Mora

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Mora (olika betydelser).
Koordinater: 61°0′17″N 14°32′21″Ö / 61.00472°N 14.53917°Ö / 61.00472; 14.53917
Mora
Tätort
Centralort
Mora kyrka, sedd från sydväst vid Mora gågata. I förgrunden syns statyn föreställande Sankt Mikael och draken.
Mora kyrka, sedd från sydväst vid Mora gågata. I förgrunden syns statyn föreställande Sankt Mikael och draken.
Land  Sverige
Landskap Dalarna
Län Dalarnas län
Kommun Mora kommun
Församling Mora församling
Koordinater 61°0′17″N 14°32′21″Ö / 61.00472°N 14.53917°Ö / 61.00472; 14.53917
Area 1 235,57 hektar
Folkmängd 10 896 (2010)[1]
Befolkningstäthet 8,82 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod 6648
Moras läge i Dalarnas län
Red pog.svg
Moras läge i Dalarnas län

Mora, [`muːra] är en tätort och centralort i Mora kommun, Dalarnas län.

I Mora finns organisationen för Vasaloppet och är också dess målplats. Konstnären Anders Zorn är född i Mora och hans bostad Zorngården är en stor turistattraktion, likaså Zornmuseet som ligger intill.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Moras historia

(Obs avhandlar Mora kommuns historia!)

Namnet Mora kommer från det gamla ordet "mor", som betyder ungefär "tätare skog på fuktig mark". I Mora-trakten har det bott folk sedan förhistorisk tid. Mora socken uppkom antagligen under 1200-talet.

Runt Mora kyrka fanns ursprungligen ingen by alls, som kyrkby räknades oftast Lisselby eller Mora-Noret, på andra sidan Dalälven. De ända gårdarna i Mora kyrkas när het var prästgården, kaplagården och klockarprästgården. Här var även platsen för Mora marknad, efter gammalt vida känd som marknadsplats, dels en Johannesmarknad till midsommar, senare flyttad till 3-4 dagar i början av Juli men indragen 1865, dels en kreatursmarknad under tre dagar i början av oktober. 1830-talet anlades ett gästgiveri här, senare Mora hotell, och 1838 fick Morastand en ångbåtsbrygga. Under slutet av 1800-talet tillkom en rad industrier, flera sågverk, mekaniskt snickeri och gjuteri, en åkdonsfabrik (grundad i Öna på 1870-talet men senare flyttad hit), Anders Matsson (som startade i Kråkberg 1876 i liten skala), Anders Wikstrand som producerade tjärugnar med mera. En Metodistkyrka invigdes 1896 och en Missionskyrka samma år.[2]

1893 blev Morastrand municipalsamhälle, 1908 köping. På 1910-talet omfattade Morastrand 176 gårdar, av vilka 20 låg i Lisselby. Mora-Noret var då ännu inte en del av Mora.[3]

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Dagens tätort omfattar ett flertal byar i det som var Mora socken.

Efter kommunreformen 1862 ingick bebyggelsen i Mora landskommun. I landskommunen inrättades 8 oktober 1893 Morastrands municipalsamhälle för de central delarna av bebyggelsen. Detta med närområde utbröts 1908 ur landskommunen och bildade Morastrands köping. Denna köpingskommun införlivade 1959 hela socknen/landskommunen och namnändrades då till Mora köping, vilken 1971 uppgick i Mora kommun med Mora som centralort.[4]

I kyrkligt hänseende har Mora alltid hört till Mora församling.[5]

Orten ingick till 1779 i Mora, Vänjan och Särna tingslag, därefter till 1843 i Mora, Sollerö, Venjan och Särna tingslag, därefter till 1948 i Mora tingslag och sedan till 1971 i Mora och Orsa tingslag. Sedan 1971 ingår Mora i Mora tingsrätts domsaga.[6]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Kyrkogatan i Mora, 1947.


Befolkningsutvecklingen i Mora 1900–2010[7][8]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
1 670
1960
  
6 032
1965
  
6 930
1970
  
7 891
1975
  
8 772
1980
  
10 107
1990
  
10 875 1 160
1995
  
11 224 1 216
2000
  
10 797 1 219
2005
  
10 940 1 235
2010
  
10 896 1 236
Anm.: Sammanvuxen med Öna 1965, sammanvuxen med Kråkberg 1970
 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.



Geografi[redigera | redigera wikitext]

Mora ligger på ett näs mellan sjöarna Siljan och Orsasjön. Vid denna plats flyter Orsälven, från Orsasjön, och Österdalälven ihop och har sitt gemensamma utlopp i Siljan.

