Mjölkstockning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Mjölkstockning kan inträffa när som helst under amningstiden men är vanligare under de första månaderna. Om en del av mjölkgångarna inte kan tömmas ordentligt, (exempelvis för att barnet har fel tag, att åtsittande kläder trycker mot bröstet eller en infektion och svullnad trycker mot mjölkgångarna) finns risk att gången täpps till och mjölk ansamlas under tryck bakom hindret.

Mjölkkörtlarnas lagringsförmåga räcker då inte till och körtlarna tänjs ut, vilket också hämmar mjölkproduktionen. Man kan känna en eller flera hårda klumpar i bröstet, som ibland blir lite rödflammigt och ömt. Det kan vara fråga om en enstaka tilltäppt mjölkgång eller flera, så att hela bröstet känns hårt.

Tänkbara orsaker till mjölkstockning[redigera | redigera wikitext]

Felaktig amningsställning. Barnet har fel tag om bröstvårtan. Tryck mot bröstet, till exempel åtsittande behå, fingret på bröstet för att hålla barnets näsa fri, mamman har legat "knöligt" på natten, sovit på mage. För långa uppehåll mellan amningarna kan leda till att bröstet blir så spänt att barnet får svårt att gapa över vårtan och vårtgård. Täta amningar förebygger risken för mjölkstockning. Mjölkstockning förekommer sällan i kulturer där man inte begränsar amningen. Barnet orkar inte tömma bröstet ordentligt, överdriven användning av amningsnapp. Såriga bröstvårtor. Bakterieinfektion. Mamman har blivit nedkyld, varit utsatt för drag. Störd utdrivningsreflex - leder till ofullständig tömning, stress, oro. (Stresshormonet adrenalin blockerar utdrivningsreflexen)

Symtom[redigera | redigera wikitext]

Man blir öm och röd på ett område på bröstet och kan få influensaliknande muskelvärk, eventuellt få frossa och känna sig riktigt "ruggig". Hög feber över 39 grader är inte ovanligt. Om man får bröstbesvär och hög feber är det sällan frågan om infektion utan det är kroppens försvarssystem som aktiveras - det pressas ut mjölk i vävnaderna och kroppen reagerar för mjölken ska inte finnas där! Det är inte farligt att ha feber i några dagar bara man känner att mjölkstockningen blir bättre.

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Värmelampa, värmedyna eller en varm dusch på bröstet före amning kan göra att mjölken rinner lättare Det är viktigt att bröstet töms ordentligt. Börja med att amma det stockade bröstet, eftersom barnet suger effektivare i början. Amma helst oftare än vanligt. Tillämpa fri amning. Lägg barnet med hakan mot stockningen så töms bröstet bättre. Det är bra att massera lätt på platsen för stockningen och i dess närhet vid tömning av bröstet. Handen skall föras i raka rörelser i riktning mot bröstvårtan. Man skall aldrig klämma eller trycka! Använd gärna matolja, massageolja eller speciell bröstolja. Var lätt på handen och gör mjuka rörelser under några minuter. Vila mellan amningarna. Kålbladskompresser har en blodstimulerande och antiinflammatorisk verkan och ger bra lindring vid mjölkstockning[källa behövs]. De kan också få fart på mjölkflödet och därmed häva stockningen. Använd de köttiga inre bladen på kålhuvudet. Skölj dem mycket noggrant och förvara i kylskåp. Före användandet skär man bort mittstjälken, krossar bladen, lägg de kalla kålbladen över det stockad området på bröstet. Byt blad varannan timme tills mjölkstockningen och smärtan lagt sig. Observera att vid långvarig behandling med kålblad kan det leda till något minskad mjölkproduktion.

Om du trots ovanstående åtgärder inte blir bättre på ett dygn, eller om du känner dig orolig och behöver hjälp så ring till din BB-avdelning för råd och vid behov även få komma tillbaks för hjälp. Ibland kan det vara nödvändigt med antibiotikabehandling. Dröj inte för länge innan du söker hjälp.