Montserrat (berg)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Montserratmassivet i fågelperspektiv
Montserrat sett från Sant Jeroni 1 236 m ö.h. I bilden syns även Mirador del Moro som var toppstationen för kabinbanan aeri de Sant Jeroni, efter att kabinbana lades ned byggdes huset om till väderobservations och telekommunikationsstation.

Montserrat är ett 1 236 m högt berg och naturskyddsområde beläget 50 km nordväst om Barcelona i Katalonien, Spanien. Montserrat betyder ung. "det sågtandade berget" på katalanska. Det alluderar på bergets många raviner. Berget hyser även benediktiner klostret Santa Maria de Montserrat. Berget är så pass högt att man kan se Mallorca därifrån vid klart väder.

Berget[redigera | redigera wikitext]

Montserrat bildades genom sedimentation under eocenepoken för 50 miljoner år sedan. Det utgörs av konglomerat inneslutet i kalksten. Bergets unika topografi är ett resultat av miljontals år av yttre påverkan där vind och regn genom erosion har format landskapet, som till stora delar utgörs av monoliter omgivna av djupa raviner.

Det omgivande landskapet består till stor del av kuperad terräng med bergstoppar som når omkring 700 till 800 meter över havet, av denna anledning upplevs Montserrat som både större och högre än vad det är. Dess relativa höjd uppgår till som minst 706 meter och som mest drygt 1 100 meter. Bergsmassivet är omkring 10 km långt, 5 km brett med en omkrets på 25 km och upptar en yta om 45 kvadratkilometer.

Naturskyddsområdet[redigera | redigera wikitext]

För att garantera dess bevarande utnämndes hela bergsmassivet till naturskyddsområde Parc Natural de la Muntanya de Montserrat 1987. Den huvudsakliga vegetationen är typisk för medelhavet och utgörs främst av ek och olvon. På grund av bergets natur med olika klimatzoner är artrikedomen ganska stor och varierad, allt från ek, idegran och tall till gurkört och solros. Totalt finns det på Montserrat 1250 olika arter representerade.

Även faunan är mycket varierad med vildsvin, ekorre, salamander, huggorm, fladdermus, stenmård, stenbock, genett, tornfalk, hökörn etc. Tidigare har Montserrat även hyst varg, rådjur, hjort, samt ett flertal rovfågelarter. Efter en större brand 1986 och det faktum att parken blivit allt populärare som rekreationsområde bland barcelonabor och turister (2,5 miljoner besökare 2005) har ett flertal större däggdjur försvunnit.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Upp till klostret Santa Maria de Montserrat (720 meter över havet) kan man ta sig antingen med bil, buss, kuggstångsbana (Cremallera de Montserrat) eller kabinbana (Aeri de Montserrat). Det finns även två bergbanor som utgår ifrån klostret, den ena (Funicular de Sant Joan) tar besökarna upp till drygt 1 000 meters höjd varifrån man via en stig kan nå Sant Jeroni som är den högsta punkten på Montserrat (1 236 meter över havet). Den andra är (Funicular de Santa Cova) som tar besökarna ner till grottan Santa Cova.

Mellan 1929 och 1983 fanns ytterligare en kabinbana, aeri de Sant Jeroni,[1] belägen drygt 2,5 km norr om klostret Santa Maria de Montserrat. Den transporterade passagerare mellan klostret Santa Cecília de Montserrat och Mirador del Moro (en restaurang och utkiksplats). Den var, fram till den stängdes på grund av olönsamhet, Europas brantaste kabinbana med en genomsnittlig lutning på 52 grader och en maximal lutning på 64 grader.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Jordi Oliver i Pausas (2003): "Montserrat: guia itinerària", s. 95. Books.google.com. Läst 31 januari 2014. (katalanska)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]