Mona Masri

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Mona Masri, folkbokförd Mona El Masri, född 16 januari 1985, är en svensk journalist och radioprogramledare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Mona Masri är uppvuxen i Malmö, där hon fortfarande är bosatt. Hon skrev under perioden 2011–2012 krönikor i Sydsvenskan och har även varit medlem av redaktionen för radioprogrammet Tankesmedjan i P3 tillsammans med Liv Strömquist, Nanna Johansson, Sara Hansson, Jonatan Unge och Simon Svensson.

Mona Masri har tidigare också varit programledare för radioprogrammen Hallå P3 och Din gata 100,6, som på Radiogalan 2007 utsågs till årets nyskapande programsatsning med följande motivering: "Med ung och kaxig Malmöattityd passar Din gata perfekt på FM-bandet i Sveriges yngsta och mest internationella storstad."

År 2011 blev Mona Masri uppmärksammad efter ett inslag i satirprogrammet Tankesmedjan i P3, där hon hade kallat Danmark för ett "pissland".[1] Trots den stora uppmärksamheten fortsatte Tankesmedjan att göra inslag med nedlåtande kommentarer om Danmark, bland annat genom att spela upp inspelningar från turneringen "Eu's sämsta land", en turnering som Danmark vann efter att kanalens lyssnare röstat fram landet till EU:s sämsta land. I ett särskilt programavsnitt åkte Tankesmedjan-redaktionen till Danmark för att informera danskarna om vinsten.[2][3]

Hon är gift med regissören och författaren Martin Jern.

Kluvet land[redigera | redigera wikitext]

I maj 2012 sände Sveriges Radios P1 dokumentärserien Kluvet land. Avsnittet Ingen är vän med en fattig gjordes av Masri; programmet väckte reaktioner och skapade debatt. Det handlade om en kvinna som hankade sig fram på olika arbeten men drömde om att bli programledare. I en tidningschatt[4] berättade hon att hon ägde en bostadsrätt, vilket förtigits i dokumentären. Det framkom även att hon hade en förmögenhet på runt en halv miljon samt att socialtjänsten i Malmö beviljat henne försörjningsstöd enligt reglerna om rådrum med stöd under tiden hon ordnade ett billigare boende.[5] Hon valde dock att behålla den attraktiva bostadsrätten.[5][6]

Sveriges Radio menade att programmet handlade om att vara ung och timanställd och att man ej ansett boendeformen vara av vikt men medgav att man gjort en felbedömning.[7][8] Därpå uppdagades att kvinnan varit timvikarie på samma arbetsplats som Masri och att de gjort tre radioprogram ihop; dokumentären uppgav felaktigt att de träffats på lokal.[7] Cecilia Bodström på P1 berättade senare att utelämnandet av uppgifterna hade godkänts av ledningen.

Svenska Dagbladet och Expressen kritiserade programmet[9][5] men Dagens Nyheter försvarade det.[10] Kritiken beskrevs av författaren Kristian Lundberg som "inskränkthet som gränsar till ondska"[11].

I oktober 2012 fälldes programmet i Granskningsnämnden då det ansågs strida mot kravet på saklighet. I inlagan till nämnden uppgav Sveriges Radio att man utelämnat uppgiften om bostadsrätten på grund av den linje man velat driva.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://ekstrabladet.dk/nationen/article1576248.ece
  2. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3718&artikel=4355549
  3. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3718&artikel=4531261
  4. ^ http://www.aftonbladet.se/debatt/article14764616.ab
  5. ^ [a b c] http://www.expressen.se/ledare/sakine-madon/fattigdomen-offer-for-fejkjournalistik/
  6. ^ http://nyheter24.se/blogg/eric-rosen/2012/05/08/foraktet-mot-frida/
  7. ^ [a b] http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4091&artikel=5093189
  8. ^ Pleijel, Mattias. ”P1 Medierna: Utelämnade fakta om fattiga frida”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2795&artikel=5107255. Läst 16 maj 2012. 
  9. ^ http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/god-politik-kommer-inte-ur-daliga-exempel_7194599.svd
  10. ^ http://www.dn.se/kultur-noje/kronikor/malin-ullgren-varje-forsok-att-tala-om-fattigdom-tas-emot-som-en-potentiell-logn
  11. ^ http://www.sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/granne-med-ondskan