Attentatet mot Norrskensflamman
| Attentatet mot Norrskensflamman | |
Brandruinen efter attentatet mot tidningen Norrskensflamman 1940.
|
|
| Läge | Luleå, Sverige |
|---|---|
| Datum | 3 mars 1940 |
| Mål | Norrskensflammans redaktion |
Attentatet mot Norrskensflamman var ett attentat mot den kommunistiska tidningen Norrskensflammans (senare Flamman) redaktion i Luleå, natten till den 3 mars 1940. Attentatet var det största politiska terrordåd som utförts i Sverige under 1900-talet. Fem människor dödades, varav två barn, och ytterligare fem personer skadades. Tidningshuset ödelades helt. En månad senare häktades Luleås stadsfiskal, fyra officerare, en värnpliktig samt en journalist från den konkurrerande högertidningen Norrbottens-Kuriren för attentatet.[1]
Ett minnesmonument har upprättats i Luleå på den plats där tidningshuset låg.
Innehåll |
[redigera] Politisk bakgrund
Finska vinterkriget pågick och i Sverige fanns många som agerade för ett svenskt deltagande på finsk sida mot Sovjetunionen. Finlands sak är vår var ett starkt slagord. Antikommunismen var stark och flera borgerliga politiker och anti-kommunister framställde kommunisterna som presumtiva landsförrädare, då många kommunister tog ställning för Sovjetunionen och mot Finland, vilket också Norrskensflamman gjorde. På olika sätt försökte man stoppa spridningen av kommunistiska tidningar; några ville få stopp på utgivningen av Norrskensflamman, vilket bland annat argumenterades för i Sveriges riksdag.
[redigera] Händelseförloppet
På natten den 3 mars 1940 tog sig fem män in på Norrskensflammans tryckeri med hjälpa av en nyckel som beslagtagits under en polisrazzia, och apterade en sprängladdning i tryckpressen. En våldsam brand bröt ut. Klockan 03.17 ringde en person till brandkåren och slog larm. Trots att brandkåren var på plats inom några minuter gick huset, som redan var övertänt, inte att rädda. Från tredje våningen hördes rop på hjälp. Brandkåren kunde inte hjälpa de instängda eftersom deras stege fattade eld. "Med sammanknutna lakan kunde dock de nödställda, fru Vivianne Åström och hennes två söner i 18-årsåldern, bageriarbetaren T Häll och redaktör Filip Forsberg fira sig ner till marken," skrev Norrländska Socialdemokraten. Sprängningen utfördes med trotylladdning, pentylstubin och krutstubin.[1]
Den 3 mars 1940 står att läsa:
| ” | Tryckeriaktiebolaget Norrskenets fastighet vid Kungsgatan nedbrann natten till i dag, och eldsvådan har efter allt att döma krävt fem människoliv. I fastigheten inrymdes även kommunisttidningen Norrskensflammans redaktion och tryckeri samt bostäder. Elden tros vara anlagd av nationalsocialistiska element.[1] | „ |
De fem personer som bodde på andra våningen omkom. Det var Svea Granberg (vars make Valdemar Granberg då satt internerad i Storsien) och 12-årige sonen Torgny, Norrskensflammans ekonomichef Artur Hellberg, hans fru Alice och deras 8-åriga dotter Maj.[1]
Bombdådet hade finansiellt stöd från bland annat Skansenchefen Andreas Lindblom och Paul Wretlind, ordförande för Folkpartiets Stockholmsavdelning.[2]
[redigera] Reaktioner på attentatet
Högertidningen Nya Dagligt Allehanda misstänkte att det var kommunisterna själva som anlagt branden och kallade det hela för "osmaklig kommunistpropaganda". Högertidningen Norrbottens-Kuriren menade att "ingenting ger stöd åt misstankarna om attentat" och att det bara handlar om "bizarra rykten". Social-Demokraten skrev "Terrororganet Ny Dag spelar upp sig till moralisk oskuld". Pressen tog heller inte in dödsannonser om de avlidna.
