Modeord i svenska språket

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Modeord i svenska språket har kommit och gått genom alla tider. Svenskan är ständigt i förändring och har påverkats av en mängd olika språk bland annat latin, tyska, franska och engelska. Detta har lett till att vissa ord används mer under vissa perioder, inte bara kläder och prylar är ”ute” eller ”inne”, detta gäller även de ord vi använder.

Runsvenska (800-1225)[redigera | redigera wikitext]

Det tidigaste skriftspråket vi känner till i Sverige är runsvenskan, innan dess kan vi bara gissa hur man pratade här. Det var mest inhemska nordiska ord men på grund av handel med Sydeuropa kom ändå nya ord hit. Med kristendomens framfart kom även latinska och grekiska ord hit.

Klassisk fornsvenska (1225-1375)[redigera | redigera wikitext]

Ord som hade med kyrkan att göra gav stort intryck och kom hit till Sverige till exempel altæri (altare), bref (brev), kapæ (kappa) från latinet och kirkiæ (kyrka) från grekiskan. Många nya ord kom också från tyskan eftersom många tyska hantverkare bosatte sig i Sverige och snabbt fick mycket makt. Ord från tyskan är till exempel krona (ursprungligen från latinet), hof (hov), stadh (stad).

Yngre fornsvenska (1375-1526)[redigera | redigera wikitext]

Kyrkans inverkan på språket är fortsatt stark och de flesta texter från den här tiden är översättningar av bibliska texter. Många ord blev utkonkurrerade av de lånord som blivit synonymer till de äldre nordiska. Riddarväsendet påverkade också språket en del, ord som bliva, måste, gå, stå är påverkade av riddarväsendet.

Äldre nysvenska (1526-1732)[redigera | redigera wikitext]

Under den här tiden talade man mycket dialekt. Ord som blev föråldrade och allt ovanligare är till exempel draga (resa och bege sig), dragi åf (dött) och härtills (hittills). Tyskan påverkar fortfarande språket, ord som fönster (lågtyska, från latin), husgeråd, klocka, stövlar, språk och rim börjar användas.

Yngre nysvenska (1700 och 1800 tal)[redigera | redigera wikitext]

Man vill att svenskan ska vara svensk men man påverkas ändå mycket av franskan. Den hade mest inflytande inom områdena byggnads och heminredningstermer, tyger och kläder, mat och dryck och konst och teater. Exempel på ord är alkov (1705), berså (1771), entreprenör (1709), kalsonger (1771), parasoll (ca 1750), dessert (1740-talet), kuliss (1779). Man försökte förfina folkliga ord. Buk blev till exempel mage och byxsäck blev ficka, särk blev lintyg och så vidare. Vissa ord ansågs även föråldrade såsom, artig (vacker), beskiedelig (förståndig).

Nusvenska (1900-talet)[redigera | redigera wikitext]

På 1900-talet blev talet mer och mer ett riksspråk och dialekter försvann mer och mer. Det lånades också friskt från engelskan bl.a. på grund av den tekniska utvecklingen. Ord som astronaut (1960- talet), jepp (1958), radio (1920-talet) dök upp i svenskan. Även ord som jeans och trenchcoat är lånord från engelska såsom medicinska ord som penicillin, stress och vitamin. Under de senare delarna av den här perioden uppstår ord allt oftare ur media, som till exempel fantasybok (1985). wannabe (1994), webbsida (1995) och mailbomba (1996).

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Bergman, Gösta, Korfattad svensk språkhistoria, Prisma Stockholm, Stockholm 1968.
  • Althoff, Johan, Ordförrådet, Alfabeta, Uppsala, 2003.
  • Pettersson, Gertrud, Svenska språket under sjuhundra år, Lund 2005

Se även[redigera | redigera wikitext]