Mohamed Omar

Denna artikel handlar om den svenske poeten. För talibanledaren med samma namn, se Mohammed Omar.

Mohamed Omar som talare på Qudsdagen i Stockholm den 20 september 2009.

Mohamed Omar, född 7 juni 1976 i Uppsala, är en svensk kulturskribent, islamist, essäist, poet och tidigare chefredaktör för tidskriften Minaret.

Liv och författargärning

Omar föddes som Jonas Mohamed Omar. Hans mor, Margareta Omar, är svenska, född i Brunflo, och han växte upp med en styvfader från Kenya. Den biologiska fadern bor, enligt Mohamed Omar själv, i Teheran. Som sextonårig konverterade han till islam och tog senare bort Jonas som förnamn. Han gav ut sin första diktsamling redan 1995 på Baran förlag, men den egentliga debuten skedde hösten 2005 med diktsamlingen Tregångare på Ruin förlag, som belönades av Samfundet De Nio, nominerades till Borås Tidnings debutantpris och hedrades med Uppsala kommuns kulturstipendium. 2006 utkom diktsamlingen i en pocketupplaga efter en för lyrik ovanlig säljframgång.

Omar har medverkat som krönikör, essäist och recensent i Axess, Dagens Nyheter, EXPO, Folket i Bild Kulturfront, Judisk Krönika, Kyrkans tidning, Nationell Idag, Ordfront magasin, Sydsvenska Dagbladet och Upsala Nya Tidning. Han framträdde tidigare i radio i program som Tankar för dagen och Obs! i Sveriges Radio P1 samt varje i Radio Uppland. Omar är även kännare av Ivan Aguélis liv och konst och har medverkat i en antologi utgiven av Prins Eugens Waldemarsudde.

Omar var 2006-2008 chefredaktör för tidskriften Minaret. Minarets ansvarige utgivare, Abdalhaqq Kielan, meddelade 2009 att Omars "extrema åsikter" inte längre är representativa för tidskriften.

Islam och politik

Omar har tidigare undertecknat det internationella Ammanbudskapet, som syftar till att motverka extrema tolkningar av religionen genom tolerans och enhet. Därför väckte det stor uppmärksamhet då Omar i en artikel i Expressen den 9 januari 2009 skrev han att han, till följd av konflikten på Gazaremsan 2008-2009, nu istället kallade sig "radikal muslim" och förklarade sig vara anhängare till de islamistiska rörelserna Hamas och Hizbollah samt den islamiska republiken Iran. I samma artikel beskrev han Ruhollah Khomeini, ledare för den islamiska revolutionen i Iran och senare landets statsöverhuvud, som en "förebild för de islamiska motståndsrörelserna".

Omar var fram till 2009 medlem i Svenska PEN-klubben, då han lämnade den under åberopande av att den är "en liberalimperialistisk, pro-sionistisk och anti-islamisk organisation".

Omar uttryckte i nyhetsprogrammet Aktuellt den 28 januari 2009 sin syn på Israel och islamismen i Sverige, och sade där att det "stora hotet" i samhället "idag är sionisterna". Han pekade även ut riksdagsledamoten Fredrick Federley som en del av en svensk sionistisk elit som gett pengar till "den israeliska mordmaskinen", en elit som Omar menar borde kartläggas istället för radikala islamister i Rosengård. Senare, i en intervju i det nationaldemokratiska organet Nationell Idag pekar Omar ut Amnesty som en sionistisk organisation, och Expos Magnus Sandelin kallas en "sionistisk springpojke".

På sin blogg återgav Omar ett samtal han haft med den romersk-katolske teologen Alf Härdelin. Här sade Omar att "[vi] muslimer skulle nog kunna tänka oss en kriminalisering av homosexuella handlingar", och i en senare intervju i Aftonbladet i april 2009 betecknade han homosexualitet som en "sjukdom". "Botemedlet" mot detta, liksom mot feminism, skulle, enligt Omar, vara islam.

Som en följd av sina nya offentliga åsiktspositioneringar har Omar även satts i samband med radikalkonservativa strömningar. Själv definierar han sig emellertid inte som högerradikal, utan föredrar epitetet "traditionalist".

I radioprogrammet Kaliber den 1 november 2009 sändes en intervju med Omar, i vilken han förklarade att man planerar att bilda ett antisionistiskt politiskt parti. I Omars antisionistiska nätverk ingår en grupp från extremhögern, ett antal radikala muslimer men även judiska Lasse Wilhelmson med bakgrund i 68-vänstern.

