Mora
- För den historiska köpingskommunen, se Mora köping. För andra betydelser, se Mora (olika betydelser).
| Mora | |
| Tätort Centralort |
|
 Mora kyrka, sedd från sydväst vid Mora gågata. I förgrunden syns statyn föreställande Sankt Mikael och draken.
|
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Dalarna |
| Län | Dalarnas län |
| Kommun | Mora kommun |
| Församling | Mora församling |
| Koordinater | |
| Area | 1 235,57 hektar |
| Folkmängd | 10 896 (2010-12-31)[1] |
| Befolkningstäthet | 8,82 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Tätortskod | 6648 |
  Moras läge i Dalarnas län
|
|
Mora, [`muːra] är en tätort och centralort i Mora kommun, Dalarnas län.
Namnet Mora kommer från det gamla ordet "mor", som betyder ungefär "tätare skog på fuktig mark". I Mora-trakten har det bott folk sedan förhistorisk tid. Det finns fynd ifrån vendeltiden och vikingatiden. Orten är känd för sin hantverksskicklighet och det går igen i tillverkning av Morakniven. Rikskänt är även dalahästen (eller Morahäst som den lokalt kallas), Vasaloppet och Moraklocka. Ostnor är fabriken där de världskända vattenkranarna tillverkas och dessa är de mest köpta kranarna i Sverige. Med ca. 85% av marknaden i landet och i norra Europa är det dessa som dominerar. Fabrikens varumärken är FM Mattsson och Mora Armatur. Tomteland ligger på Gesundaberget i Mora och är känt internationellt. Konstnären Anders Zorn är född i Mora och hans gamla bostad Zorngården är en stor turistattraktion, likaså Zornmuseet som ligger intill. Denna anläggning utsågs av New York Times att vara, tillsammans med Vasaloppet, ett av de 45 bästa resmålen i världen år 2012.
Innehåll |
[redigera] Historia
Mora har en lång och händelserik historia som spelat stor roll för båda Dalarnas och Sveriges utveckling. Det finns spår av mänsklig aktivitet vid Siljanstrakten redan från 4000 f. Kr. Mora socken uppkom antagligen under 1200-talet.
1908 bildades Morastrands köping som 1959 uppgick i Mora köping som 1971 uppgick i Mora kommun.
[redigera] Geografi
Mora ligger på ett näs mellan sjöarna Siljan och Orsasjön. Vid denna plats flyter Orsälven, från Orsasjön, och Österdalälven ihop och har sitt gemensamma utlopp i Siljan.
Tätorten Mora består av det gamla stationssamhället (senare köpingen) Mora Strand som växte upp kring kyrkan under 1800-talet, samt ett antal byar som genom historien växt ihop med Mora Strand, nämligen Noret, Lisselby, Morkarlby, Utmeland, Hemus, Selja, Långlet, Öna, Kråkberg, Östnor, Vinäs och Färnäs.
Österdalälven har präglat den natur som Mora är byggt på, främst genom de avlagringar den lämnat efter sig vid utloppet mot Siljan, där ett deltalandskap[2] bildats och förändrats genom århundradena. Stora delar av området kring tätorten präglas av gamla älvfåror i olika stadier, och man kan räkna till fem olika utlopp, varav den senaste kom till år 1659 då älven bröt sig en ny fåra söder om Sandängarna. Dämningar och reglering av vattenflödet har minskat risken för dramatiska älverosioner, men årliga muddringar i Österdalälven är den enda garantin för att inte fler olyckor ska inträffa i framtiden.
Mora ligger på den västliga randen av Siljansringen som är resultatet av en meteorit som slog ner i området för cirka 350 miljoner år sedan (under den geologiska perioden devon). Förutom sjöarna och vattendragen runt om Mora domineras naturen av berg och dalar täckta av barrskog.
[redigera] Utbildning
Grundskolor:
- Morkarlby skola åk F-6
- Morkarlbyhöjden åk 7-9
- Noretskolan åk F-9
- Bjäkenbackens skola åk F-6
- Utmelandsskolan åk F-6
- Färnäs skola åk F-6
- Selja-Långlets skola åk F-6
- Nusnäs skola åk F-6
- Sollerö skola åk F-6
- Venjans skola åk F-6
- Vika skola åk F-6
- Våmhus skola åk F-6
Gymnasieskolor:
- St. Mikaelsskolan, som har 13 program och idrottsgymnasium med intag inom skidåkning, skidorientering, ishockey, konståkning, innebandy och fotboll.
Folkhögskolor:
- Mora folkhögskola "Skeriol"
[redigera] Sevärdheter
- Zorngården (Anders Zorns hem) och det närliggande Zornmuseet.
- Vasaloppsmålet och Vasaloppets hus.
- Anders Zorns staty över Gustav Vasa vid Vasaloppsmålet.
- Mora Kyrka (med anor från 1200-talet).
- Utmelandsmonumentet med källaren där Gustav Vasa anses ha gömt sig undan danskarna.
- Zorns gammelgård och Zorns textilkammare.
- Tomteland
- Dalahäst-tillverkningen i Nusnäs.
- Mora Of Sweden och Frosts Knivfabrik (knivtillverkning).
- Ostnor och Mora Armatur (vattenkranstillverkning).
