Modulär aritmetik
Modulär aritmetik är ett område inom aritmetiken. Två tal a och b sägs vara kongruenta modulo n om de har samma rest vid division med n. En annan, ekvivalent definition, är att n delar differensen mellan a och b.
Detta betecknas
. Man kan också skriva
.
har samma rest vid division med n 
Innehåll |
Exempel [redigera]
eftersom 9 och 5 båda ger resten 1 vid division med 4.
eftersom 10 och 0 ger samma rest (0) vid division med 2.
Generaliseringar [redigera]
Om man låter
beteckna delmängden
av Z, så kan ovanstående definition formuleras
. Den avgörande egenskapen hos
är att den är ett ideal. Man låter ofta
betyda
där
är ett ideal i en ring
, eller allmännare Y är en delmodul av en modul X. Mängden av ekvivalensklasser till denna relation betecknas
, och kallas en kvotring (respektive kvotmodul, kvotgrupp, kvotrum och så vidare).
Moduloräkning [redigera]
Moduloräkning (även kallat kongruensräkning) är ett område inom elementär algebra. Relationen kongruens modulo används bland annat för datoraritmetik och inom kryptering.
Två tal a och b är kongruenta modulo n om de ger samma rest vid division med n (a,b och n är heltal, n är större eller lika med 2).
Detta betecknas
. Man kan också skriva
.
Om a och b inte är kongruenta modulo n, säger vi att talen är inkongruenta.
Vilket betecknas 
Exempel [redigera]
, Resten kan i båda fallen bli 4 vid division med 5
, Resten kan i båda fallen bli 3 vid division med 7
, Resten blir olika vid division med 6
De fyra räknesätten [redigera]
Vid moduloräkning fungerar addition, subtraktion och multiplikation som vanligt. Division fungerar bara i vissa fall, därför bör man undvika det, istället kan man förkorta enligt angiven moduloklass och sedan multiplicera för att ta sig runt problemet.
Bevis [redigera]
- Låt n vara ett positivt heltal. Antag att heltalen
samt
uppfyller
och 
- Per definition vet vi att
och 
- Det betyder att det finns heltal x och y sådana att
- och
- Nu följer
- Alltså gäller
, vilket betyder att
- Vidare,
- Och därmed

- Det vill säga
Beviset bekräftar addition och därmed subtraktion. Samt multiplikation vid moduloräkning.
Exempel [redigera]
Addition [redigera]

Om vi ersätter talen ovan med andra tal som är kongruenta med de första så får vi samma svar



Subtraktion [redigera]

Om vi ersätter talen ovan med andra tal som är kongruenta med de första så får vi samma svar



Multiplikation [redigera]

Om vi ersätter talen ovan med andra tal som är kongruenta med de första så får vi samma svar



Division [redigera]
Som tidigare nämnts, så fungerar division bara i vissa fall, därför bör man undvika det. Istället kan man förkorta enligt angiven moduloklass och sedan multiplicera för att ta sig runt problemet.
Se även [redigera]
Referenser [redigera]
Böcker [redigera]
A. Asratian, A. Björn, B. O. Turesson (2007). Diskret Matematik. Linköping: Matematiska institutionen, Linköpings Universitet
Webbkällor [redigera]
- Peterholgersson.se/ (hämtad 2008-05-12)


, Resten kan i båda fallen bli 4 vid division med 5
, Resten kan i båda fallen bli 3 vid division med 7
, Resten blir olika vid division med 6
samt
uppfyller
och 
och 





, vilket betyder att