Tätorten Mora består av det gamla stationssamhället (senare köpingen) Mora Strand som växte upp kring kyrkan under 1800-talet, samt ett antal byar som genom historien växt ihop med Mora Strand, nämligen Noret, Lisselby, Morkarlby, Utmeland, Hemus, Selja, Långlet, Öna, Kråkberg, Östnor.

Österdalälven har präglat den natur som Mora är byggt på, främst genom de avlagringar den lämnat efter sig vid utloppet mot Siljan, där ett deltalandskap[9] bildats och förändrats genom århundradena. Stora delar av området kring tätorten präglas av gamla älvfåror i olika stadier, och man kan räkna till fem olika utlopp, varav den senaste kom till år 1659 då älven bröt sig en ny fåra söder om Sandängarna. Dämningar och reglering av vattenflödet har minskat risken för dramatiska älverosioner, men årliga muddringar i Österdalälven är den enda garantin för att inte fler olyckor ska inträffa i framtiden.

Mora ligger på den västliga randen av Siljansringen som är resultatet av en meteorit som slog ner i området för cirka 350 miljoner år sedan (under den geologiska perioden devon). Förutom sjöarna och vattendragen runt om Mora domineras naturen av berg och dalar täckta av barrskog.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

E45, Riksväg 26 och Riksväg 70 går genom Mora.

Det finns en järnvägsstation från vilken tåg mot Borlänge och Stockholm utgår. Det finns även en hållplats vid kajen närmare centrum, Mora Strand, där Tåg i Bergslagen stannar. Sommartid avgår även Inlandsbanans tåg från Mora till Gällivare via Sveg och Östersund. 6 kilometer väster om tätorten Mora ligger Mora-Siljan flygplats med reguljärflyg till Arlanda och Ängelholm.

Moras tätortstrafik består av fem linjer som utgår från Mora busstation. Det är Dalatrafik som trafikerar samtliga linjer.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Moras ekonomi har under lång tid baserats till stor del på turism och hantverk. I början av 1800-talet växte flera industrier upp i den på den tiden fattiga byn Östnor norr om Mora. Bönder började med tillverkning av olika hantverk som Moraklockor och Moraknivar. Senare har Mora Armatur och FM Mattsson (företagen gick 2003 ihop till Ostnor AB) i Östnor fått en allt större betydelse och numera är det Sveriges största center för tillverkning av vattenkranar.

I byn Nusnäs sydost om Mora tillverkas de berömda dalahästarna och i Våmhus norr om Mora finns en lång tradition av hårarbeten.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Mora kyrka sedd från Zorngården.



Sport[redigera | redigera wikitext]

Ishockey[redigera | redigera wikitext]

Mora IK, bildat 1935, är Dalarnas äldsta ishockeyförening. Under säsongerna 2004/2005 - 2007/2008 spelade Mora IK i Elitserien (nuvarande SHL), men spelar sedan säsongen 2008/2009 i den näst högsta serien, Allsvenskan. Lagets hemmaarena heter FM Mattsson Arena. Första helgen varje år arrangeras juniorturneringen FM Mattsson Cup, som är en av de största i Europa.

Skidåkning[redigera | redigera wikitext]

Vasaloppets målgång sker i Mora

Den första söndagen i mars varje år anordnas skidtävlingen Vasaloppet med start i Sälen och målgång i Mora. IFK Mora skidklubb är en av landets största idrottsföreningar med massor av medaljer i meritlistan. En av föreningens mest berömda medlemmar är Nils "Mora-Nisse" Karlsson, som vunnit Vasaloppet nio gånger.

Under Vasaloppsveckan (veckan innan Vasaloppet) arrangeras även flertalet andra skidtävlingar såsom Öppet spår och Tjejvasan. Sammantaget lockar arrangemangen upp emot 100 000 besökare till Mora.

Innebandy[redigera | redigera wikitext]

Innebandylaget KAIS Mora AIF ligger i topp i Sverige med SM för ungdomslagen, samt damlag i Elitserien. Till säsongen 2014/2015 spelar även herrlaget i högsta serien SSL.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Under sommarmånaderna anordnas även tävlingar i kyrkbåtsrodd på Siljan.

Idrottsutbildningar[redigera | redigera wikitext]

Vid Sankt Mikaelsgymnasiet finns fem olika idrottsutbildningar:

Kända personer från Mora[redigera | redigera wikitext]

Anders Zorn som staty, gjord av Christian Eriksson

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Med Dalälven från källorna till havet, del I, bok 5, s. 79-81.
  3. ^ Med Dalälven från källorna till havet, del I, bok 5, s. 79-81.
  4. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  5. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mora tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån. Avser både Mora Strand och Mora Noret, enbart Mora Strand hade 989 invånare.
  8. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  9. ^ Ragnar Lannerbro: Ther nu ähr Elf war förra Landh (Mora 1953)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]