Tofssatängfågel

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Mockabröstad paradisfågel)
Tofssatängfågel
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljSatängfåglar
Cnemophilidae
SläkteCnemophilus
ArtTofssatängfågel
C. macgregorii
Vetenskapligt namn
§ Cnemophilus macgregorii
AuktorDe Vis, 1890
Synonymer
Mockabröstad paradisfågel

Tofssatängfågel[2] (Cnemophilus macgregorii) är en fågel i familjen satängfåglar inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Tofssatängfågeln är en rätt stor och knubbig fågel med fyrkantigt huvud. Hanen har blått öga, svart undersida och en otydlig tofs på pannan. Ovansidan är lysande gul i sydöstra delen av utbredningsområdet och bjärt scharlakansröd i resten. Honan är olivgrön med orangebrunt på vingar på stjärt. Hanen är omisskännlig, medan honan liknar hona svart satängfågel. Den är dock större och utmärks genom sina ljusgrå ögon. Från hanen hörs raspiga morrande ljud och hörbara vingslag.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Tofssatängfågel delas in i två underarter:[3]

  • C. m. sanguineus – förekommer i höglänta områden på centrala och östra Nya Guinea
  • C. m. macgregorii – förekommer i bergstrakter på sydöstra Nya Guinea

Sedan 2016 urskiljer Birdlife International och naturvårdsunionen IUCN sanguineus som den egna arten "röd satängfågel".

Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Satängfåglar behandlades traditionellt som en del av familjen paradisfåglar. Genetiska studier har dock visat att de är avlägset släkt och utgör en helt egen utvecklingslinje. Det är oklart exakt vilka deras närmaste släktingar är, där studierna gett olika resultat, antingen basalt i Corvoidea,[4][5], som systergrupp till vårtkråkor och hihier[6][7] eller basalt i Passerida[8] nära en grupp som bland annat består av sydhakar och kråktrastar.[9]

Status[redigera | redigera wikitext]

IUCN hotkategoriserar underarterna (eller arterna) var för sig, båda som livskraftiga.[1][10]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2016 Cnemophilus macgregorii Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ Cracraft, J. & Feinstein, J. (2000). What is not a bird of paradise? Molecular and morphological evidence places Macgregoria in the Meliphagidae and the Cnemophilinae near the base of the corvoid tree. Proceedings of the Royal Society B: Biological Sciences 267(1440): 233–241.
  5. ^ Jønsson, K.A., Fabre, P.H., Ricklefs, R.E. & Fjeldså, J. (2011). Major global radiation of corvoid birds originated in the proto-Papuan archipelago. Proceedings of the National Academy of Sciences 108(6): 2328–2333.
  6. ^ Barker, F.K., Cibois, A., Schikler, P., Feinstein, J. & Cracraft, J. (2004). Phylogeny and diversification of the largest avian radiation. Proceedings of the National Academy of Sciences 101(30): 11040–11045.
  7. ^ Driskell, A., Christidis, L., Gill, B.J., Boles, W.E., Barker, F.K. & Longmore, N.W. (2007). A new endemic family of New Zealand passerine birds: adding heat to a biodiversity hotspot. Australian Journal of Zoology 55(2): 73–78.
  8. ^ Irestedt, M., Fuchs, J., Jønsson, K.A., Ohlson, J.I., Pasquet, E. & Ericson, P.G. (2008). The systematic affinity of the enigmatic Lamprolia victoriae (Aves: Passeriformes)--an example of avian dispersal between New Guinea and Fiji over Miocene intermittent land bridges? Molecular Phylogenetics and Evolution 48(3): 1218–1222.
  9. ^ Aggerbeck, M., Fjeldså, J., Christidis, L., Fabre, P.H. & Jønsson, K.A. (2014). Resolving deep lineage divergences in core corvoid passerine birds supports a proto-Papuan island origin. Molecular Phylogenetics and Evolution 70: 272–285.
  10. ^ Birdlife International 2016 Cnemophilus sanguineus Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 10 december 2016.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]