britta. ”Pastörisering ur Mjölkens historia”. Norrmejerier. http://www.norrmejerier.se/bib/nm.asp?Documentkey=CBE358405582E16EC1256CE900352529&DocumentCategoryKey=3C6371F076F52267C1256CF30035B708&ind=&bc=0&nofr=&nr=3&nrs=0&topTom=ko&listdocs=1. Läst 28 februari 2010. 
  10. ^ [a b] ”Historia och kuriosa om mjölk”. Mjölkfrämjandet. http://www.mjolkframjandet.se/skola_och_forskola/skolan/kalla_fakta_om_mjolk__for_elever_och_foraldrar/dokument/historia_och_kuriosa_om_mjolk. Läst 28 februari 2010. 
  11. ^ [a b c] Ståhl, Anna-Britta. ”Mejerihistoria”. Norrmejerier. http://www.norrmejerier.se/bib/nm.asp?Documentkey=20C919E2DC00D312C1256CE9003560F0&DocumentCategoryKey=3C6371F076F52267C1256CF30035B708&ind=&bc=0&nofr=1&nr=6&nrs=0&topTom=ko&listdocs=1. Läst 28 februari 2010. 
  12. ^ Gustafson, Anna (17 januari 2008). ”Svenska mjölkbönder bygger igen - 1 000 bönder väntas till årets Mjölkföretagardagar”. Svensk Mjölk. http://www.svenskmjolk.se/press/Pressmeddelanden/2008/Svenska-mjolkbonder-bygger-igen---1-000-bonder-vantas-till-arets-Mjolkforetagardagar/. Läst 28 februari 2010. 
  13. ^ Jordbruksverket (2011). Jordbruket i siffror åren 1866-2007. ISBN 91-88264-36-X. http://www.jordbruksverket.se/omjordbruksverket/statistik/jordbruketisiffror.4.5586fdf512e8fc79a8480001553.html 
  14. ^ Mjölkens historia äldre än man trott”. Lantbrukets affärstidning. 19 augusti 2008. http://www.atl.nu/Article.jsp?article=48451&a=Mj%C3%B6lkens. Läst 28 februari 2010. 
  15. ^ . . . or just go with the flow?. The Times, 5 maj 2005.
  16. ^ Reimers, Jenny (12 november 2007). ”Människan, en vattenapa” (på svenska). Medicallink.se. http://www.medicallink.se/news/showNews.cfm?newsID=3167. Läst 28 februari 2010. 
  17. ^ ”Countries by milk consumption per capita”. http://chartsbin.com/view/1491. 
  18. ^ ”Countries by consumptions per capita”. http://faostat.fao.org/site/610/DesktopDefault.aspx?PageID=610. 
  19. ^ ”June 1, 2009: 9th WORLD MILK DAY”. Food and Agriculture Organization. http://www.fao.org/es/ESC/en/15/162/181/events_537.html. Läst 28 juni 2010. 
  20. ^ svd.se - Mjölk möjlig orsak till prostatacancer, 2011-12-18
  21. ^ cancer.gov - A Conversation with...Dr. Walter Willett, 2007-02-27

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]