Azorstormsvala
| Azorstormsvala Status i världen: Sårbar[1] | |
.jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Stormfåglar Procellariiformes |
| Familj | Nordstormsvalor Hydrobatidae |
| Släkte | Hydrobates |
| Art | Azorstormsvala H. monteiroi |
| Vetenskapligt namn | |
| § Hydrobates monteiroi | |
| Auktor | Bolton et al., 2008 |
| Synonymer | |
| |
Azorstormsvala[2] (Hydrobates monteiroi) är en nyligen beskriven fågelart i familjen nordstormsvalor inom ordningen stormfåglar som enbart häckar i ögruppen Azorerna.[3]
Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]
Fågeln häckar på sommaren på Azorerna på tre småöar (Praia, Baixo och Baleia) utanför Graciosa samt ytterligare två skär utanför Flores.[1] Dess pelagiska utbredningsområde vintertid är okänt men isotopanalyser av dess fjädrar visar att den troligen håller sig i närområdet.
Azorstormsvalan beskrevs först 2008 efter att man fann att två populationer av oceanlöpare (O. castro) på Azorerna inte bara hade olika häckningstid, utan också skilde sig åt genetiskt, morfologiskt och i ruggning.[4][5] Idag urskiljer de flesta taxonomiska auktoriteter monteiroi som egen art, sedan 2022 även BirdLife Sverige.[2]
Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]
Tidigare placerades arten i släktet Oceanodroma. DNA-studier visar dock att stormsvalan (Hydrobates pelagicus) är inbäddad i det släktet.[6][7][8] Numera inkluderas därför arterna Oceanodroma i Hydrobates, som har prioritet.[1][9][3]
Utseende[redigera | redigera wikitext]
Azorstormsvalan är näranog identisk med oceanlöparen och det råder fortfarande kunskapsbrist hur dessa två arter skiljer sig åt morfologiskt. Liksom oceanlöparen är den en typiskt tecknad stormsvala med brunsvart kropp och vit övergump. Jämfört med andra stormsvalor är den relativt kraftig, bredvingad och kompakt med fyrkantig stjärt, ljusare täckarfält på vingarna och fötter som inte sticker utanför stjärten när den flyger. Klykstjärtad stormsvala som också kan förekomma i området har en smalare vit övergump (längre än bred). Azorstormsvala har något mer kontrastrika täckarfält än oceanlöparen.[1]
Ekologi[redigera | redigera wikitext]
Häckning[redigera | redigera wikitext]
Liksom hos alla stormfåglar läggs endast ett ägg som ruvas av båda föräldrarna. Det läggs mellan slutet av april och början av juli. De tidigare ungarna kläcks i juni och de senaste ungarna är flygga i oktober.[10] Ungfåglarna återvänder till kolonierna först när de är två år gamla.[11]
Föda[redigera | redigera wikitext]
Azorstormsvalans föda är okänd, men isotopanalyser av dess fjädrar visar att den troligen skiljer sig från oceanlöparen.[10] De födosöker vanligen vid ytan, men kan också göra grunda dyk (i snitt 85 centimeter).[12]
Status[redigera | redigera wikitext]
IUCN kategoriserar arten som sårbar.[1] Världspopulationen tros bestå av endast 350-1500 individer.[1] Beståndet betraktas som stabilt och den kan eventuellt ha ökat på sistone på grund av förbättrade häckningsresultat sedan artificiella bolådor installerats.
Namn[redigera | redigera wikitext]
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Luis Monteiro (1962-1999), portugisisk ornitolog och ekotoxikolog.[13] På svenska kallades arten tidigare monteirostormsvala men tilldelades ett nytt namn i samband med att BirdLife Sveriges taxonomikommitté urskilde den som egen art.[2]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f] Birdlife International 2013 Hydrobates monteiroi Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2015.
- ^ [a b c] Erling, J., Lagerqvist, M., Asplund, G., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2022). ”Förändringar i Tk:s lista”. Vår fågelvärld (1). https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2022/02/Rapport12-2022.pdf. Läst 14 februari 2022.
- ^ [a b] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2022. IOC World Bird List (v11.2). doi : 10.14344/IOC.ML.12.1.
- ^ Monteiro, L.R. & Furness, R.W. (1998). "Speciation through temporal segregation of Band-rumped Storm Petrel (Oceanodroma castro) populations in Azores?" Phil. Trans. R. Soc. Lond. B 353: 845–953.
- ^ M. Bolton, A.L. Smith, E. Gomez-Diaz, V.L. Friesen, R. Medeiros, J. Bried, J.L. Roscales & R.W. Furness (2008) "Monteiro's Storm Petrel Oceanodroma monteiroi: a new species from the Azores" Ibis 150 (4): 717–727
- ^ Penhallurick, J. och Wink, M. 2004. Analysis of the taxonomy and nomenclature of the Procellariiformes based on complete nucleotide sequences of the mitochondrial DNA genome. Emu 104: 125–147.
- ^ Robertson, B.C., Stephenson, B.M. och Goldstein, S.J. 2011. When rediscovery is not enough: Taxonomic uncertainty hinders conservation of a critically endangered bird. Mol. Phylogen. Evol. 61: 941–952.
- ^ Wallace, S. J., Morris-Pocock, J.A., González-Solís, J., Quillfeldt, P. och Friesen, V.L. 2017. A phylogenetic test of sympatric speciation in the Hydrobatinae (Aves: Procellariiformes). Mol. Phylogen. Evol. 107: 39–47.
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
- ^ [a b] M. Bolton, A.L. Smith, E. Gomez-Diaz, V.L. Friesen, R. Medeiros, J. Bried, J.L. Roscales & R.W. Furness (2008) "Monteiro's Storm Petrel Oceanodroma monteiroi: a new species from the Azores" Ibis 150 (4): 717–727 doi:10.1111/j.1474-919X.2008.00854.x
- ^ Bried, J., & Bolton M. 2005. An initial estimate of age at first return and breeding in Madeiran Storm Petrels Oceanodroma castro. Atlantic Seabirds 7: 71-74.
- ^ Bried, Joël (2005) Diving ability of the Madeiran Storm Petrel. Waterbirds 28(2): 162–166. DOI:10.1675/1524-4695(2005)028[0162:DAOTMS]2.0.CO;2 HTML abstract
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör azorstormsvala.
Wikispecies har information om azorstormsvala.
|