(Se även Mora kommun för sevärdheter utanför tätorten.)
[redigera] Kommunikationer
[redigera] Väg
E45, Riksväg 26 och Riksväg 70 går genom Mora.
[redigera] Järnväg
Det finns en järnvägsstation från vilken tåg mot Borlänge och Stockholm utgår. Det finns även en hållplats vid kajen närmare centrum, Mora Strand, där Tåg i Bergslagen stannar. Sommartid avgår även Inlandsbanans tåg från Mora till Gällivare via Sveg och Östersund.
[redigera] Flygplats
6 kilometer väster om tätorten Mora ligger Mora-Siljan flygplats med reguljärflyg till Arlanda och Ängelholm.
[redigera] Buss
Moras tätortstrafik består av fem linjer som utgår från Mora busstation. Det är Dalatrafik som trafikerar samtliga linjer.
- 501 Busstationen – Lasarettet – Busstationen (går minst varje halvtimme, mellan 06:45-10:00 och 14:30-18:30 går den varje kvart)
- 502 Busstationen – Selja – Långlet - Busstationen (går en gång timmen)
- 503 Busstationen – Kråkberg – Busstationen - Busstationen (går en gång timmen)
- 505 Busstationen – Hånåkni – Busstationen (går två gånger i timmen)
- 506 Busstationen – Klockarhagen – Busstationen (går två gånger i timmen)
[redigera] Ekonomi
Moras ekonomi har under lång tid baserats till stor del på turism och hantverk. I början av 1800-talet växte flera industrier upp i den på den tiden fattiga byn Östnor norr om Mora. Bönder började med tillverkning av olika hantverk som Moraklockor och Moraknivar. Senare har tillverkning av vattenarmatur i Östnor fått en allt större betydelse och numera är det Sveriges största center för tillverkning av vattenkranar. I byn Nusnäs sydost om Mora tillverkas de berömda dalahästarna och i Våmhus norr om Mora finns en lång tradition av hårarbeten.
[redigera] Sport
[redigera] Ishockey
Mora IK, bildat 1935, är Dalarnas äldsta ishockeyförening. Under säsongerna 2004/2005 - 2007/2008 spelade Mora IK i Elitserien, men spelar sedan säsongen 2008/2009 i den näst högsta serien, Allsvenskan. Lagets hemmaarena heter FM Mattsson Arena. Första helgen varje år arrangeras juniorturneringen FM Mattsson Cup, som är en av de största i Europa.
[redigera] Skidåkning
Den första söndagen i mars varje år anordnas skidtävlingen Vasaloppet med start i Sälen och målgång i Mora. IFK Mora skidklubb är en av landets största idrottsföreningar med massor av medaljer i meritlistan. En av föreningens mest berömda medlemmar är Nils "Mora-Nisse" Karlsson, som vunnit Vasaloppet nio gånger.
Under Vasaloppsveckan (veckan innan Vasaloppet) arrangeras även flertalet andra skidtävlingar såsom Öppet spår och Tjejvasan. Sammantaget lockar arrangemangen upp emot 100 000 besökare till Mora.
[redigera] Övriga sporter
Innebandylaget KAIS Mora AIF ligger i topp i Sverige med SM för ungdomslagen, samt damlag i Elitserien. Till säsongen 2010/2011 spelar även herrlaget i Elitserien.
Under sommarmånaderna anordnas även tävlingar i kyrkbåtsrodd på Siljan.
[redigera] Idrottsutbildningar
Vid Sankt Mikaelsgymnasiet finns fem olika idrottsutbildningar:
- Ishockey
- Skidåkning och skidorientering (Riksidrottsgymnasium)
- Innebandy
- Konståkning
- Fotboll
[redigera] Kända personer från Mora
- Joacim Cans, sångare i heavy metal-bandet Hammerfall.
- Nils "Mora-Nisse" Karlsson, skidlöpare och mångfaldig Vasaloppssegrare.
- Jon Olsson, professionell freestyle-skidåkare.
- Anders Zorn, världskänd målare och skulptör.
[redigera] Vänorter
- Gausdal - Norge
- Juuka - Finland
- Vörå - Finland
- Vejen, Malt Herred - Danmark
- Kadrina - Estland
- Oberammergau - Tyskland
- Val di Fiemme - Italien
- Mora - USA (Minnesota)
[redigera] Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Mora 1960–2010[3] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 6 032 | |||
| 1965 | 6 930 | |||
| 1970 | 7 891 | |||
| 1975 | 8 772 | |||
| 1980 | 10 107 | |||
| 1990 | 10 875 | 1 160 | ||
| 1995 | 11 224 | 1 216 | ||
| 2000 | 10 797 | 1 219 | ||
| 2005 | 10 940 | 1 235 | ||
| 2010 | 10 896 | 1 236 | ||
| Anm.: Sammanvuxen med Öna 1965, sammanvuxen med Kråkberg 1970 | ||||
[redigera] Se även
[redigera] Noter
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/ProductTables____13001.aspx. Läst 16 juni 2011.
- ^ Ragnar Lannerbro: Ther nu ähr Elf war förra Landh (Mora 1953)
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Mora.
|
||||||||||||||||
|
|||||
|
|||||||||||