[redigera] Utredningen
Statspolisen utredde attentatet och man kom fram till att branden var anlagd. I april häktas fem män som erkände att de medverkat i attentatet. Det var tre fänrikar, Borgström, Krendel och Nordström samt journalisten vid Norrbottens-Kuriren Gunnar Hedenström och en värnpliktig Palmqvist. Några dagar senare inträffade det sensationella att Luleås stadsfiskal, Ebbe Hallberg samt kapten Uno Svanbom häktades för att ha deltagit i planeringen av attentatet.[1]
I rättegången som följde behandlades aldrig det faktum att fem personer dött. De skyldiga åtalades inte för mordbrand utan för skadegörelse på annans egendom. De skulle de ersätta försäkringsbolaget samt utge en mindre summa pengar till tidningsföreningen Norrskenet för driftstoppet. Mamman till Arthur Hellberg, en av dem som dog i attentatet, försökte få skadestånd för att hennes son dött, men tillbakavisades av rättens ordförande med hänvisning till att hon "inte var behörig" att komma med några krav. Under rättegången framkom det att en generalrepetition inför attentatet gjorts i Norrbottens-Kurirens tryckeri.[1]
Trots att rådhusrättens domar blev förhållandevis milda, överklagades de. I hovrätten dömdes fänrikarna till sex års straffarbete och Palmqvist till två år, medan kapten Svanbom, journalisten Hedenström och stadsfiskal Hallberg, de tre som planlagt attentatet, dömdes till sju års straffarbete. Hallberg dog kort därefter på Långholmen. De övriga benådades av samlingsregeringen 1944.
[redigera] Minnesmonumentet
På Kungsgatan i Luleå finns ett monument som hedrar de döda, kallat "Flammanmonumentet", och 3 mars 2010 hölls där en minnesstund på 70-årsdagen av attentatet. På minnesmonumentet står det att läsa: Till minne av de fem offren för attentatet mot tidningen Norrskensflamman den 3 mars 1940.
[redigera] Se även
[redigera] Referenser
[redigera] Noter
- ^ [a b c d e f] Attentatet mot Norrskensflamman Norrländska Socialdemokraten, 12 september 2009
- ^ Om: Ordfront magasin. Stockholm: Föreningen Ordfront. 1988-. Libris 8260815 1998:6.
[redigera] Tryckta källor
- ”Norrskensflamman utsattes för attentat”. Katrineholms-Kuriren. 2005-03-03. http://www.kkuriren.se/hermes/article/KK_20050303_29_1_2.html. Läst 2009-01-12.[död länk]
- Boëthius, Maria-Pia (2001). Heder och samvete: Sverige och andra världskriget. Ordfront pocket, 99-3067554-X. Stockholm: Ordfront. Libris 7634689. ISBN 91-7324-854-1
- Oldberg, Ulf (1972). Attentatet mot Norrskensflamman. Stockholm: Bonnier. Libris 7143686. ISBN 91-0-037526-8
[redigera] Vidare läsning
- Bergström, Kerstin (1998). Sonja Elisabeth - ett liv. Skellefteå: Ord & visor. Libris 7773867. ISBN 91-88674-58-4 (inb.)
- Carlsson, Lars (2008). Danko & Flamman / Lars G. Carlsson. Luleå: Black Island Books. Libris 11123439. ISBN 978-91-86115-01-2 (inb.)
- Forsberg, Filip (1940). Fem döda: Luleådådet i processprotokollens belysning. Stockholm: Arbetarkultur. Libris 1364064
- Ljungberg, Ann-Marie (2009). Mörker, stanna hos mig. Stockholm: Alfabeta. Libris 11217835. ISBN 978-91-501-1100-2 (inb.)
- Lövenborg, Alf (1999). ”Attenatet mot Flamman.”. Stadsarkivets årsbok / Luleå kommun 1999/2000,: sid. 85-92 : ill.. ISSN 1404-4862. ISSN 1404-4862 ISSN 1404-4862. Libris 3024291