Konspirationsteorier och förintelseförnekelse

Omar anser att det svenska kulturetablissemanget "finns [...] till för att indoktrinera folk, det är deras uppgift i staten." och tycker att det svenska samhället "är helt genomsocialiserat och numera även sionistiserat. Det är en socialsionism som styr det här landet." Han anser vidare att Svenska kyrkan består av "korrumperade tjänstemän" som enligt honom är "Jesu fiender, de hade korsfäst Honom. Egentligen tjänar de Satan".

Enligt Omar ligger en judisk konspiration bakom den liberala ideologin och massinvandringen i syfte till att splittra Sverige, förstöra den etniska identiteten och sko sig.

Under sin tid i medieetablissemanget upplevde Omar att han fick hålla tillbaka med sina åsikter om "judefrågan" på grund av "judarna som kontrollerar medierna [ Bonnier ]" "Jag har alltid gått i moskén och rört mig bland muslimer, haft muslimska vänner och rådgivare osv. ”Vi förstår, Mohamed, du kan inte göra mer än så här. [...] vi vet att du inte kan skriva vad du vill.” De förstod".

Han är personligen övertygad om att en sionistisk konspiration orkestrerad av Mossad ligger bakom 11 september-attackerna och bombdåden i London 2005.

Mohamed Omar anser att den rådande bilden av förintelsen är en produkt av en avsiktlig judisk konspiration i syfte att förvränga fakta. I sin recension av Andreas Malms bok "Hatet mot muslimer" yttrar han följande på sin blogg: "Jag vet inte hur många judar som gick under i Tredje riket, men ett vet jag säkert, det var inte 6 miljoner. Ty 6 är nämligen en symbolisk siffra inom judendomen!". I samma artikel hänvisar Omar till en tidigare intervju med historierevisionisten Lasse Wilhelmson som uttalar följande: ”Allting med Förintelsen är heligt. Det får inte ifrågasättas. Siffran 6 miljoner är helig. Redan på 20-talet pratade sionister på Wall Street om 6 miljoner judar som skulle dö. Siffran kommer därifrån”.

Han hävdar själv att sionister ligger bakom siffran 6 miljoner och hänvisar till att den siffran var både känd samt användes av judar på andra sidan av Atlanten långt innan både andra världskriget och nazisternas maktövertagande i Tyskland under 1930-talet. Omar skriver följande om saken: "Siffran förekom, precis som Lasse (Wilhelmson) säger, långt tidigare, och det går inte att förneka. I den judiska tidskriften The American Hebrew från den 31 oktober 1919 (s. 582 f.) skriver Martin H. Glynn, [irländsk-amerikansk katolik och] tidigare guvernör i delstaten New York, "The Crucifixion of Jews Must Stop!", om 6 miljoner judar som hotas av utrotning i Öst- och Centraleuropa!".

De självmordsbombningar som förekommit mot religiösa platser i Irak är enligt Omar väldigt o-islamiska och kan vara "operationer orkestrerade av CIA och Mossad" eftersom han har svårt att se hur en muslim skulle kunna agera på det sättet.

2008 gav Mohamed Omar ut samtalsboken Vem är du? tillsammans med den kristne vännen, prästen och teologie doktorn Mikael Mogren. Efter att boken kommit ut har dock Omar radikaliserats så att förhållandet mellan de tidigare goda vännerna allvarligt försämrats. Mikael Mogren har kraftigt tagit avstånd från antisemitism.

Bibliografi

• Orientalisk sejd, Baran förlag (1995)
• Tregångare, Ruin förlag (2005)
• Bilder av en far (antologibidrag), Starfalk förlag (2006)
• Ivan Aguéli (antologibidrag), Atlantis (2006)
• Faraos förbannelse, Ruin förlag (2007)
• Insidor - dikt och ande i vår egen tid (antologibidrag), Cordia (2007)
• Etnicitet - Perspektiv på samhället (antologibidrag), Gleerups förlag (2007)
• Parakletos, Ruin förlag (2008)
• Vem är du? En muslim och en kristen samtalar (tillsammans med Mikael Mogren), Cordia (2008)
• Gottsundabor, Uppsala Publishing House (2008)
• Kyrka och kultur (antologibidrag), Verbum (2009)
• Hamza och den underjordiska staden, H:ströms (2009)
• Islamisten Agueli(2010)

Externa länkar

• Wikiquote har citat av eller om Mohamed Omar

  Citat
• Mohamed Omars hemsida
• Mohamed Omars blogg