Mona Masri

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Mona Masri, Mona El Masri, född 1985, är en svensk journalist. Hon är gift med Martin Jern.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Mona Masri är uppvuxen i Malmö. Hon skrev under 2011-12 krönikor i Sydsvenskan och har även varit medlem av redaktionen för Tankesmedjan i P3 tillsammans med Liv Strömqvist, Nanna Johansson, Sara Hansson, Jonathan Unge och Simon Svensson. Hon har tidigare varit programledare för Hallå P3 och för Din gata 100,6 som på Radiogalan 2007 utsågs till Årets nyskapande programsatsning med motiveringen: Med ung och kaxig Malmöattityd passar Din gata perfekt på FM-bandet i Sveriges yngsta och mest internationella storstad.

2011 blev Masri uppmärksammad efter ett inslag i satirprogrammet Tankesmedjan i P3 där hon kallat Danmark för ett "pissland".[1] Trots uppmärksamheten fortsatte Tankesmedjan att göra inslag med nedlåtande kommentarer om Danmark, bland annat genom att spela upp inspelningar från turneringen "Eu's sämsta land", en turnering som Danmark vann efter att P3s lyssnare röstat fram landet till EU:s sämsta land. I ett program åkte Tankesmedjan-redaktionen till Danmark för att upplysa danskarna om vinsten.[2][3]

Kluvet land[redigera | redigera wikitext]

I maj 2012 sände Sveriges Radios P1 dokumentärserien Kluvet land. Andra avsnittet Kluvet Land - Ingen är vän med en fattig gjordes av Mona Masri, och väckte starka reaktioner samt skapade debatt om vem som får kallas fattig. Många berördes av berättelsen om Frida Martinsson, som hankar sig fram på ströjobb och drömmer om att bli barnprogramledare, medan andra provocerades av historien. I en chatt med Aftonbladets läsare [4] berättade Frida att hon bor i en bostadsrätt, vilket provocerade många eftersom detta utelämnats i dokumentären. Det avslöjades även att bostadsrätten låg i centrala Malmö och att Martinsson hade en nettoförmögenhet på cirka en halv miljon, liksom även att Socialtjänsten i Malmö tidigare beviljat Martinsson försörjningstöd under fyra månader trots bostadsrätten med tillämpning av reglerna om rådrum, där hon gavs möjlighet till försörjning under tiden hon sålde bostadsrätten och ordnade ett billigare boende.[5] Martinsson hade dock valt att behålla bostadsrätten.[5][6]

Från Sveriges Radios sida anförde man att programmet handlade om att vara ung och timanställd och att man därför inte ansett att Fridas boendeform var viktig, men medgav att man gjort en felbedömning och att informationen om bostadsrätten borde varit med.[7][8] Det framkom även att Frida ett par år tidigare varit timvikarie på samma arbetsplats som Masri och att de gjort minst tre radioprogram ihop. I programmet sades istället felaktigt att Masri och Frida Martinsson hade träffat på varandra på krogen.[7]. Sveriges Radios Cecilia Bodström berättade senare att frågan om att utelämna uppgifterna om att Frida Martinsson hade bostadsrätt och förmögenhet, liksom att hon tidigare arbetat på Sveriges Radio, hade diskuterats och godkänts av ledningen för P1.

Svenska Dagbladets Sanna Rayman kritiserade programmet [9], vilket även Expressens Sakine Madon gjorde [5], medan Dagens Nyheters Malin Ullgren försvarade det.[10] Även Dagens Nyheters Maria Schottenius skrev en uppskattande recension där hon berömde både "Ingen är vän med en fattig" och det tredje avsnittet i serien, "Gå till jobbet och dö" av Måns Mosesson. Om de kritiken mot programmet skrev författaren Kristian Lundberg att det handlade om "inskränkhet som gränsar till ondska".[11].

I oktober 2012 fälldes SR och Mona Masri i Granskningsnämnden för programmet "Kluvet land – Ingen är vän med en fattig" med följande motivering: "Nämnden konstaterar dock att för sammanhanget väsentlig information om Fridas faktiska levnadsvillkor utelämnades i programmet, särskilt att hon ägde en bostadsrätt. Mot bakgrund av att Fridas ekonomiska förutsättningar var centrala för programmets framställning anser nämnden att utelämnandet av informationen om att Frida ägde en bostadsrätt medför att programmet blev så vilseledande att det strider mot kravet på saklighet."

I inlagan till Granskningsnämnden hävdade Sveriges Radio att man utelämnat uppgiften om bostadsrätten eftersom det inte var i överensstämmelse med den linje man velat driva.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://ekstrabladet.dk/nationen/article1576248.ece
  2. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3718&artikel=4355549
  3. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3718&artikel=4531261
  4. ^ http://www.aftonbladet.se/debatt/article14764616.ab
  5. ^ [a b c] http://www.expressen.se/ledare/sakine-madon/fattigdomen-offer-for-fejkjournalistik/
  6. ^ http://nyheter24.se/blogg/eric-rosen/2012/05/08/foraktet-mot-frida/
  7. ^ [a b] http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4091&artikel=5093189
  8. ^ Pleijel, Mattias. ”P1 Medierna: Utelämnade fakta om fattiga frida”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2795&artikel=5107255. Läst 16 maj 2012. 
  9. ^ http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/god-politik-kommer-inte-ur-daliga-exempel_7194599.svd
  10. ^ http://www.dn.se/kultur-noje/kronikor/malin-ullgren-varje-forsok-att-tala-om-fattigdom-tas-emot-som-en-potentiell-logn
  11. ^ http://www.sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/granne-med-ondskan